Odla sallad

Något vi inte alls odlat länge, men som visat sig vara tacksamt, är sallad. Förra sommaren fick vi en liten planta från en kolonilottsgranne och den gav så mycket skörd att det gott och väl räckte till oss. Sedan lät vi den gå i blom och tog fröer. Dessa tog sig utan problem när vi sådde dem i år. Vi har inte vanan att ha sallad till alla mål mat och även när vi har sallad som tillbehör är det inte nödvändigtvis i form av bladsallad. Standardsalladen i vårt hem är snarare rivna morötter. Inte heller på smörgåsen har vi salladsblad särskilt ofta. Kanske var det därför vi inte tänkte att det var värt att odla sallad tidigare.

Däremot har vi ofta matiga sallader till lunch med t ex matvete, bönor, rivna rotsaker och andra grönsaker. I en sådan sallad är salladsblad ett mycket bra tillskott. Nu när vi har egenodlad sallad känns det också trevligt att ha till maten ibland. Jag kan inse att det egentligen är den tråkiga, konventionella isbergssalladen vi inte har gillat. Den så många har som standard till maten även mitt i vintern.

Under våren sådde vi också tre sorters sallad i en rabatt på Dahlströmska gården rum & frukost; Bronze Arrowhead, Red Sails och Saladbowl. Särskilt de två förstnämnda växte snabbt och verkar trivas fast det är väldigt mycket kirskål i den rabatten. Härliga skiftningar från ljusgrönt till vinrött blir det i den blandning vi valt. Nu har vi ett bra tag kunnat servera egenodlad sallad till frukostbuffén. Den växer sig inte stor eftersom vi skördar så ofta, men det kommer nytt hela tiden och när det inte räcker kompletterar vi med sallad från kolonin.

Vi upplever det alltså som väldigt enkelt att odla sallad och man kan få mycket på liten yta. Detta är förstås ännu mer värt om man har vanan att alltid ha bladsallad till maten eller på smörgåsen. Mycket mer miljöklokt än den konventionella isbergssalladen i butiken och dessutom roligare, nyttigare, vackrare och godare!