Plantera en sälg

Plantera en sälg

När jag (Peter) för ett par veckor sedan skrev om att glädja humlor och bin nämnde jag naturens startmotor i form av trädet sälg. Nu har min fascination för träden vuxit ytterligare och vi har även ett par unga plantor vid våra egna odlingar. Med detta tips vill jag inspirerar fler till att plantera en sälg (eller kanske ett par).

Det mest utmärkande för sälgen är den spektakulära och tidiga blomningen på bar kvist. Här i Östergötland började denna blomning redan under början av april detta år. Liksom exempelvis havtorn har sälgen separata hon- och hanplantor. Det är hanarnas blommor som är färgstarkt gula och fulla av proteinrikt pollen. Honornas blommor är diskret grågröna och mindre – men mycket värdefulla för insekterna tack vare deras rikedom på energirik nektar.

När humledrottningen vaknar upp efter sin vinterdvala finns det knappt något för henne att äta. För att klara av att etablera sitt nya samhälle behöver hon nektar och pollen. Den tidigt blommande sälgen är en av hennes få möjligheter att få mat under denna kritiska period. De gyllene blommorna gläder också många andra pollinatörer, men humlans beroende är extra tydligt.

Under sälgens livstid är den hyresvärd åt en mångfald av djur. 178 fjärilsarter och flera hundra skalbaggar är knutna till just sälgen. Bland träden får den därmed SM-guld i pluralism. Under barken och bland löven kan en mängd barnkammare skönjas för den som har nyfikenhet och tålamod. Vid trädets blomningstid surras det friskt runt blommorna och djurrikedomen är mer uppenbar. För flertalet av djuren i trädet är det nedbrytningsfasen som är extra viktig. Då blir trädet hemvist åt än fler larv- eller vuxenstadier av fjärilar och andra insekter.

Den som har sälg i trädgård eller skogsmark gör alltså klokt i att låta en del av dessa träd stå kvar. Får de utrymme att växa blir de stora och imponerande. Kan trädet efter ett långt liv dessutom få förmultna ner i naturen gynnas många arter. Med sin rika flora av djur som lever i och av sälgen blir gynnandet av denna nyckelart ett synnerligen effektivt sätt att öka den biologiska mångfalden i trädets närhet.

Vi har en längre tid funderat på att plantera en sälg och nu när vi inför denna säsong utökade vår koloni med en intilliggande lott var tiden inne. Jag har passat på att klippa av ett par kvistar av hon- och hansälg när de står i blom och är lätta att skilja åt. Genom att ha sälg av båda könen kan humlor med flera få både pollen och nektar. Kvistarna stacks ner i en hink med vatten och när rötterna börjat komma är det lagom att sätta ner dem i jorden. Jorden runt trädet kan behöva vattning under första året men sedan klarar sig sälgen bra. Då det är ett snabbväxande träd som tål hård beskärning är det fritt fram med sekatören vid behov. Finns det utrymme går det förstås också att låta sälgen växa sig hög och ståtlig.

Till sälgens många förtjänster, som får mig att le nöjt vid tanken på att ha den i min närhet, kommer även dess namn – som också får mig att le. På latin heter sälg Salix caprea. Ordroten sal betyder grå eller smutsig, caprea betyder get. Smutsig get alltså. Ska namnet trots allt tolkas är det troligt att sal syftar på trädets färg och att caprea kommer från att getter tycker om sälgens blad.


För den som vill fortsätta att fördjupa sig i sälgens många goda meriter kan boken Sälg – livets viktigaste frukost av Bengt Ehnström rekommenderas.

Humlor och bin

Humlor och bin

I Sverige finns omkring 300 arter av bin som lever vilt i naturen. 40 av dessa arter är humlor – som alltså är ett slags bi. Tillsammans med tambin är dessa flygande gratisarbetare vårt lands viktigaste pollinatörer. Utan humlor och bin; knappt några blåbär, äpplen, jordgubbar, körsbär eller för den delen några i överflöd blommande sommarängar. Problematiskt nog har vårt humlebestånd minskat till cirka en femtedel jämfört med för bara femtio år sedan.

Detta och mycket annat lärde jag (Peter) mig när jag för ett tag sedan läste en av Naturskyddsföreningens årsböcker, Vem ska bort?. Efter detta har jag funderat kring hur vi konkret kan gynna dessa små ulliga charmtroll. Ytterligare inspiration till detta fick jag vid läsning av ännu en av Naturskyddsföreningens böcker, Vilda grannar. Där ges handfasta tips för ökad mångfald av djur inpå knuten. Uppmuntrad av läsningen gjorde jag med hjälp av en gammal lerkruka ett bo i marken där jag hoppas en humledrottning inom kort ska flytta in. Beskrivning av bobygget finns här.

Tanken på att, som det beskrivs där, använda material som bär lukt av skogs- eller zooaffärsmus tog dock emot en del – eftersom vi inte ville riskera att locka möss istället för humlor. Det alternativa lockbetet blev istället ytterligare en bit av en gammal handduk som dränktes in i lönnsirap. Boet placerades på vår kolonilott; i närheten av lavendel, timjan och många andra örter som kommer ge mycket mat till humlorna under sommaren.

När jag ändå var i bobyggartagen satte jag upp ett bo för bin också. Till detta sågade jag en bunt ihåliga bambupinnar i decimeterlånga bitar. De buntades ihop tillsammans med några gamla hallongrenar. Baksidan av boet täcktes med en bit tyg så det inte går att flyga rakt igenom. Sedan hängdes boet upp, med hålen åt söder, på ena sidan av vår kompost. Om det inte flyttar in några bin kommer det säkert andra nyttiga insekter som får nytta av boplatsen.

I vår tätbefolkade värld är det alltså inte bara studenter i populära universitetsstäder som har bostadsproblem. Även framtidshoppen i form av pollinatörer behöver lite hjälp på traven. Förutom tryggheten av en bostad behövs mat under hela säsongen. På vår koloni har vi redan från början haft en liten örtagård bland annat för att locka till oss mycket fjärilar. Till viss del attraherar dessa växter också humlor och bin. Förslag på växter som humlor och bin tycker om finns till exempel här.

Ett vanligt problem för pollinatörer är brist på mat i början av säsongen. Till stor hjälp för dessa insekter är därför sälgen vars tidiga blomning blir en startmotor för mängder av arter. Vår plan är att under våren försöka få ett par sälgar att slå rot på vår koloni och detta blir något att återkomma till här på hemsidan.

För personer som saknar odlingsmöjlighet eller plats för humle- eller bibon finns andra sätt att gynna dessa arter. Rent generellt påverkas de positivt av giftfritt jordbruk med den biologiska mångfald det leder till. Detta blir du enkelt en del av när du väljer ekologisk, gärna KRAV-märkt, mat. Genom att använda mer honung kan du också påtagligt gynna biodlarnas arbete med att hålla liv i stora bisamhällen. Som med all annan oekologisk framställning finns betydande risker med honung som inte är KRAV-märkt. Här ges en översikt över vad du betalar för när du väljer ”rätt” honung i butiken.

Avslutningsvis: För en fascinerande och oroande skildring av situationen för våra livsviktiga pollinatörer rekommenderas dokumentären Inte bara honung från förra året. Den går att låna/fjärrlåna på ett bibliotek nära dig.