Farorna med konspirationsteorier

Både Peter och jag har nyligen läst boken Allt är en konspiration av Kent Werne. Jag gjorde det när vi var mitt uppe i planeringen för en samling vi hade om klimatet. Tanken slog mig att klimatförändringarna kan låta som en konspirationsteori. Vi talar ju faktiskt om samhällskollaps och civilisationens undergång. Men när man tänker efter finns det flera viktiga skillnader.

Konspirationsteorier går alltid emot etablerade sanningar och officiella förklaringar. Det kan nog till och med vara så att det enda som kan få en konspirationsteoretiker att tvivla på sin teori är om den skulle bli allmänt accepterad. När det gäller klimatförändringarna är sisådär 97% av forskarna på området överens om grunderna. De konspirationsteorier som finns om klimatförändringarna går därför ut på att det hela är en bluff. 

I konspirationsteorier ingår dessutom att en person, organisation, eller annan grupp, medvetet planerar det som sker. De konspirerar helt enkelt. Klimatförändringarna handlar snarare om att väldigt många människor gör val som tillsammans får katastrofala följder fast de flesta inte menar något illa. Ingen ondskefull plan krävs. Lobbyismen inom t ex bil- och köttindustri framstår onekligen som verkliga konspirationer ibland, men de har inte planerat klimatförändringarna för att sedan överta världen eller något liknande. Deras konspirerande går snarare ut på att mörka de verkliga effekterna deras produkter har på klimatet. De förlorar på att fler på allvar börjar oroa sig.

I boken blir konspirationsteorierna bitvis så bisarra att det blir skrattretande. Men även sådana som att rymdödlor har infiltrerat mänskligheten (likt TV-serien V för oss som minns den) kan dra fulla hus när någon föreläser om det. Det är imponerande att författaren har en så respektfull ton genom hela boken och inte blir ironisk eller hånfull. Riktigt otäckt blir det när man inser hur gammal och ofta återuppstånden idén om en judisk världskonspiration är. Sådana teorier hade (har) många nazister och det var en bidragande orsak till förintelsen under andra världskriget. Precis samma språkbruk och tankegods används numera ofta om muslimer. Vi har politiker i riksdagen som gör det. 

Konspirationsteorier blir otäcka också när det gäller vaccin och annan konventionell medicinsk behandling. Om jag inte hade varit med på Facebook hade jag trott att det var ett amerikanskt fenomen och att det inte finns någon i Sverige som på allvar ifrågasätter vaccin. Men det är en mycket större grupp än man vill tro. Konspirationsteorin här är dels att läkemedelsbolagen har lurat i folk att man behöver vaccin och dels att vaccinet är skadligt. En vanlig idé är att det orsakar autism. Den konspirationsteorin har lett till utbrott av mässling där många barn blivit svårt sjuka och även till dödsfall. Vaccinationsprogrammet för barn i Sverige har räddat många liv, men riskerar att motverkas när sådana idéer sprids.

Konspirationsteoretiska ifrågasättanden av läkare och konventionell medicin tillhör det som har fått obehagligt stor spridning. I vardagliga samtal med helt vanliga människor kan man få höra att läkarna ”ju är köpta av läkemedelsindustrin”. Då har man googlat, läst bloggar och populära böcker och gått med i grupper på FB. Där tycker man sig ha hittat svaren på varför man mår dåligt och vad som skulle hjälpa. När läkaren inte går med på vare sig diagnosen eller behandlingen tror man hellre att det är en konspiration bakom än att man själv har fel. Detta kan leda till dyra och egentligen overksamma behandlingar mot påhittade sjukdomar när man söker sig vidare till alternativmedicinen. Värst blir det om man tackar nej till verksam behandling mot allvarliga sjukdomar. I själva verket är det vanligt att läkare säger att prover inte visar något fel och att det inte finns någon medicin mot en viss åkomma. Eller remitterar till en annan läkare. Detta kan vara frustrerande, men är ärligt och tyder inte alls på att man är köpt. 

Tyvärr är just alternativmedicin och konspirationsteoretiskt tänkande angående konventionell behandling vanligt inom miljörörelsen. Det minskar trovärdigheten och får det att verka flummigt att vara miljöengagerad. Själva är vi mycket intresserade av vetenskap och ganska skolade i kritiskt tänkande. Att klimatförändringarna pågår och är orsakade av människan är det vetenskapligt att tro. Liksom att vi i en rasande fart förlorar biologisk mångfald. Riktigt förbluffad blev jag när jag insåg att det finns personer och grupper med hög svansföring i frågor om ekologisk odling och andra miljöfrågor som faktiskt inte tror att klimatförändringarna är något allvarligt problem. Just detta att två i mina ögon oförenliga synsätt ändå förenas verkar vara återkommande bland konspirationsteoretiker. Som idén att en mycket rik och mäktig grupp vill införa en kommunistisk världsordning.

När jag frågade Peter om det var någon aspekt på detta ämne han tänkt på nämnde han Don Quijote. Att kämpa mot väderkvarnar när det finns riktiga monster som behöver bekämpas. Tänk om tankemödan som läggs på att hitta konspirationer där inga sådana finns gick till att avslöja lobbyismens rökridåer. Eller andra överförenkligar, bortförklaringar, skyllande på andra och ursäkter som sprids och gör det lättare att utan några märkbara skuldkänslor fortsätta förstöra vårt gemensamma hem. Konspirationsteorier är ett gammalt fenomen. Det som är nytt är hur lätt de får spridning i sociala medier. Var uppmärksam, tänk efter och dela bara om du vet att det som skrivs kommer från en säker källa.

Källkritik

Källkritik

Om du vill bygga en livsstilsförändring på den kunskap som idag finns på ett visst område, t ex hur man lever mer miljövänligt, måste du söka information. Du måste också kunna använda källkritik, alltså reflektera över hur pass tillförlitlig den information du finner är, för att inte fatta beslut på felaktiga grunder.

I arkivsammanhang använder man gärna uttrycket ”gå till källorna” och menar med det originaldokumenten. På det sättet kan man försäkra sig om att ingenting förvanskats på vägen t ex i en slarvig avskrift eller bristande översättning. Men självklart kan även original innehålla faktafel eller presentera en syn på ett ämne som inte stämmer med dagens etablerade forskning. När man skriver uppsats på universitet eller högskola uppmanas man att helst använda primärkällor som referenser. Det behöver inte vara unika originaldokument som i ett arkiv, men om man hänvisar till en forskares teorier är det bättre att referera till en text denne själv har skrivit än till någon annans tolkning av den. I tolkningar kan det nämligen uppstå missförstånd kring vad forskaren egentligen menade eller vad forskningsresultaten egentligen kunde visa. Den ovan avfotograferade boken är utifrån detta inte att betrakta som den bästa källan att hänvisa till om man är intresserad av ”Jesu werkliga dödssätt”. Där står: Troget efter femte upplagan af den tyska öfwersättningen från originalmanuskriptets latinska afskrift.

Även i ett traditionellt bibliotek samsas många olika teorier och åsikter i hyllorna. Böcker genomgår oftast någon form av faktagranskning och förlagen gör urval. Detta urval görs långt ifrån alltid utifrån vem man tror vet mest om ett ämne, eller vem som har mest rätt, men det är ändock inte vad som helst som publiceras var som helst. Vilket förlag som har givit ut en bok kan ge en fingervisning om vilka kriterier man har utgått från vid urvalet och vilken kvalitet förlaget har krävt av författaren. Det i sin tur kan säga något om hur stor tilltro man kan sätta till texten. Vem författaren är spelar förstås också roll. Kan den här personen förväntas vara insatt i det här ämnet? Har den här personen något egenintresse i att en viss syn på frågan sprids? Kan det finnas kommersiella intressen bakom? Forskare har inte alltid rätt och i vissa frågar är de oeniga, men man bör kunna förvänta sig att de vet mer om sitt ämne än en glad amatör. Inom ett annat ämne kan forskaren förstås vara en glad amatör. De flesta som säljer varor ljuger inte om sina produkter och många är väl insatta i ämnen som har med produkten att göra. Men om en rapport visar att ost har kraftig klimatpåverkan är det kanske inte en ostproducent man ska fråga om detta stämmer.

På nätet blir det ännu svårare. Där finns gedigna forskningsrapporter i fulltext sida vid sida med amatörtyckare som inte skulle bli publicerade om de skickade sina texter till förlag. Vem som hamnar överst på träfflistorna har ingenting med tillförlitligheten att göra. I vissa omdebatterade frågor finns det högljudda grupper som skriver mycket, både på egna bloggar och i kommentarsfält. Ibland är de konspirationsteoretiska och upplever sig tystade av det så kallade etablissemanget. Då skriver de gärna ännu mer, medan de som står för vad de flesta etablerade forskare tror i frågan inte har samma behov av att hävda sig, eller inte diskuterar i lika allmänna forum. Det kan ge intrycket att en avvikande åsikt är mer allmänt spridd än den egentligen är. Att de flesta träffarna man får på ett ämnesord hävdar en viss ståndpunkt behöver därför inte alls betyda att det är vad de tror som är mest insatta i ämnet.

Dagstidningar åtnjuter hos många stort förtroende, men det beror mycket på vad de skriver om hur stor tilltro man bör ha till det. De har också oftast en politisk inriktning som märks tydligast på ledarplats, men också kan färga av sig på artiklar. Vi har reagerat flera gånger när vår morgontidning rapporterat om aktuell forskning. Dels överförenklar man kraftigt och dels vinklar man ofta så hårt att den bild man får av forskningens resultat faktiskt blir helt falsk. Man fick det t ex att låta som om det aktuella forskningsläget är att LCHF är det mest hälsosamma för alla att äta när en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) presenterades. Rubriken löd något i stil med ”Glöm allt du trodde dig veta om hälsosam mat!”. Med tanke på att rapporten studerat effekter på kraftigt överviktiga, visat att det på sex månaders sikt är effektivare med lågkolhydratkost än lågfettkost, men att det därefter inte är någon skillnad i viktminskning, att den länge hyllade medelhavskosten verkligen skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom och att det inte finns forskningsunderlag nog för att säga varken bu eller bä om den så bespottade potatisen, undrar man om tidningen ens hade läst den enkelt tillgängliga sammanfattningen av rapporten. Många vanliga läsare trodde kanske att rapporten var svår att få tag på eller omöjligt svår att läsa, men i det här fallet är SBU:s egen sammanfattning inte svårare att förstå än tidningarnas artiklar, men betydligt mer återhållsamt skriven. Ett tydligt exempel på när det gör skillnad att gå till primärkällan.

Kolla gärna flera olika källor. Ofta är primärkällorna mer lättillgängliga än man tror. De kan finnas i fulltext på nätet och inleds ofta med en överskådlig sammanfattning. Fundera över vem avsändaren är, både utifrån vilka kunskaper personen kan tänkas besitta och vilka egenintressen personen kan tänkas ha i frågan. Är man riktigt intresserad av ett visst forskningsresultat är det bra att försöka ta reda på hur studien är gjord. Har man ställt rätt frågor? Går resultatet att tolka på något annat sätt? Det sistnämnda kanske är överkurs om man är ovan vid att läsa forskningsrapporter, men kan vara värt att ha med sig. När någon bombsäkert påstår något i tidningen, i en blogg, eller vid fikabordet på jobbet, kan det vara värt att ställa sig frågan var denna information kommer från? Det är lätt att bli överrumplad när någon låter väldigt säker, men många självsäkra människor har helt fel och de flesta seriösa forskare uttrycker sig tvärtom mycket försiktigt. När en stor mängd seriösa forskare säger att något är mer än 90% säkert – som att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan – då ska man verkligen lyssna. Men om personer med koppling till köttindustrin påstår att vi behöver äta ännu mer protein, eller att sojabönor inte är hälsosamma för människor att äta, då kan man ta det med en nypa salt. Bra källor när det gäller miljö och klimat är Naturskyddsföreningen och WWF. När IPCC uttalar sig är de också tillförlitliga, men deras rapporter tillhör inte det mer lättlästa. Ni får förstås själva avgöra om Bättre Värld är en bra källa till kunskap!