Miljövänligt smink

Miljövänligt smink

När jag skriver den här rubriken – miljövänligt smink – börjar jag tveka. För det här är ju produkter som egentligen inte behövs och det bästa för miljön är att avstå. På vår studiecirkel kom ordet miljövänligt upp till diskussion. Borde man kanske hellre säga mindre dåligt för miljön. Men rubriken får stå kvar och texten får stå för reflektionen.

Jag är väldigt blek och har ljusa ögonfransar. Periodvis har jag haft mycket problem med hyn. Tidigt vande jag mig vid puder och mascara och hade länge svårt att gå ut utan. Med smink är jag ganska nöjd med mitt utseende. Utan ringer gärna en del gamla kommentarer om grisögon och spöke i huvudet. Med den erfarenheten förstår jag att smink inte är något som är enkelt för vem som helst att välja bort. Samtidigt är de där känslorna värda att jobba på. Jag började utmana mig själv och mascara använder jag nu nästan bara vid festliga tillfällen eller när jag vet att jag ska vara med på bild. Nyttigt är att upptäcka att ingen verkar reagera eller bemöta mig annorlunda. När hyn är riktigt bra kan jag släppa pudret också ibland, men det är svårare. Något att fortsätta jobba på.

Till de tillfällen då jag ändå vill använda smink köper jag produkter från Ren skönhet som har specialiserat sig på ekologiska skönhetsprodukter. Utbudet är stort, ungefär som i en vanlig kosmetikabutik och det finns diverse krämer och medel för olika ändamål som jag tänker mest är onödig konsumtion. Men de har i alla fall valts för att de är mindre dåliga för miljön än sina konventionella motsvarigheter. 

Vad undviks då i det som kallas miljövänligt smink, som finns i andra produkter? En sådan sak är parabener. De används som konserveringsmedel i mycket smink, men anses vara hormonstörande. Syntetiska doftämnen innehåller också alkohol med ftalater. Detta ersätts i miljövänligt smink. Även ftalater kan vara hormonstörande. 

Kallas sminket ekologiskt, är idén densamma som inom ekologisk livsmedelsproduktion. Då ska alltså varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas. Detta är dock inte alls så reglerat inom smink och hudvård som när det gäller livsmedel. Här är det en djungel av märken och certifieringar som kan ställa väldigt olika krav på hur stor andel av ingredienserna som behöver vara ekologiska. Jag har träffat på produkter som kallats ekologiska, men bara innehållit 5% ekologiska ingredienser. Ren skönhet har listat ett antal certifieringar av det mer seriösa slaget. Mycket när det gäller märkningar är gemensamt med ekologisk hudvård som vi har skrivit om tidigare.

En bra början kan vara att minimera antalet sminkprodukter. På den tiden då jag använde mer smink hade jag t ex flera färger på ögonskugga i badrumsskåpet, men använde i princip bara en. När du har kommit fram till vad du verkligen vill kunna fortsätta använda kan du leta upp en så miljöbra variant som möjligt och prova dig fram till en som fungerar bra för dig. När det gäller puder har jag varit nöjd med både Purobio och Sante. Mascara brukar jag välja Sante eller Lavera. Vattenfast mascara, som jag brukade använda innan, finns inte. En fördel med att vänja sig av med det är att man inte behöver ha något speciellt medel för att ta bort sminket. Vatten räcker. Kanske går det att minska ytterligare efter ett tag och möta sommaren lite mer som dig själv! 

Prioritera rätt i mataffären

Prioriteringar i mataffarenMånga tycker att det är svårt att veta hur man ska tänka för att välja så miljövänligt som möjligt i mataffären. Vissa frågor är komplexa och innefattar avvägningar, men allt är inte svårt. Börja med de enkla valen och lär dig mer efterhand. Detta är några av de principer vi utgår från för att prioritera rätt. Maten är en stor fråga som vi skrivit en del om redan och kommer att återkomma till flera gånger.

*Välj kända miljömärkningar som KRAVBra miljöval och MSC (fisk)

*Välj stor andel svenskt, gärna från ditt eget landskap

*Välj enligt säsong

Producenter vill gärna ge intryck av att vara miljövänliga och använder ibland symboler som ser ut som miljömärkningar. Det kan kännas förvirrande, men det är inte svårt att lära sig några etablerade märken som kontrolleras av utomstående och i hög grad hålla sig till dessa. Småskaliga producenter är ibland ekologiska utan att ha någon märkning eftersom det kostar att certifieras, men märkningarna ger god vägledning.

Det jag (Sofia) kallar ett enkelt val är när det finns två motsvarande produkter, en KRAV-märkt, den andra inte – välj KRAV. Detta var nog det första aktiva miljöval jag började göra för många år sedan. Då var utbudet inte så stort, men det är det nu. Med vissa livsmedel driver vi detta längre och köper numera inte alls om det inte finns miljömärkt. Det gäller bland annat de varor Naturskyddsföreningen listat som de där det gör störst skillnad att välja KRAV; kaffe, bananer och vindruvor, kött, mejeriprodukter och potatis. (Det händer att vi slarvar med osten om vi har tänkt ha t ex Parmensan eller Mozzarella och det inte finns någon miljömärkt inne.) Att vara i stort sett konsekventa med detta innebär att vi har slutat köpa druvor och kyckling eftersom det inte brukar finnas i vår butik. Det innebär också att man ibland får tänka om när man kommer till affären och vara lite flexibel med både inköpslista och recept.

Nu under fastan äter jag bara svenskproducerad mat utom kryddor och frön. Annars är vår princip att det svenska och gärna Östgötska ska utgöra en stor andel av den mat vi konsumerar och att vi inte väljer import om det finns en motsvarande svensk produkt. Kött och mejeriprodukter köper vi bara svenskt utom någon enstaka ost.

Här kan man ibland hamna inför ett dilemma där det kan kännas svårt att prioritera rätt. Tomater är ett vanligt exempel där det ofta finns KRAV från t ex Italien och svenska, konventionellt odlade, men sällan någon sort som både är svensk och KRAV. Dessutom är de svenska odlade i uppvärmda växthus under stora delar av året och det är svårt att veta om det är bättre än transporten. Vilken ska man välja? På sommaren tänker jag att det viktigaste är att man inte väljer den konventionellt odlade som är importerad. Fastna inte på det svåra utan välj åtminstone antingen svenskt eller KRAV. När tomaterna inte är i säsong är passerade eller krossade KRAV-tomater i tetrapack faktiskt ett bättre alternativ än alla de färska. Soltorkade är också bra. När en produkt är lätt, oöm och går bra att packa tätt är transporter oftast inte ett så stort problem. Relativt tåliga frukter som banan fraktas långsamt med båt vilket ger relativt lite utsläpp trots att de transporteras långt.

Att acceptera säsongernas växlingar hänger i många fall samman med att välja svenskt. Det som inte är i säsong i Sverige importeras i högre grad och när det inte är i säsong i Italien eller Spanien heller importeras det längre bortifrån. Det kan dock finnas svenskodlade produkter som egentligen inte är i säsong och då odlas de i energislukande uppvärmda växthus vilket inte heller är så lyckat. Sådant som rotsaker och äpplen är däremot lagringsbart och kan vara odlat på friland i Sverige och ändå finnas i butik på vintern. Under skördetid i Sverige kan man i väldigt hög grad hålla sig till inhemsk mat. Under kallare tider kan man oftare unna sig det som är i säsong i t ex Italien och Spanien och en del som transporterats längre om det inte är med flyg. Vi undviker Holland där mycket är väldigt hårt besprutat och odlingen extremt industrialiserad.

Vissa produkter är superbra för att de, under större delen av året, uppfyller alla tre kriterierna t ex morötter, rödbetor, havregryn, mjöl och ägg. Även kött och mejeriprodukter kan göra det, men det ska man vara mer måttfull med av andra miljömässiga skäl. Andra produkter har man skäl att vara extra noga med. Sparris har t ex en väldigt kort säsong i Sverige, men det är bara då man ska äta den färsk. Resten av året importeras den långt bortifrån med flyg. Unna dig att längta istället!