Ett år med Bättre Värld

Ett år med Bättre Värld

Nu firar Bättre Värld ettårsjubileum, inte med pompa och ståt, men med glädje. Vi tänkte därför att det kunde vara läge att summera och reflektera en del över den tid som gått. Vilken betydelse har vårt projekt fått nu efter ett år med Bättre Värld?

Vi vet att det finns personer bland vänner och familj som fått inspiration till nya tag i sitt miljöengagemang genom att följa Bättre Värld. Eller som ibland kommer att tänka på något vi skrivit när de står inför vardagliga beslut som påverkar miljön. Hur många utöver de vi känner som hittat till oss vet vi inte. En valde att ge oss veckans ros på sin Facebook-sida och en annan blev nyfiken på om vi kände till något nätverk för miljöengagemang i Östergötland. Att hamna högt upp på träfflistorna är svårt och våra följare är kanske inte många, men om vi sår några frön är det mödan värt. Vi har inte fått några negativa reaktioner alls.

Störst betydelse har Bättre Värld kanske haft för oss själva. Vi läser böcker och ser filmer i ämnet av intresse förstås, men också för att få idéer till nya teman. När man ska skriva om ett tema behöver man söka information och läsa in sig på det. Vi har lärt oss massor. Eftersom vi har utgångspunkten att skriva om sådant vi gör, eller har prövat själva, får vi en extra puff att göra och pröva mer än vi annars skulle ha gjort. Troligen hade vi inte tagit så många steg så snabbt utan den motivationen. Vi har t ex infört en elfri kväll i månaden, nästan helt övergått till havremjölk och kraftigt ökat andelen vegetarisk kost, plastbantat ytterligare, blivit mer konsekventa i mataffären och köper numera i princip enbart ekologiskt producerade kläder eller second hand. Just detta att vi blivit mer konsekventa kan säkert vara en effekt av Bättre Värld. Dels blir det svårare att ursäkta sig ju mer medveten man är om konsekvenserna och dels innebär det ofta en positiv påtryckning att fler vet om att vi har de här värderingarna. Det är lite som att det är svårare att hoppa av om man berättat för många att man tänker springa Göteborgsvarvet, eller sluta äta socker.

Många uppfattar det som väldigt krångligt att leva miljövänligt. Det blir så mycket att ta hänsyn till vid varje val tycker de. För oss har det snarare blivit en kreativ utmaning och vi tänker nästan aldrig att vi offrar någonting. Det ena leder till det andra, vi upptäcker nya saker på vägen och det vi avstår från lämnar sällan ett tomrum utan ger snarare utrymme till något annat. En bild jag (Sofia) ser framför mig ibland är att om man ändrar riktning bara lite grand så kommer man, utan att märka så mycket under tiden, snart att hamna långt från där man skulle ha varit om man gått rakt fram. Vår utveckling har hela tiden varit mer så än något gigantiskt kliv och därför blir jag stundtals förvånad över hur stor förändringen blivit på bara några år t ex när det gäller vad jag äter. Bättre Värld blev ett vägskäl där vi gjorde en något brantare sväng.

En svårighet är att förklara för andra människor hur vi har tänkt och gjort utan att det verkar just krångligt, eller pretentiöst. Ibland blir jag frustrerad över att de flesta verkar fortsätta rakt fram och att distansen till det jordklotet skulle behöva blir allt större. Ibland känns det som att vi marscherar mot undergången glatt shoppande på rea. Bättre Värld har blivit ett sätt att känna att vi i alla fall gör något konstruktivt, att vi försöker. Det har också tydliggjort för vår omgivning var vi står. Om vi inte gjorde något alls skulle jag uppleva hopplöshet.

Det vore inte särskilt meningsfullt om alla startade hemsidor med miljötips, men att hitta något som motiverar till att stadigt fortsätta gå mot en alltmer hållbar livsstil skulle kunna vara veckans tips. Kanske handlar det om att lägga upp en tydlig plan. Att hålla koll på de böcker och filmer som kommer ut i ämnet och läsa och se dem. Att följa en blogg. Att starta, eller gå med i ett nätverk där man kan inspirera och stötta varandra. Att uppsöka ställen där det miljövänliga också är vackert, smakrikt och väldoftande. När det gäller motion talas det ibland om att hitta sin trigger; något man kan ta till när man inte har lust att träna, men skulle må bra av att göra det ändå. Något sådant kan man behöva också när det gäller strävan mot en Bättre Värld. Om fler hittade sätt att sprida sina goda idéer vore det också väldigt bra. Även det kan göras på många andra sätt än genom en hemsida. Någon är bra på att prata på rätt nivå med sina bekanta, en annan på att skapa bilder som visar vad man kan göra eller vad vi är på väg att förlora. Någon tänker ut bra produkter som behövs trots att vi bör konsumera mindre. Någon bjuder sina grannar på bra mat och berättar på vilket sätt den är bra.Varför vara del av problemet när du kan vara del av lösningen?

Vi passar i samband med sidans ettårsjubileum på att utveckla den en del. Nytt är att man nu kan söka tidigare miljötips via ett antal kategorier. Vi har också uppdaterat texten Om oss.

Tankar om fastan

Tankar om fastan

Onsdagen direkt efter fettisdagen börjar fastan. Semlorna åt man från början för att frossa i just det man efter fettisdagen inte fick äta under 40 dagar fram till påsk. Ordet fasta har att göra med att hålla fast vid rituella regler. Fasta förekom före kristendomen och finns i olika varianter inom flera andra religioner. Den har en tid varit ganska undanskymd och bortglömd i den kristna kyrkan och ännu mer i det svenska samhället, men har börjat uppmärksammas igen. Ofta väljer man nuförtiden att tolka fastan friare än att det är vissa livsmedel man avstår från. Ibland ser man det framför allt som ett tillfälle till reflektion och fördjupning. Här beskriver vi några av våra tankar om fastan i vår tid.

Peter och jag brukar uppmärksamma fastan och har prövat olika former år från år. Ibland har det handlat om att avstå från något just under denna begränsade period och ibland om att pröva en livsstilsförändring som i vissa fall blivit bestående. Peter prövade t ex en fasta för flera år sedan att avstå från allt kött utom fisk och skaldjur och har därefter inte återgått till tidigare kost. Jag har bl a prövat att vara utan TV, att ha köpstopp och att följa en matpyramid för hållbart ätande från boken Mat & Klimat. Det var också under en fasta vi började ha elfria kvällar utöver Earth hour. I år har jag tänkt pröva att bara äta svenskproducerad mat med undantag för kryddor, frön och eventuellt några koppar kaffe i veckan. (Jag har inte heller tänkt kräva svenskproducerad mat om jag blir bortbjuden.) Peter prövar att vara utan fisk.

På ett plan handlar våra tankar om fastan om att växa och fördjupas som människa. Det är en övning i att avstå något för ett högre syfte. Är man inte troende kan detta högre syfte vara en Bättre Värld. Ofta har våra fasteövningar handlat om sådant som har med vårt miljöengagemang att göra. 40 dagar är inte bara ett symboliskt uppmärksammande som Buy nothing day eller Earth hour. Men det är inte heller särskilt långt om man jämför med att t ex ha ett köpfritt år. Det kan alltså kännas möjligt att anta även ganska svåra utmaningar under en så begränsad tid.

Vid nyår bestämde vi att ett tema för det här året ska vara att fundera kring hur vi kan öka vår grad av självförsörjning. Då kan det ligga i linje med det att pröva hur svårt det är att i princip välja bort import. Eftersom vi inte har några planer på att ha djur, eller börja fiska, kan det på samma sätt vara värt att pröva hur det är att dra ned ytterligare på de animaliska produkterna. Det är inte i alla lägen bäst att helt utesluta vare sig import eller fisk, men det här kan vara ett sätt att bli motiverad att utforska alternativen.

För dig kanske någon annan förändring ligger närmare till hands. Använda bilen mindre, avstå från läsk, ta dig tid att läsa in dig på någon aktuell miljöfråga, bara köpa miljömärkta produkter, avstå från semester utomlands, börja baka eget bröd, ta dig en ordentlig funderare på hur ditt leverne påverkar andra, miljön och framtiden… Det finns hur många varianter som helst. Se bara till att du har bestämt dig i förväg för hur kriterierna ska se ut. Om du vid nyår bestämde dig för en miljövänlig livsstilsförändring kan fastan vara ett tillfälle att vässa detta lite ytterligare. Om du gav ett nyårslöfte, men har kommit av dig kan fastan bli en nystart.

Tankar inför det nya året

ArskalenderSedan några år tillbaka har vi på nyårsafton försökt sätta samman olika årsbästalistor med bok-, musik-, matupplevelser etcetera. Det brukar vara ganska svårt, men också ett givande sätt att påminna sig om vad som varit betydelsefullt under året som gått. Nyårsafton brukar också bli ett tillfälle att dela tankar inför det nya året; förhoppningar och ambitioner. Att då och då stanna upp för att reflektera över det som varit och fundera kring framtiden tror vi är nyttigt även vid andra tillfällen. I det gränsland som kallas nyårsafton kan vi på ett särskilt sätt bjudas in att ta ut vårt livs kompassriktning på nytt.

Genom att ta ut en riktning för vart vi vill gå kan vi påbörja vår vandring och röra oss närmare vårt mål även om stegen ibland är korta. Ambitioner, förhoppningar och tankar inför det nya året behöver inte vara i form av nyårslöften. Sådana uttalas ofta i stundens ingivelse och utan att man på ett djupare plan har bestämt sig. Man kan istället gärna välja ett område man vill fokusera lite extra på, lära sig mer om och ta några fler steg i rätt riktning. Fundera gärna över dina livsvanor och hur de påverkar den större livsväv vi alla ingår i. Finns det någon specifik aspekt där du idag påverkar miljön på ett ganska besvärande sätt, där du under 2013 kan välja en annan inriktning? Detta kan gälla boendets energiförbrukning, resvanor under vardag och fritid, matvanor, konsumtion eller något helt annat. Goda förändringar får lätt sällskap av andra goda förändringar, men det kan vara klokt att välja vilken ände man vill börja i.

För egen del har jag (Peter) funderat på en kompassjustering som kommit upp på de flesta utvecklingssamtal jag varit på; från skola, militärtjänst och arbeten – nämligen att ta mer plats. Att i fler sammanhang föra fram mina åsikter och försöka påverka på ett positivt sätt. Då jag i grunden är en tämligen introvert person har detta ofta varit svårt, även om jag i olika roller allt mer övats in i att kunna stå i centrum. Ytterligare en bit på väg i dessa övningar har jag kommit till exempel genom att under ett kommunfullmäktigemöte presentera de medborgarförslag jag lämnat om solenergi och trädplantering. En fortsatt inriktning mot att ta mer plats på liknande sätt kan förhoppningsvis även leda till förbättringar i ett större perspektiv.

Tillsammans har vi funderat på om 2013 skulle kunna bli året då vi tar reda på mer om vad våra pengar gör när vi inte har dem i plånboken. Det skulle kunna handla om hur sparande sker mest etiskt eller vilken som är den bästa placeringen av pensionspengarna om planeten är viktigare än vår personliga ekonomi. Förstås kan det också handla om att fortsätta fundera kring vår konsumtion. Ett alternativt fokusområde vi funderat på är att öka graden av självförsörjning. Kan vi odla mer, konservera mer, grodda mer? Vi får se vad vi bestämmer oss för på nyårsafton.

Vad har du för tankar inför det nya året? Vilken inriktning för 2013 kan du välja för att vår gemensamma livsväv ska bli mera hållbar?