Dricka mindre kaffe

Dricka mindre kaffe

De flesta av oss känner till att kaffe är en vätskedrivande produkt som torkar ut kroppen mer än den bidrar med att tillföra vätska. Tills för ganska nyligen har däremot jag (Peter) varit omedveten om att kaffeproduktionen har liknande uttorkande effekt på närmiljön som den slutliga produkten har på våra kroppar. Detta veckotips handlar därför om att dricka mindre kaffe.

Likt allt som växer behöver även kaffeplantan vatten för att må bra. Förutom att vara en törstig växt behövs det även stora mängder vatten i förädlingsprocessen som skapar våra aromatiska bönor. Vattenåtgången för att framställa vårt kaffe är faktiskt så stor att kaffe placerar sig i topp bland de produkter vi konsumerar i Sverige som ger störst vattenavtryck. Vattenavtryck är ett begrepp som kan användas på liknande sätt som ekologiska fotavtryck. Beroende på vår livsstil gör vi större eller mindre fotavtryck. Våra produkter och vanor har för det mesta förbrukat energi och resurser, som vatten, långt ifrån oss konsumenter. I Sverige beräknas vi exempelvis leva med tre gånger för stora fötter.

För att producera kaffebönor till en kopp kaffe krävs 140 liter vatten – vilket är samma mängd som ryms i ett normalt badkar. Då vattenbrist kan vara vanligt i de länder där vårt kaffe produceras är detta inte oväsentligt. I Världsnaturfondens informativa artikel framkommer med all önskvärd tydlighet vilken reell skillnad vi kan göra för världens vattenförbrukning genom ändrade kost- och klädval. Kaffe är som sagt den produkt som toppar listan för vattenförbrukningen, men även bomullsproduktion (ett par jeans 10 000 liter vatten) och animaliska produkter (en hamburgare 2400 liter vatten) ger stort avtryck.

För vår del har vi försökt dricka mindre kaffe, även om jag själv ännu dricker åtminstone någon kopp dagligen. En positiv sak med att dricka kaffe med större eftertänksamhet är att upplevelsen värdesätts mera när den inte går på slentrian och trött vana. Sofia, som när hon fastade från ickesvenska matprodukter, bara drack kaffe vid ett fåtal tillfällen upptäckte även hur den uppiggande effekten verkade bli större när drycken användes mer sparsamt.

Som med många vanor vi vill bryta, eller minska ner på, tror jag vi tjänar på att tänka efter mer. Fundera på om jag tar den här koppen kaffe av gammal vana eller för att jag verkligen gått och längtat efter den. Börjar vi med att avstå någon slentrianmässig kopp kaffe varje dag blir det troligen inte speciellt betungande utan snarast ett hälsomässigt lyft. De dagliga badkaren av vattenförbrukning som sparas in blir snabbt stora bassänger vars vatten kan göra större nytta än som vätskedrivande kaffe.

När vi tar upp ämnet kaffe är det även på sin plats att skriva något om ekologiska och rättvisemärkta val. Med tanke på konsekvenser som; skogsskövling, bekämpningsmedel som dödar plantagearbetare och natur, övergödning etcetera är det konstigt att varningstexter om produktens farlighet – likt på tobak och alkohol – saknas. Genom att det kaffe vi använder är KRAV och rättvisemärkt undviker vi att stödja exempelvis användandet av de giftiga bekämpningsmedel som brukas i konventionell kaffeodling, men varit förbjudna en längre tid i både Sverige och EU.

Naturkyddsföreningen beskriver vilka konsekvenser en genomsnittlig svensk kaffedrickares val kan få om hen under ett helt liv väljer ekologiskt istället för konventionellt kaffe. Bland annat slipper världen 188 kilo konstgödsel och 19 kilo kemiska bekämpningsmedel. Tänk då vilken effekt det får om du påverkar din arbetsplats och ditt favoritcafé till att göra klokare kaffeinköp.

Miljövänligt godis i påskäggen

PaskgodisetGodis är för många en viktig del av den kommande påsken. Vi brukar ge varandra påskägg med godsaker i fast vi är vuxna. Att unna sig miljövänligt godis ibland är knappast något stort problem varken för hälsan eller miljön, men av båda skälen är det en god idé att vara måttfull. Allt som produceras drar energi och använder av jordens resurser och då är det rimligt att inte alltför stor del går åt till sådant som inte ger någon näring. I nuläget är vi i Sverige dock inte så måttfulla. Osannolika 40% av våra matkostnader går till godis, kolsyrat vatten, kakor och liknande. Enligt en studie från 2011 av SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, påverkar dessutom godis klimatet mer än många av våra vanliga matvaror. Jag (Sofia) har alltmer börjat tänka att ska jag unna mig något onyttigt ska det vara något jag verkligen tycker är riktigt gott och njuta långsamt.

Det spelar stor roll vilket godis man väljer. Enligt studien har skumgodis större klimatpåverkan än gelégodis och mjölkchoklad har mycket större påverkan än mörk choklad. En aspekt vi har lagt alltmer vikt vid i våra val av vad vi stoppar i påskäggen och unnar oss vid andra festliga tillfällen är ekologisk produktion. När det gäller choklad gör det mycket stor skillnad för miljön och de människor som arbetar där kakaobönorna odlas att välja KRAV och Rättvisemärkt. Jag äter ganska ofta mörk (70%) choklad. Min favorit är Eguale som ibland finns i vanliga matvarubutiker och oftast i Världsbutikerna. Den är dessutom en av de få som inte innehåller några tillsatser. Ekogarderoben säljer en del annan KRAV- och rättvisemärkt choklad och även annat miljövänligt godis. Ekorren är ett bra val om man vill ha påsgodis, vilket väl är vanligare i påskäggen. Det är gott, ekologiskt och dessutom gjort på naturliga ingredienser istället för konstgjorda färg- och smakämnen. Det finns i vår Konsum-butik och går bl a att beställa via Ekogarderoben. Den pysslige kan förstås också göra eget godis på miljömärkta ingredienser. Vi brukar satsa det krutet på hemmagjord tårta.

De första åren tillsammans ingick det i min och Peters tradition att leta upp ett extra fint ägg att lägga godiset i. Vi har sparat nästan alla och har dem som påskdekoration. Nu känns det som att de inte behöver bli så många fler och det funkar att återvinna något passande från tidigare år. En gång hade jag turen att hitta ett fint i en antikaffär och det kan vara värt att titta i second handbutiker. Den här sortens rättvisemärkta ”ägg” har jag valt ett par gånger också. En tacksam gåva när det är fyllt med miljövänligt godis.