Det tredje temat vi närmade oss på vår studiecirkel var mat inom planetens gränser. Vid tidigare tillfällen hade vi bara kort nämnt vad temat för kvällen gällde och sedan låtit var och en säga några ord. Mat kändes som ett område där det kan bli diskussion och där man kan ha mötts av motstridiga uppgifter om vad som är bra att göra. Därför inledde vi denna gång med en lite längre introduktion. Som vi uppfattar det går det att hitta en linje där alla seriösa analyser pekar åt samma håll.
Med klimatpåverkan i fokus är det två punkter som är viktigast. Det ena är att äta växtbaserat och det andra är att inte kasta mat. Visionen behöver inte vara en värld helt utan djurhållning. Betande djur bidrar till den biologiska mångfalden och gödsel behövs i odling. Men det är ingen tvekan om att svenskarnas konsumtion av kött och mejeriprodukter drastiskt måste minska. Att övergå till en växtbaserad kost tillhör det som en enskild person kan göra som gör stort skillnad på ens klimatavtryck.
Fokuserar man på biologisk mångfald är det viktigt att välja ekologiskt och då finns det två märkningar – EU-ekologiskt och KRAV. Av dessa har KRAV de striktaste bestämmelserna och är därför det bästa valet om man tvekar mellan dessa. Om man äter kött ibland är naturbeteskött det som bidrar till den biologiska mångfalden.
Att välja svenskt, eller närproducerat, är något många har lätt att ta till sig. Men egentligen kommer det långt ned på listan över vad som är viktigt att tänka på för miljön i mataffären. Störst betydelse har det för det som kallas resiliens – motståndskraft. Om Sverige blir avskuret av konflikt eller att transporter försvåras behöver vi ha matproduktion i Sverige och vi är inte alls självförsörjande idag. Är det antibiotika eller djurhållning man tänker på så är det viktigare med ekologiskt. Är det transporterna man tänker på är transporten från producent till butik en väldigt liten del av utsläppen. Det är effektivt packade fordon och den allra största andelen utsläpp sker i produktionen. Undantaget är känsliga produkter med kort hållbarhet som flygs hit. Att själv köra bil till affären är däremot en transport med väldigt lite varor i förhållande till fordonets storlek.
Flera i gruppen åt redan mycket vegetariskt, medan det för en del var en stor utmaning att närma sig det. Två svårigheter som kom upp var att det lätt blir smaklöst och att det inte är lika mättande. Några tips vi gav för att få grönsaksrätter att få mer djup i smaken var långsamt fräst gul lök, kaffe, soja, tomatpuré, oliver och svamp. Det är också ofta gott med kryddor som spiskummin, kanel, ingefära och kardemumma. En del grönsaker med mycket sötma, som rödbetor, tjänar också på någon syra som äppelcidervinäger eller citron. Några tips på mättande ingredienser blev potatis, bönor, linser och fullkorn. Kokade hela korn av sädesslag är ett mättande alternativ till ris. Allra mest mättande sägs sädesslaget korn vara. Enklast att använda är sådant som matvete.
Ett par frågor kollade vi upp i efterhand. Det ena gäller ekologisk potatis, som någon trodde inte kunde odlas utan besprutning. Vi hittade ingenstans att potatis skulle ha några undantag från KRAVs regler mot bekämpningsmedel. Det här är de allmänna reglerna för växtskydd vid KRAV-odling.
Det andra handlade om ekologiska ägg som någon hört innehåller mer dioxin. Då hittade jag en intressant artikel som reder ut det. Som i många fall när något får uppmärksamhet så nämns inte hela sammanhanget. De största källorna till dioxin i maten är kött, mejeriprodukter och fisk. Allra mest finns i fet insjöfisk, som gravida ofta ombeds undvika. Det finns dioxin även i konventionella ägg, men inte lika mycket, vilket verkar bero på fodret. Nu har fodret ändrats och halterna sjunkit. Men det bästa sättet att undvika dioxin är alltså att äta – växtbaserat!
Vad vi inte kom in på den gång det handlade om mat, men pratade om senare, var odling. Liksom att plocka ätbart i det vilda. När vi utvärderade kursen var det flera som hade bestämt sig för just att börja odla mer ätbart.
Vi kom också in på att om man tycker att det är jättesvårt att äta vegetariskt kan man börja i änden att lägga till snarare än ta bort. En utmaning kan alltså vara att pröva grönsaker man inte brukar använda, äta mer av grönsaker man gillar, lära sig nya recept på grönsaksrätter… Ju mer man äter av det som är bra desto mindre plats får det som inte är så bra.
