Ett slag för tygnäsdukar

Ett slag för tygnäsdukar

Nyligen sydde jag några tygnäsdukar av gamla påslakan i glada färger till Nätbutiken Bättre Värld. Tanken när de var klara var; varför har jag inte gjort detta tidigare? Det många gånger tvättade tyget är mjukt mot näsan. Färger och mönster är mycket gladare än de tygnäsdukar vi haft sedan tidigare. Det kan man ju behöva i förkylningstider.

Vill du sy dina egna tygnäsdukar är det bara att leta fram ett påslakan som blivit för slitet för att använda som sådant. Antingen om du har något liggande, eller hittar second hand. Enklast tyckte jag att det var att klippa ut en kvadratisk kartongbit som mall. Min är 36 cm bred. Hitta ett ställe där tyget är fint och rita efter mallen. Klipp ut. Vik in kanterna två gånger och pressa med strykjärn. Snyggast är en så smal kant som möjligt. Sy kanten med raksöm. Hörnen är trixigast. Jag fixade till det för hand. Vill/kan/orkar du inte sy själv finns det som sagt att köpa i nätbutiken.  

När jag sytt klart började jag googla för att få en uppfattning om vad som skulle vara ett rimligt pris för dem. Snabbt förstod jag hur många det är som uppfattar det som ohygieniskt att använda tygnäsdukar nuförtiden. Någon sida listade saker som ingen rynkade på näsan åt för femtio år sedan, men som är otänkbara nu. I en kommentar på en annan sida nämnde någon att de fått rådet att kasta använda pappersnäsdukar i papperskorg med lock för att undvika smitta. Hur hamnade vi där…? Det kändes som att jag hade levt under en sten.

Näsan rinner ofta när jag är utomhus. Det kan vara för att det är kallt, eller blåsigt. Den kan också börja rinna när jag kommer in, kanske på grund av temperaturväxlingen. Jag har alltid en tygnäsduk i jackfickan. När jag är riktigt förkyld använder jag toapapper ibland. Men är jag ute använder jag oftast tygnäsduk även då. Jag vet inte var jag skulle göra av allt papper annars. Det är säkert två år sedan jag var förkyld och jag är väldigt sällan sjuk. Peter är ännu mer konsekvent med tygnäsdukar och är ännu mer sällan sjuk.

Det skulle förstås kännas ohygieniskt att dela tygnäsduk med varandra eller någon annan, eller torka tårar med en man snutit sig i. Men det är mycket större risk att bli smittad av någon som nyser på bussen, eller ta i hand med någon som inte tvättar händerna ordentligt än av att använda tygnäsduk. Eller för den delen av en pappersnäsduk kastad i en papperskorg utan lock… Som så ofta när det gäller hygien handlar det mycket mer om känslor än om faktiska faror. Vi har tidigare skrivit om rädslan för bakterier.

Så, hur är det då med miljöaspekterna? Tygnäsdukar är ofta gjorda av bomull. Det är en vattenkrävande växt där det ofta används mycket bekämpningsmedel i konventionella odlingar. Enligt Kottkrigaren går det åt ännu mer vatten vid produktion av pappersnäsdukar, men mindre energi. Den stora fördelen med tygnäsdukar är förstås att man kan använda dem många gånger medan en av papper kastas efter bara en användning. De tygnäsdukar vi använder hade Peter när vi träffades 2003. Trots flitig användning håller de utan problem. Om man då syr tygnäsdukar av återbrukat tyg blir miljöfördelarna ännu mycket större.

En annan sak som nämns är energin som går åt när man tvättar tygnäsdukar. Men de tar ju nästan ingen plats, så själv petar jag in dem i en annars nästan full maskin med annan tvätt. Att tvätta dem separat vore bara dumt. Pappersnäsdukar är en slit- och slängprodukt förpackad i plast. Jag har svårt att se hur det skulle vara bättre än en produkt man kan återanvända i mer än tio år.

Pappersförbrukning

Pappersförbrukning

När jag (Peter) började fundera på ett veckotips om minskad pappersförbrukning tänkte jag först på vardagliga saker, exempelvis att använda dubbelsidig utskrift som standardinställning på datorskrivaren och att även annars återanvända papper för utskrift på baksidan. Sedan såg jag undersökningen som refereras här, om papperets klimatpåverkan under hela dess livscykel. Där framkom att vårt pappersanvändande påverkar vårt klimat mer än alla samlade flygresor. För mig blev detta på något sätt en ögonöppnare för frågans dimension. Till saken hör även att Sverige, när det gäller pappersanvändning, ligger långt före större delen av världen med våra 206 kilo per person och år – jämfört med världsgenomsnittet på 54 kilo. Vi har alltså stora möjligheter till positiv påverkan om vi i denna fråga blir mer av världsmedborgare.

En del enkla insatser vi gör får faktiskt snabb och stor påverkan på vår totala pappersförbrukning. Att tacka nej till reklam är en sådan sak. Sätt upp en skylt med ”Reklam, nej tack!” på din brevlåda/vid postinkastet så slipper du bära iväg din kroppsvikt i reklam till återvinningsstationen varje år. Anmäler du dig även till reklamfritt.se kan du dessutom slippa mycket av den direktannonserade reklamen. Trots att mycket reklam på detta vis undviks samlar även vi på oss en del papper. Sedan en tid har vi därför en mapp i köket där vi lägger överblivna helsidor eller bitar av A4-papper där åtminstone baksidan är oanvänd. Är det hela A4-sidor med tomma baksidor försöker vi komma ihåg att skriva ut saker från datorn på dem, i annat fall är papperen användbara att anteckna på, skriva handlingslistor etcetera.

Det mesta papperet i vår vardag kan återanvändas eller återvinnas. På detta vis förlängs produktens annars ofta korta livscykel och träd som inte behövs till nytt papper sparas. Undantag finns och ett sådant vi själva tidigare har missat är kassakvitton. Tyvärr innehåller dessa ofta den obehagliga plasten bisfenol-A och därför bör kvitton slängas i den lilla påsen med brännbara sopor istället. Detta kan förstås också ses som en anledning att tacka nej till kvitton i sammanhang där butiken/utlämnaren inte är tvungen att skriva ut ett sådant (på grund av Skatteverkets regelverk exempelvis). På biblioteket kan man till exempel ofta tacka nej, eller välja att inte ta ut ett kvitto vid självbetjäning. Ett alternativ till papperskvitton som är värt att kolla upp för dem som har en smartphone är appen Sparakvittot. Från de butiker som är anslutna kan kvitto i mobilen erbjudas istället för ett (ofta giftigt) papperskvitto.

Då vi handlar relativt mycket på Coop blev jag nyfiken på om de har bisphenol-A i sina kassakvitton. Glädjande nog fick jag ett nekande svar på detta. Om vi är fler som frågar våra butiker om detta finns troligen goda möjligheter att skynda på utfasningen av detta ämne i våra kvitton.

Eftersom vi samlar på oss överblivet papper att använda till bland annat antecknande har vi inget behov av post-it-lappar. Även om jag på arbetet använt mig av dessa självhäftande färgklickar är det inte svårt att se dem som onödiga. I nästan alla sammanhang finns annat pappersmaterial som ”blivit över” och fungerar bra som kom ihåg-lappar. Likt kvitton och kuvert går post-it-lapparna inte att återvinna och är därför extra bra att undvika. På grund av klistret i lapparna riskerar de att sabotera återvinningsprocessen och de behöver därför slängas bland de brännbara soporna.

En annan pappersåtgång som lätt kan eskalera är användning av pappersservetter. Sedan ett par år plockar jag endast undantagsvis med mig någon servett på café eller restaurang. Att ta med sig en eller ett par servetter är något många av oss annars gör per automatik, men egentligen behövs sällan servetten; varför inte hämta lite papper om du verkligen spiller istället? Även på toaletter med pappershanddukar istället för vanliga handdukar brukar jag undvika att använda dessa. Efter handtvätten fungerar det istället bra att skaka av händerna och eventuellt passa på att justera frisyren. När det gäller pappersnäsdukar fungerar gamla hederliga tygnäsdukar utmärkt.

Papper och läsande hänger tätt ihop och vi har i tidigare tips uppmärksammat lånandets fördelar. Genom att läsa fler böcker och tidningar från biblioteket – alternativt låna av vänner och bekanta – istället för att köpa dem själv, sparas en hel del träd. Dessutom öppnar en lånekultur upp för fler goda sociala möten i vardagen.

Slutligen är det mycket värt om vi allt mer konsekvent köper in det papper vi ändå behöver från hållbart skogsbruk och miljöklok papperstillverkning. Vanligtvis finns det pappersprodukter som är märkta med Bra miljöval genom Naturskyddsföreningens svala. För att få koll på företag som erbjuder bra miljöval för papper och andra produkter kan exempelvis hemsidan Klimatsmart.se vara till hjälp. Sedan kan vi även inspirera vår arbetsgivare och lokala förening, med flera, att göra lika kloka inköpsval.