Vad som inte kan köpas för pengar

Vad som inte kan köpas för pengar; marknadens moraliska gränser av Michael J Sandel

Den här veckan blir det ett boktips kombinerat med några egna reflektioner kring bokens tema. Boken heter Vad som inte kan köpas för pengar; marknadens moraliska gränser och är skriven av Michael J Sandel. Författaren är en amerikansk filosof.

När jag började skriva på denna text hade jag slagit mig ned i skuggan under ett akaciaträd i Örtagården här i Vadstena. Trädet blommade, det doftade från pionerna, råkorna kraxade och mer skönsjungande fåglar drillade nästan skrattretande febrilt. Det var måndag och jag var själv där, dit jag gått för att göra bokföringen mer lustfylld. Och jag tänkte; just det – det är sådant här som inte kan köpas för pengar. Liksom inte heller det regn jag mitt i idyllen längtar efter.

Ett exempel Sandel tar upp på något som inte kan köpas för pengar är vänskap. Du kan nog betala någon för att umgås med dig. Men de flesta av oss skulle inte kalla det för vänskap. Inblandningen av pengar gör det till något annat. I Kina kan man betala någon för att de ska be om ursäkt åt en och även i Sverige kan man köpa skrivna tal. Om din bäste vän håller ett tal på ditt bröllop och du får veta att hen köpt det – visst skulle det påverka hur du uppfattar talet? Om din vän har väldigt svårt för att tala inför folk, eller för att formulera sig, skulle du kanske förstå och inte bli arg. Men för de flesta skulle ett illa formulerat eget tal beröra mer än ett välformulerat köpt (i alla fall om man vet om det). En köpt ursäkt skulle nog göra mig personligen mer arg snarare än mindre.

Sådana här exempel där de allra flesta är överens om att något inte kan köpas för pengar, illustrerar poängen med Sandels bok. När marknadstänkandet smygs in på alltfler områden påverkar det hur vi uppfattar dem och därmed också vårt beteende. Han använder uttrycket ”korrumpering” för att beskriva ett slags värdeförskjutning.

På en förskola hade man problem med att många föräldrar hämtade sina barn försent. Man införde då böter för sen hämtning. Den paradoxala effekten blev att de sena hämtningarna ökade! Böterna uppfattades som ett slags avgift man kunde betala för att låta barnen vara kvar längre och då försvann skuldkänslorna över att komma sent. Det blev inte längre en moralisk fråga utan en fråga om pengar.

Därför behöver man vara väldigt uppmärksam när pengar kommer in i bilden på områden där andra värden riskerar att skjutas åt sidan. Klimatkompensering är ett område Sandel nämner som problematiskt. Det kan ju verka sympatiskt att kompensera för de utsläpp man orsakar, men det riskerar att bli en ursäkt för att släppa ut mer. Jag betalar ju för det! Kanske är det istället den moraliska känslan att det helt enkelt är fel att bidra till klimatförändringarna vi borde odla. Pengars inblandning undantränger andra normer och har de väl trängts undan kan de vara svåra att hitta tillbaka till. När böterna togs bort på förskolan låg de sena hämtningarna kvar på den högre nivån. Normerna kring det hade förskjutits.

Du kan förstås betala för en resa till en fridfullt vacker plats som Vadstena. Väl här kan du sätta dig i skuggan under akaciaträdet. Men själva friden handlar mer om din inställning till platsen och stunden. Liksom du kan betala för en yogakurs och speciella kläder för ändamålet, men medveten närvaro kräver mer av din uppmärksamhet än av din plånbok. Blir det mycket just kläder och dyra kurser kanske det faktiskt motverkar sitt syfte. Det är väl värt att fundera kring och bli medveten om vad som inte kan köpas för pengar och vad vi inte vill ska kunna köpas för pengar. Ibland kan vi då upptäcka att marknadsmässiga svar på moraliska frågor inte ger de konsekvenser vi önskar.

 

 

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.