Att odla rotsaker

Att odla rotsaker

Nu gör vi ett litet uppehåll i glimtarna från vår studiecirkel och skriver om att odla rotsaker. På vår kolonilott har vi sått morötter och satt potatis. När jorden blivit något mer uppvärmd är det dags att så rödbetor. 

Två sorter finns alltid med bland våra frösådder. Det är moroten Rothild och rödbetan Bolivar. Dessa trivs hos oss och har alltid varit pålitliga, kraftigt växande, hållbara och goda. Sedan provar vi ofta ett par andra sorter. Moroten Atomic Red fick en mycket vacker färg och var välsmakande, men betydligt mer känslig och gav inte så riklig skörd som vår vanliga morot. Den gula Yellowstone trivdes bättre, så den har vi även i år. Det är roligt med olika färger.

Vi kommer också att så en gammal sorts rödbeta som heter Bull’s Blood. Den valde vi när vi trodde att vi skulle hinna få tillstånd för att anlägga rabatt på Dahlströmska i vår. I räkenskaper i hospitalets arkiv står att de köpte in fröer till ”plattrunda rödbetor”. Polkabetor har vi haft något tidigare år. Dessa är framför allt dekorativa i sallad. Den här säsongen provar vi gulbetan Detroit Golden.

Att odla rotsaker som morötter och rödbetor är inte svårt. En bra början är att se till att jorden är lucker. Är det för hårt förgrenar sig morötterna, blir korta, eller svåra att dra upp. Vi gräver väldigt lite i jorden, men försöker fylla på med växtmaterial, kompost och Bokashi så att maskarna gör jobbet. Före sådd krattar vi igenom jorden så att man känner att det är luckert och så att fröerna inte försvinner bland pinnar och torra löv vi tidigare täckt med. När skotten börjar komma upp är det viktigt att gallra. Det man rensar bort går bra att blanda i sallad.

Av Bolivar gör jag alltid inlagda rödbetor. En del sparas till jul då de bildar bas till den godaste rödbetssalladen. 

Potatis har vi fått sådan cirkulation på att vi har sättpotatis från förra säsongens skörd. Vissa år har det blivit frukter med fröer på plantorna och när vi sått dessa har det blivit knölar som går bra att använda som sättpotatis året därpå. Det fungerar att förvara dem i en papperspåse i kylen. Vi brukar ta fram sättpotatisen (ex. i en äggkartong) och lägga knölarna ljust ett par veckor innan vi tänkt sätta dem så att groddarna tar fart. Sedan gräver vi ned dem ca 10-15 cm djupt.

Med potatis är det viktigt att kupa dem när blasten kommit upp en bit ovan jord. Du gör detta för att potatisen som växer i jorden inte ska komma upp ovan jordytan. Gör den det blir den grön och utvecklar ett gift. Förutom kupning med jord brukar vi även använda täckodling. Det sägs att potatis lätt drabbas av potatisbladmögel, men detta har vi sluppit. Här kan du läsa om hur man ser de första tecknen och hur det ska hanteras om du har mindre tur. Potatisbladmögel kan spridas till tomatplantor så ett råd brukar vara att inte odla dessa i närheten av varandra.

Det finns förstås också många andra fina rotsaker som kan vara intressanta att odla. Vi har t ex odlat palsternacka och persiljerot. Med båda dessa var dilemmat närmast att ta hand om all skörd. Morötter och rödbetor är ändå favoriterna i köket. Svartrot har vi provat, men den blev väldigt svår att få upp ur jorden och gick nästan alltid av. Väldigt lucker jord behövs om man vill odla det. Kålrot har vi provat, men lyckades bara få en enda knöl. Oklart vad vi gjorde för fel. Vad som vore väldigt gott, men som vi inte prövat är rotselleri. Vi har fått känslan att den är mer svårodlad. Det är roligt att pröva sig fram och se vad som funkar bäst där man själv odlar och vad man har mest glädje av i matlagningen. Värt att tänka på är att blasten är ätbar på både morot och rödbeta – dock inte på potatis.

Säsongsmat – sensommarmeny

Säsongsmat - Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney Den här veckan bjuder Bättre Värld på säsongsmat i form av en miljövänlig sensommarmeny; helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney som huvudrätt, följt av bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås till efterrätt. Alla grönsaker och bär har vi plockat på vår egen kolonilott, men i skördetid bör det mesta gå att få tag på svenskodlat även i vanliga mataffärer. Bären kan man byta mot det man själv har, det man kan få från grannen, eller det som verkar vara det bästa valet i butiken (närodlat och/eller KRAV). Vid sidan av miljöaspekterna kan också nämnas att menyn fungerar utmärkt för den som är laktosintolerant. Tänk på att chutneyn bör göras senast dagen innan och att havrevaniljsåsen ska svälla i två timmar innan man mixar den.

 

Säsongsmat – Helkokta rödbetor med matig sallad och krusbärschutney

Krusbärschutney (görs dagen innan eller tidigare och räcker till betydligt fler måltider än denna)

750 g krusbär
3 vitlöksklyftor
1/2 fänkål
1 1/2 dl honung
3/4 dl äppelcidervinäger
2 tsk anisfrön
en gnutta kajennpeppar
1 tsk salt

Finhacka vitlök och fänkål. Blanda alla ingredienser i en kastrull och koka utan lock 30-40 minuter. Den tjocknar en del när den kallnar, men verkar den alltför lös kan man koka den lite längre så att mer vätska ångar bort.

Ha under tiden glasburkar och lock i ugnen på 125° i 20 min. Häll den varma chutneyn i varma burkar och skruva åt locken på en gång. Låt svalna och förvara sedan i kylskåp.
Chutneyn serveras kall som kryddigt tillbehör till allt möjligt och har lång hållbarhet.

 

Helkokta rödbetor
Skölj två hela rödbetor och lägg i en rymlig kastrull. Skalet ska vara helt och man ska inte heller skära bort ”blastfästet” eller ”svansen”. Om du odlar egna rödbetor eller köper med blast kan du skära av blasten så att det bara blir stumpar kvar och sedan spara en del av skaften. Dessa kan du låta koka med de sista minutrarna och servera som tillbehör.
Koka rödbetorna mjuka under lock i rikligt med lättsaltat vatten. Använd en provsticka för att känna när de är klara. Det kan ta ca 40 minuter, men också upp mot en timme om de är stora. Häll av vattnet i ett durkslag och skölj lite grand med kallt vatten. Skalet är nu lätt att dra av med händerna.

Rödbetor behåller mycket mer smak och näring när man kokar dem på det här sättet än om man skalar eller skivar dem innan, då mycket försvinner ut i kokvattnet. Skiva rödbetorna, ringla över lite rapsolja och strö på en nypa flingsalt.

 

Matig sallad

2 portioner matvete
4 morötter
1 fänkål
1 tsk salt
lite svartpeppar
2 msk rapsolja

Koka matvetet enligt instruktionerna på förpackningen. Finhacka fänkålen och grovriv morötterna. Odlar du egen fänkål kan du använda även en del av de dilliknande delar som oftast brukar vara borttagna i butiken. Blanda samman alla ingredienser.

Vi serverade med lättkokta brytbönor.

Krispig efterratt

Säsongsmat – Bär med honungsrostade dinkelflingor och havrevaniljsås

Honungsrostade dinkelflingor

2 1/2 dl dinkelflingor
1/4 dl honung
1 knapp matsked rapsolja

Värm honung och rapsolja i en kastrull tills honungen blivit flytande. Blanda väl med dinkelflingorna. Sprid ut blandningen på en plåt eller ugnsfast form. Rosta i ca 10 minuter på 175°. Blanda om när halva tiden gått.

 

Havrevaniljsås

2 dl havregryn
2 dl vatten
1 äggula
1/2 vaniljstång
2 tsk muscovadosocker
2 tsk honung

Blanda havregryn och vatten, låt stå och svälla i ca 2 timmar. Lägg i övriga ingredienser och mixa ordentligt. Även skalet på vaniljstången ska vara med, men se till att mixa tills det inte är några större bitar kvar.

Fördela bär eller fruktbitar i portionsskålar. Vi använde halverade krusbär och röda vinbär, men välj det du har tillgång till som är i säsong. Använder du frysta bär kan de behöva sötas något. På äpplen är det gott med lite kanel och om man vill kan man ha med frukten i ugnen när man rostar flingorna.  Servera med havrevaniljsåsen.

Vi tänkte menyn till två personer, men det hade utan problem räckt till en till. Smaklig sensommar!