Spara på vatten

Spara pa vattenNär någon talar om att vi borde spara på vatten är det lätt att tänka på droppande kranar som bör åtgärdas eller snålspolande munstycken och kortare tid i duschen. Allt detta är bra, men egentligen en ”droppe i havet”.

På liknade sätt som med vårt markanvändande använder vi indirekt mycket mer vatten än det vi exempelvis tvättar oss i dagligen. Vår största förbrukning kommer från produktionen av konsumtionsvaror; likt mat och kläder. Som vi varit inne på tidigare finns här gott om möjliga val för oss alla – val som gör skillnad – både för vår miljöpåverkan i stort och specifikt för vårt användande av den begränsade resursen vatten.

Trots att 71% av jordens yta är täckt av vatten är endast en liten del av detta användbart som dricksvatten eller för bevattning. 97% av jordens vatten finns i form av saltvatten i oceanerna. Av den återstående, användbara, delen går 70% till jordbruket som på en global nivå är beroende av konstbevattning för att maximera skördarna. Ska vi fortsätta uppräknandet av procentsatser tål det att nämnas att 30% av allt ”jordbruksvatten” används för konstbevattning av grödor vi inte äter själva utan låter gå en omväg via boskapsdjur.

Här i Sverige är behovet av konstbevattning ännu begränsat men där klimatet är varmare finns ofta stora vattenkrävande system. I takt med stigande medeltemperatur varnas det dessutom för ett allt större vattenbehov och redan nu dör i världen tio gånger fler människor på grund av brist på rent vatten än på grund av krig. Detta i kombination med att jordens nuvarande 7 miljarder människor beräknas vara 9 miljarder år 2050 skapar onekligen många utmaningar. Liksom med många andra vitala resurser är fördelningen mellan rika och fattiga länder även här förfelad. I Europa använder vi i genomsnitt 200 liter färskvatten varje dag medan samma siffra för Asien och Afrika är 10 liter. Ska vi räkna med vad varje svensk konsumerar även indirekt av vatten per dag kommer vi upp i 5500 liter eller 37 välfyllda badkar. Vill vi själva göra något för att som individer hyfsa till dessa orimliga siffror går det bra att börja med vår mat. För framställning av ett kilo nötkött behövs exempelvis 15 000 liter vatten medan samma mängd vete och liknande grödor endast kräver en tiondel. Tidigare har vi skrivit om hur varje avstådd kaffekopp sparar 140 liter vatten och väljer vi oftare vegetariskt kan vi på liknande sätt minska vår vattenförbrukning rejält.

Ett annat sätt att effektivt spara på vatten är att köpa mindre nya kläder, framför allt kläder av bomull. Inte nog med att konventionellt odlad bomull förorenar jord och vatten genom stor användning av bekämpningsmedel. Den använder även stora mängder vatten. Genom att köpa nästa par jeans i en second handbutik sparas enkelt 10 000 liter vatten in.

Stannar vi oftare upp och reflekterar kring vilka påfrestningar våra vardagliga val innebär för exempelvis vattenförbrukningen blir det också lättare att bryta med våra invanda beslutsmönster. Eller uttryckt på ett annat sätt; vi som redan har ett tiotal jeans i garderoben kanske inser att 10 000 liter vatten gör bättre nytta som bevattning av blivande mat än i produktionen av ännu ett föga använt plagg bland andra hemma hos mig.

Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.