Hållbart pensionssparande

Hållbart pensionssparande

För några veckor sedan skrev vi här om vårt ekonomiska saneringsarbete. Detta utmynnade i att vi nu huvudsakligen använder JAK Medlemsbank. Ganska snart blev det tydligt hur många fler ekonomiska val vi kan göra, val som stark påverkar vår omvärld. Ett sådant val vi nu försökt gå vidare med är att få till ett hållbart pensionssparande. Glädjande för alla, som likt oss haft detta som ett dovt dåligt samvete, är att byte till bra och hållbara fonder inte är något omöjligt projekt. Däremot kräver det en del eftertanke och efterforskning. Då våra val har stor möjlighet att påverka både positivt och negativt hoppas vi denna text kan hjälpa och inspirera fler till att välja hållbara sparformer.

För att ta det grundläggande först. Vår kommande pension består av tre huvuddelar. Störst är den allmänna pensionen som framför allt styrs av hur mycket du arbetat. En mindre del av denna är premiepensionen – vilken du själv kan välja sparfond för. Utöver denna ”basplatta” finns för många av oss en tjänstepension som vår arbetsgivare betalar in. Även där finns en del där vi kan välja vilken verksamhet vårt sparande ska stödja. Överst i pensionspyramiden finns vårt eventuella privata pensionssparande. Naturligtvis styr vi även detta genom våra val.

För egen del började jag (Peter) mitt utforskande på Pensionsmyndighetens hemsida. För att orientera mig bland alla 813 valbara fonder använde jag mig av filtreringsmöjligheten. Då målet var hållbart pensionssparande ur ekologiskt och etiskt perspektiv var det naturligt att välja filtreringen ”Fonder med miljö/etisk märkning”. Det finns sedan flera sätt att lägga till ytterligare filter och förfina sökningen. Jag hittade själv mina nuvarande fonder genom att inom aktiefonderna välja övriga branscher. Här finns exempelvis fonder som specifikt är inriktade på hållbart skogsbruk, vattenrening och investeringar i företag vars produkter bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Jämfört med mitt tidigare latmansalternativ, sjunde AP-fonden (AP7 Såfa), känns detta som ett riktigt lyft. Inte minst sedan jag förstått att sjunde AP-fonden gör omfattande investeringar i konsumtionshets med tveksam kvinnosyn (H&M) och ökad miljöförstöring genom koldioxidutsläpp (Volvo). Sofia har tidigare haft en så kallad etisk fond men då denna vid närmare granskning inte visade sig hålla måttet har även hon gjort ett liknande byte.

På likartat sätt har jag genom min internetbank ändrat tidigare tjänstepensionssparande till bankens fond för investeringar i förnyelsebar energi. Tyvärr är det inte alla etiska fondalternativ som håller för närmare granskning. I det som banken kallar Global index etisk fond visar det sig exempelvis att upp till fem procent av omsättningen hos medverkande företag kan komma från vapenindustri, tobak, spel och porr. Och fondens näst största företag är märkligt nog Nestlé som knappast brukar ses som något etiskt eller miljöfrämjande företag. Exempel på vikten av att vara en besvärlig kund som ställer frågor till fondförvaltarna framgår även av följande artikel från Svenska Dagbladet. Något som förhoppningsvis inom kort blir ett smidigt webbverktyg för att jämföra fonders etiska arbete håller för övrigt organisationen Sveriges konsumenter på att utveckla. En inledande rapport finns här.

Istället för att gå via din bank kan du även ändra ditt val inom tjänstepensionen genom att utgå från Pensionsmyndighetens hemsida och där klicka dig vidare till den tjänstepension som gäller dig. Du kan sedan skriva ut en blankett där du väljer en ny sparform. Om du väljer en fondförsäkring kan du därefter logga in på försäkringsgivarens webbplats eller kontakta dem på annat sätt för att specificera ditt fondval. Kolla upp vilka alternativ varje försäkringsgivare har innan du gör ditt inledande val.

Om du trots allt är inne på din internetbank (eller har kontakt med banken på annat vis) kan du även undersöka eventuella andra fonder som du har. För egen del hade jag lite fonder vars sparpengar nu gör bättre nytta på God fond i Sverige AB. Denna fond valde även Sofia för sin tjänstepension.

Att byta till hållbart pensionssparande krävde viss efterforskning men nu vågar jag tro att mina pengar stödjer långsiktigt hållbara lösningar istället för kortsiktig vinstmaximering. Detta ger både bättre sömn och ett lättare hjärta.

Hållbar ekonomi

Hållbar ekonomi

Ett av våra mål för 2013 är att se över vår ekonomi. Inte med sedvanlig vinstmaximering i sikte utan som en sanering för att få en hållbar ekonomi både etiskt och miljömässigt. Som för många andra har detta varit ett eftersatt område som det är allt för lätt att skjuta upp till ett ”bättre tillfälle”. Mycket är säkert kvar att göra men vi har nu börjat ta vissa steg.

En grundläggande och bakomliggande anledning att undersöka etiskt hållbara placeringar för våra pengar är insikten att det spelar stor roll var de är placerade. De pengar vi har på bankkontot, i fonder eller pensionssparande används på olika vis av banken eller fondförvaltaren. De lånas ut till skilda projekt och investeras i diverse verksamheter för att bankens vinst och pengarnas värde ska öka så mycket som möjligt. När vi passivt låter någon annan ta hand om pengarna utan att lämna tydliga krav på hur detta ska skötas känner jag (Peter) mig ganska säker på att det övergripande målet blir maximal profit med få eller inga etiska och miljömässiga hänsyn.

I vårt saneringsarbete för en hållbar ekonomi blev ett första steg mot ökad känsla av kontroll att ompröva vår banktillhörighet. Av olika skäl hade jag under våren 2012 anledning att ta ett banklån och valet föll då på JAK Medlemsbank. Vi hade tidigare hört talas om detta räntefria alternativ men inte gått vidare med det på allvar. När vi nu fick anledning att pröva JAK upptäckte vi hur tilltalande upplägget var. Återbetalningen av lånet är klokt nog kopplat till sparande så att du, när lånet är återbetalt, även har sparat samma mängd pengar som ursprungligen lånades. Framför allt var det dock tilltalande med en bank som erbjuder sina medlemmar ett räntefritt alternativ. Detta pekar på ett friskt vis mot en annan värld där ständig tillväxt inte behöver vara nödvändig. Man behöver inte gå med på logiken i att det ska gå att tjäna pengar på att ha pengar. Som de själva skriver är JAK Medlemsbank ”ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden – inte för snabb förbrukning av resurser”. För en mer utförlig beskrivning av JAKs grundsyn på ekonomi, varför de valt bort ränta och hur medlemmarna kan samarbeta istället för att konkurrera, se gärna här (missa inte att klicka vidare på det pedagogiska bildspelet längst ner). För initierade tankar om alternativ till vår tillväxtkultur rekommenderas för övrigt även Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt.

Innan vi tog steget att helt och hållet använda JAK som vår huvudbank ville jag ändå fråga vår tidigare bank, Handelsbanken, och övriga konventionella banker vad mina insatta pengar hos dem används till. Varifrån kommer vinsten på vanliga all- och sparkonton? Att ställa sådana, förvisso något naiva, frågor till bankerna föranledde tämligen intressanta och bitvis surrealistiska e-post och Facebookkonversationer. När jag upprepade frågan till Handelsbanken om hur mina pengar på ett all- eller sparkonto påverkar vår omvärld fick jag exempelvis följande goddag yxskaft-svar:

Hej igen!

Om du tänker på vilken räntesats det är på de olika kontona så ser de ut

som följande.

(See attached file: Ränta på konton för privatpersoner 12 oktober

2012.pdf)

Känslan av att leva med olika fokus i tillvaron gick nästan att ta på och efter ytterligare en del e-postande fram och tillbaka var jag fortfarande svarslös på min ursprungliga fråga men däremot hade jag fått ta del av bankens hållbarhetspolicy där det framgick att de undvek investeringar i sådana vapen som är förbjudna, likt klustervapen och personminor. Andra banker hade sina miljöpolicys där det framgick att de strävade efter minskad pappersförbrukning och färre interna transporter, flera har även någon kreditpolicy där miljöpåverkan från bolag de arbetar med finns med. Men om mina pengar indirekt kan stödja vapenindustri, kärnkraft, oljeutvinning eller liknande verkade omöjligt att få svar på. Att själva systemet är svårt att förstå hjälper naturligtvis inte. En informatör som på allvar försökte besvara frågorna var ändå Swedbanks Facebookansvariga. Hon hänvisade bland annat till deras sympatiska Världsnaturkonto där kontots hela ränta går till Världsnaturfondens arbete.

Ett trovärdigt alternativ utöver JAK verkar Ekobanken vara. De använder visserligen ränta men investerar uttryckligen i miljögynnande verksamheter. För närvarande har ändå vårt val blivit JAK då de verkar vara ett hållbart alternativ där vi inte riskerar att stödja verksamheter vi inte vill vara en del av. Eftersom det i nuläget inte finns möjlighet att ta ut pengar i bankomat eller betala med kort, utvidgar vi vårt användande av Coop:s betalkort. Vi avvecklar tidigare konton successivt för att kunna se att allt fungerar smidigt.

Detta är ett första steg mot en mer hållbar ekonomi. Vi har även börjat undersöka etiskt och miljömässigt hållbara pensionsfonder och återkommer om några veckor med tips från denna djungel. I väntan på det rekommenderas följande träffsäkra bild av Sara Granér som här illustrerar en artikel om AP-fonderna.