Prioritera rätt i mataffären

Prioriteringar i mataffarenMånga tycker att det är svårt att veta hur man ska tänka för att välja så miljövänligt som möjligt i mataffären. Vissa frågor är komplexa och innefattar avvägningar, men allt är inte svårt. Börja med de enkla valen och lär dig mer efterhand. Detta är några av de principer vi utgår från för att prioritera rätt. Maten är en stor fråga som vi skrivit en del om redan och kommer att återkomma till flera gånger.

*Välj kända miljömärkningar som KRAVBra miljöval och MSC (fisk)

*Välj stor andel svenskt, gärna från ditt eget landskap

*Välj enligt säsong

Producenter vill gärna ge intryck av att vara miljövänliga och använder ibland symboler som ser ut som miljömärkningar. Det kan kännas förvirrande, men det är inte svårt att lära sig några etablerade märken som kontrolleras av utomstående och i hög grad hålla sig till dessa. Småskaliga producenter är ibland ekologiska utan att ha någon märkning eftersom det kostar att certifieras, men märkningarna ger god vägledning.

Det jag (Sofia) kallar ett enkelt val är när det finns två motsvarande produkter, en KRAV-märkt, den andra inte – välj KRAV. Detta var nog det första aktiva miljöval jag började göra för många år sedan. Då var utbudet inte så stort, men det är det nu. Med vissa livsmedel driver vi detta längre och köper numera inte alls om det inte finns miljömärkt. Det gäller bland annat de varor Naturskyddsföreningen listat som de där det gör störst skillnad att välja KRAV; kaffe, bananer och vindruvor, kött, mejeriprodukter och potatis. (Det händer att vi slarvar med osten om vi har tänkt ha t ex Parmensan eller Mozzarella och det inte finns någon miljömärkt inne.) Att vara i stort sett konsekventa med detta innebär att vi har slutat köpa druvor och kyckling eftersom det inte brukar finnas i vår butik. Det innebär också att man ibland får tänka om när man kommer till affären och vara lite flexibel med både inköpslista och recept.

Nu under fastan äter jag bara svenskproducerad mat utom kryddor och frön. Annars är vår princip att det svenska och gärna Östgötska ska utgöra en stor andel av den mat vi konsumerar och att vi inte väljer import om det finns en motsvarande svensk produkt. Kött och mejeriprodukter köper vi bara svenskt utom någon enstaka ost.

Här kan man ibland hamna inför ett dilemma där det kan kännas svårt att prioritera rätt. Tomater är ett vanligt exempel där det ofta finns KRAV från t ex Italien och svenska, konventionellt odlade, men sällan någon sort som både är svensk och KRAV. Dessutom är de svenska odlade i uppvärmda växthus under stora delar av året och det är svårt att veta om det är bättre än transporten. Vilken ska man välja? På sommaren tänker jag att det viktigaste är att man inte väljer den konventionellt odlade som är importerad. Fastna inte på det svåra utan välj åtminstone antingen svenskt eller KRAV. När tomaterna inte är i säsong är passerade eller krossade KRAV-tomater i tetrapack faktiskt ett bättre alternativ än alla de färska. Soltorkade är också bra. När en produkt är lätt, oöm och går bra att packa tätt är transporter oftast inte ett så stort problem. Relativt tåliga frukter som banan fraktas långsamt med båt vilket ger relativt lite utsläpp trots att de transporteras långt.

Att acceptera säsongernas växlingar hänger i många fall samman med att välja svenskt. Det som inte är i säsong i Sverige importeras i högre grad och när det inte är i säsong i Italien eller Spanien heller importeras det längre bortifrån. Det kan dock finnas svenskodlade produkter som egentligen inte är i säsong och då odlas de i energislukande uppvärmda växthus vilket inte heller är så lyckat. Sådant som rotsaker och äpplen är däremot lagringsbart och kan vara odlat på friland i Sverige och ändå finnas i butik på vintern. Under skördetid i Sverige kan man i väldigt hög grad hålla sig till inhemsk mat. Under kallare tider kan man oftare unna sig det som är i säsong i t ex Italien och Spanien och en del som transporterats längre om det inte är med flyg. Vi undviker Holland där mycket är väldigt hårt besprutat och odlingen extremt industrialiserad.

Vissa produkter är superbra för att de, under större delen av året, uppfyller alla tre kriterierna t ex morötter, rödbetor, havregryn, mjöl och ägg. Även kött och mejeriprodukter kan göra det, men det ska man vara mer måttfull med av andra miljömässiga skäl. Andra produkter har man skäl att vara extra noga med. Sparris har t ex en väldigt kort säsong i Sverige, men det är bara då man ska äta den färsk. Resten av året importeras den långt bortifrån med flyg. Unna dig att längta istället!

Spara pengar och miljö

Spara pengar och miljoMånga tvekar inför prislappen på miljömärkta varor och ser man till statistiken väljer de flesta konventionell produktion. En vanlig ursäkt för att inte göra fler medvetna val är att man inte har råd, men i själva verket är det billigare att leva miljövänligt än att inte göra det. Det är därför ekonomiska kriser är en av de få saker som får koldioxidutsläppen att minska. Alltså kan man spara pengar och miljö samtidigt.

Om man bara byter konventionella importerade produkter mot motsvarande lokalproducerade miljömärkta blir det förstås dyrare. Poängen är att om man går några steg till i sitt miljötänkande sparar man så mycket pengar att de allra flesta svenskar har råd med t ex KRAV.

Det första man kan tänka på är det där med motsvarande produkt. Jämför inte bara tomater med tomater utan också med andra grönsaker. Det som är i säsong är ofta både billigt och bättre för miljön. Kål är t ex väldigt billigt på hösten och vintern. Att oftare äta vegetariskt är en besparing både för plånboken och klimatet. Man måste inte alltid välja mellan kött och kött, utan kanske mellan kött och bönor, linser, eller ägg.

Eftersom det ur miljösynpunkt är bra med så få produktionsled som möjligt är det bra att hoppa över halv- och helfabrikat. Det sammanfaller med att det är mycket billigare att laga maten från grunden. Då vet du dessutom precis vad den innehåller.

Det faktum att vi i Sverige slänger ungefär en tredjedel av maten vi köper är en väldigt tydlig signal om att de relativt låga försäljningssiffrorna för KRAV beror på något annat än att vi inte har råd. Att bara köpa det man faktiskt använder och förvara det rätt är förstås bra för ekonomin. För den som verkligen är fattig är det en självklarhet.

Att konsumera mindre är ytterligare ett sätt att spara pengar och miljö. Att välja kvalitet är oftast dyrare vid inköpstillfället, men blir billigare och bättre för miljön i längden. Detta förstås under förutsättning att man inte köper nytt trots att de gamla grejerna fortfarande håller. Kläder, skor och saker av bra kvalitet är det också ofta mer idé att laga om de ändå går sönder.

Om man bor i en stad eller tätort med bra allmänna kommunikationer är det en mycket stor besparing att inte ha egen bil. Vi brukar hyra eller låna bil vid tillfällen när vi ändå tycker oss behöva en. Trots att vi bor i en så pass liten stad som Vadstena fungerar det bra. Bilpooler av olika slag är ett annat alternativ som växer fram på många håll. Om man har egen bil är det ett sätt att spara pengar och miljö att inte använda den onödigt ofta.

Utlandsresandet har ökat enormt mycket sedan vi var barn och en stor del av detta sker med flyg. Flyget är en av de stora klimatbovarna. Även den egna ekonomin vinner förstås på minskat resande. Tyvärr är det inte alls säkert att man sparar pengar på att välja tåg, men det är annars ett betydligt bättre miljöalternativ. Den enda gång Peter och jag varit utanför Norden sedan vi träffades åkte vi tåg till Rom. Då blir vägen en del av upplevelsen.

Att inte ha onödigt stor bostadsyta sparar man också både pengar och miljö på. Fast om man använder odlingsmöjligheterna det ger att bo i villa kan det ge en miljövinst, liksom om man väljer att ha t ex solpaneler på taket. Alla energibesparingsåtgärder ger vinster både för miljön och ekonomin. Vi bor i en trea och hyr en kolonilott på 100 kvm.

Nu behöver inte alla göra alla dessa besparingar, men det som förhoppningsvis blir tydligt när man tänker på det här sättet är att vad man har råd med för de allra flesta i Sverige handlar om prioriteringar.