Uppföljning av årets potatisodling

Uppföljning  av årets potatisodling. Bild på potatisgris.

I våras skrev vi om potatisuppropet som Omställningsrörelsen var med och startade. Detta år har vi själva haft möjlighet att odla mer potatis än tidigare eftersom vi utökat våra odlingsplatser från en till tre. Potatisodling har även blivit mer relevant för oss tack vara ökade möjligheter att lagra vår potatis nu efter flytt till annan bostad. I veckans inlägg tänkte vi följa upp hur årets odling har gått. 

Något som jag varit nyfiken på en längre tid var att odla potatis i samband med nyetablering av odlingsytor. Det har ofta beskrivits som att det är smidigt med just potatisodling på en gräsmatta där du nästföljande år vill ha ett vanligt grönsaksland. Efter att vi vänt på grästuvor och fyllt på med täckande jord och diverse organiskt material på en odlingscirkel ville vi även pröva att utöka denna yta något. Vi gjorde då en omgivande cirkel där vi odlade potatis och solrosor.

Potatisen satte vi bara ner under en flik grässvål som med en planteringsspade skars loss från tre håll och lades ovanpå potatisen. Nedtryckt i jorden och med lite grässvål ovanpå sig behövde potatisen bara täckas med flis, gräsklipp och annat organiskt material. För att det skulle bli lite mer pampigt satte vi också frön av solros mellan varje potatisplanta runt hela vår cirkelrabatt. Till solrosorna lade vi ut en liten jordhög som de kunde etablera sig i. 

I efterhand kan sägas att det hade varit bra ifall vi även täckt gräsytan med ett lager tidningar eller pappkartong. Det skulle ha hindrat gräset från att leta sig upp. Nu fick vi istället återkommande fylla på med annat täckmaterial och dessutom rensa bort en del ogräs som envist växte igenom täckmaterialet. Vi lyckades inte heller helt fylla på med tillräckligt med material eftersom en del av potatisen som kom upp utsattes för ljus och då fick gröna fläckar. Dessa ska som bekant inte ätas men däremot går det utmärkt att spara grönfläckiga potatisar till nästa års utsäde. 

Detta år prövade vi flera sorters utsäde och det var en för oss ny sort som visade sig ge helt klart bäst utdelning. Det var potatissorten Chérie som var både god och extra vacker med sitt röda skal oh röda strimmor även inuti potatisarna. Många potatisar blev rent häpnadsväckande stora och kan mycket väl fungera som bakpotatis om vi vill. 

Hur fungerade då potatisen för att etablera en ny odling? Sammantaget riktigt bra i mitt tycke. När jag tog upp årets skörd tänkte jag mig potatisen som ett gäng vegetariska grisar som bökat omkring i jorden och gjort den lucker och redo för kommande odling. Odlandet av potatis (och solros) på gräsmattan verkar efter hand mattat ut det som vuxit där tidigare och mot slutet av säsongen var det inte mycket gräsmatta kvar. Inför kommande odlingssäsong har vi alltså med mycket liten ansträngning utökat vår rabatt högst påtagligt. 

Sammantaget kan alltså potatisodling rekommenderas för att göra om gräsmattan till grönsaksland. Låt potatisarna böka omkring under jord och göra allt det tunga jobbet. Allt medan du själv gläds åt att ha en mättande och lagringstålig gröda som går att variera på nästan oändliga sätt under kommande vinter och vår. 

Odla för husbehov

Odla för husbehov

Globalt används idag ungefär 40% av jordens landyta till jordbruk. I mänsklighetens tidigare historia har vi med relativ enkelhet kunnat utöka vårt odlingsutrymme i takt med ökad befolkning; genom att exempelvis dika ut våtmarker eller hugga ner skog. För att inte störa jordens ekologiska balans ytterligare kommer detta utrymme inte att finnas fortsättningsvis. Istället är vår utmaning att inom nuvarande odlingsutrymme bedriva ett hållbart lantbruk och föda nuvarande 7 miljarder människor – som fram till 2050 troligen är ytterligare 2 miljarder. Det är bakgrunden till att vi denna vecka vill uppmuntra till att odla för husbehov.

Lösningarna på problemen behöver naturligtvis vara av många slag. Globala och lokala. Mycket ansvar ligger på dem som i skilda roller har stor makt. Samtidigt bär vi alla också ett eget ansvar. Vi har alla möjlighet att påverka. Ett synnerligen konkret sätt är att själv börja odla för husbehov i någon skala. Vi har tidigare skrivit om hur proteiner kan odlas hemma på köksbänken och sedan några år odlar vi själva på en 10 gånger 10 meter stor kolonilott. Denna odling gör oss förvisso inte självförsörjande men den har gjort oss mera självförsörjande än tidigare. Under sommarmånaderna är det endast ett fåtal grönsaker vi köper och mängden lagrad mat från odlingarna ökar för varje år i takt med att kunskapen och förtroendet växer.

Några av de vinster vi kan se med att odla för husbehov (förutom de rent ekonomiska) är:

* Klimatneutrala transporter, förutsatt att du odlar på din egen hustomt eller inom cykelavstånd.

* Du slipper andra gifter i maten än dem du själv utsatt odlingarna för (och vem är egentligen så oförsiktig att hen använder bekämpningsmedel på den yta där den egna maten odlas?).

* En inte obetydlig vinst med odlingen är att det är roligt och ger utrymme för mycket kreativitet, både i planeringen och genomförandet.

* Många av oss ägnar många timmar per dag till arbete framför en datorskärm och en hel del möten med andra människor. Att som motvikt då kunna arbeta med händerna och ta hand om de grönsaker som växer fram utgör ett fantastiskt välgörande växelbruk för kropp och tanke.

* Genom att högst konkret visa omsorg mot egenodlade morötter och vinbär växer ofta även en annan samhörighet till övriga växande system vi människor är en del av – såsom Jorden till exempel.

* När du odlar får du själv bestämma vilka spännande grönsaker och frukter du ska äta. Krusbär har jag exempelvis aldrig hittat till försäljning men nu har vi ännu i februari ett par infrysta påsar av dessa glädjande gröna bär. Det är även relativt enkelt att leta upp en viss favoritsort bland rabarber eller kanske satsa på äldre klassiker som rotpersilja eller haverot?

* Du får en tydligare känsla för säsongernas växlingar och för vad som fungerar väl att odla där du bor. Det kan vara till hjälp när du väljer frukt och grönsaker i butiken när dina egna har tagit slut.

* Odling bidrar till en mer levande närmiljö genom att blommorna lockar till sig fjärilar och har du buskar eller träd kommer du även att kunna ta del av fågelsång.

Nu i februari är en bra tid att börja planera för våren och sommarens odlingar. En del fröer vill gärna börja sitt växande inomhus och kan då behöva sås inom kort. Ett stort utbud av spännande sorter finns på exempelvis Runåbergs fröer och Impecta.