Låt förpackningar cirkulera mera

Låt förpackningar cirkulera mera. Plantera ex. tomatplantor i mjölkkartonger.

Vi är synnerligen konsekventa när det gäller att lämna förbrukade förpackningar av olika material till återvinning. Det handlar om glas, metall, kartong, tidningar, plast, tyg, elektronik med mera. Men i avfallstrappan är egentligen återvinning ett av de sista stegen. Något jag funderat en del på under senare tid är istället hur vi kan låta våra förpackningar få nya användningsområden.

Efter att förpackningen till havremjölk fyllt sin första funktion och drycken är använd lämnas den vanligen till återvinning. Den blir då en ny slags kartong. Bra så. Men innan dess kanske vi kan nyttja den tomma mjölkkartongen någon vända till. Låta den cirkulera vidare i användning. En klassiker för denna typ av förpackning ser ni på bilden ovan. Omskolning av växter. Genom att göra lite hål i botten av förpackningen blir den utmärkt att växa i för tomater eller andra växter som väntar på att planteras ut. 

Andra har jag hört använder gärna ursköljda tetrapack vid infrysning av bär. Genom att inte fylla hela vägen upp kan förpackningens översta del vikas ner till ett lock som försluts med frystejp. Praktiskt då de är fyrkantiga och platseffektiva i frysen. Detta är inget vi själva prövat ännu men kanske blir det av i sommar. 

Något vardagligt jag ofta cirkulerar vidare bland förpackningarna är papperspåsarna till flingor och gryn. Dessa är behändiga för kortare transporter av fikabröd, smörgåsar till utflykten och liknande. Situationer där många kanske väljer en ny plastpåse istället Bra vid dessa tillfällen är även de snygga Mårda-påsarna. Men det ena alternativet behöver inte utesluta det andra. 

Vid infrysning av matrester använder vi oftast glasburkar. Burkar där det tidigare varit honung, marmelad eller liknande. Istället för att de genast lämnas till återvinning (som för just glas är ganska energikrävande) får de användas ett tag till. De fylls också ibland med nykokt marmelad, eller chutney och vi använder dem ofta för att transportera överblivna pålägg hem från Dahlströmskas frukostbuffé

Att låta förpackningar cirkulera vidare och komma till nytta i vardagen är ett sätt att vara sparsam med jordens resurser. Kan vi dessutom förändra vår blick på diverse olika förpackningar kan större vinster göras. Vi behöver ofta tänka om. Inte genast se en glasburk eller mjölkkartong som avfall så snart dess ursprungliga syfte är uppfyllt. Tar vi på oss ett par öppna och kreativa glasögon ser vi plötsligt en rad sätt för vårt tidigare skräp att göra nytta. Ett varv till.

Nu är det förstås inte bara förpackningar som vi slänger. Ytterligare sätt att minska avfallet får du genom Naturskyddsföreningens sida, Fixa grejen. Här finns många bra tips på hur du förlänger livet på saker som annars kanske riskerar att hamna i soporna.

Refill

Refill

Ett sätt att minska vår materialförbrukning och vårt överutnyttjande av jordens resurser är att mer konsekvent nyttja de olika refillmöjligheter som finns. Inom vissa områden har vi med självklarhet gjort detta länge medan vi är noviser på andra områden med refill.

När jag (Peter) som student fick min första egna lägenhet använde jag refill mera av ekonomiska än miljömässiga skäl. Tvättmedel var – och är – en produkt där det är enkelt att spara både pengar och miljö genom att köpa refill istället för nya flaskor av hårdplast. Under denna tid studerade jag bland annat litteraturvetenskap och antecknade då mycket. Vissa pennor fick med tiden ett affektionsvärde och istället för att köpa nya köptes bläckpatroner i bokhandeln. Även här sparades en del resurser.

Tidigare har vi, när det funnits, använt plastdiskborstar med utbytbara diskhuvuden. På det viset har en hel del plast kunnat sparas in när diskhuvudet varit utslitet men skaftet fortfarande fullt användbart och utan behov av att bytas ut (vilket aldrig hände). Just nu har vi istället en diskborste i trä som också har utbytbart huvud. Liknande princip har jag tidigare även haft för tandborstar.

När jag tänkt på detta med återfyllnad och refill har Annika Norlins sång ”Fredrik” dykt upp i huvudet. Hon sjunger där om ett meningslöst, egoistiskt samhälle och exemplifierar det med att hon köper vatten på flaska. Just så tror jag det är. Vatten som köps på flaska borde vara en omöjlig produkt utifrån att nästan alla har bra kranvatten och något bra argument mot att ta med en flaska vatten hemifrån när vi ska på utflykt eller liknande finns egentligen inte. Föga förvånande orsakar denna bekvämlighet även en betydande och onödig miljöbelastning. Koldioxidutsläpp motsvarande 8500 oljeeldade villor var resultatet bara för transporten av flaskorna i denna några år gamla studie.

Bland elektronikprylar kan refillmöjligheterna ofta vara kloka alternativ till kostsamma nyinköp; kostsamma kanske inte alltid ekonomiskt men däremot i naturresurser. Tydligt är detta för vår skrivare där bläckpatronerna regelbundet lämnas in för påfyllning. Detta går att göra på många håll men då jag arbetar i Linköping är denna butik flitigt använd för min del. En annan form av elektronikrefill som jag nyligen prövade var att byta batteri till min iPhone. Den fick genom detta ett nytt liv och användbarheten ökar ytterligare flera år. När vi byter ut trasiga eller slitna delar i våra tekniska prylar sparar vi förstås resurser i många led men gynnar även våra lokala teknikhantverkare.

Bland livsmedel upplever vi att det ännu är relativt ovanligt med refillmöjligheter även om det förekommer i vissa butiker. Kryddor i pappers- eller plastpåsar finns i alla fall ofta och i viss mån även KRAV-märkt. Detta är då ett vettigt alternativ till att köpa en ny liten glasburk med kryddor. Det kan även finnas kaffe och te eller spannmål, linser och bönor i lösvikt. Man kan då mera exakt styra mängden som köps och mindre mängd förpackningsmaterial används. Det vore intressant om detta liksom möjlighet att handla mjölk, olja etcetera i lösvikt framöver kunde utökas. I väntan på att detta blir en del av vardagen kan vi alla göra det till en utmaning att återfylla så många som möjlig av våra produkter och förpackningar samt efterfråga möjligheten till detta där vi handlar.