Torrmoppning av golv – miljövänlig städning

Torrmoppning av golv - miljövänlig städning

När jag (Peter) i vintras utforskade Naturskyddsföreningens uppdaterade app, Grön guide, kom jag in på dess städtips. Besvärande nog rekommenderades ett förändrat beteende hos mig. Här hemma har vi fördelat städuppgifterna så att jag oftast sköter om golvet; det vill säga jag dammsuger och våttorkar vid behov. Men nu införde Naturskyddsföreningen i sin guide en tredje metod i form av torrmoppning av golv som miljövänligt alternativ.

Eftersom jag likt de flesta människor finner det bekvämt att fortsätta med gamla vanor störde mig tanken på att förändra något så vardagligt som städrutinerna. Tankefröet från appen slog ändå rot och efter ett par månader bar det frukt i form av en införskaffad torrmopp med mikrofiberduk. Och nu när vanan att allt oftare använda torrmoppen har blivit just en vana känns det riktigt bekvämt. Den ersätter dammsugaren som är betydligt klumpigare och mikrofiberduken drar, genom statisk elektricitet, smidigt till sig de lätta smutspartiklarna på golvet.

Hur kommer det sig då att det i miljövänliga städtips talas om just torrmoppning? En orsak är att den annars ofta använda dammsugaren drar en hel del energi. Vardaglig användning av el är något vi skrivit om tidigare och det känns faktiskt stimulerande att genom ändrade städvanor ytterligare minska på vår energianvändning.

På senare tid har det uppmärksammats allt mer att våra dammråttor samlar på sig en hel del ämnen vi inte vill utsätta oss själva eller våra nära för. Det handlar om skadliga miljögifter från plastgolv, hemelektronik, flamskyddsbehandlade möbler etcetera som gömmer sig bland hemmets dammpartiklarInte bara för syns skull utan även utifrån detta bör vi alltså städa regelbundet. Men om vi våttorkar våra golv häller vi ut diverse uppstädade miljögifter i avloppet. Gifter som reningsverken ofta inte kan fånga upp vilket leder till spridning ut i naturen istället.

Ett sätt att förhindra detta är alltså tipset att starta golvstädningen med en torrmoppning. Dammet slängs sedan i soporna och gifterna bränns upp tillsammans med hushållsavfallet. För att slippa skölja ur eller tvätta torrmoppen för ofta brukar jag, efter att det mesta dammet dragits av och lagts i soporna, dammsuga mikrofiberduken hastigt. Sedan är den redo att användas på nytt och inga gifter behöver spridas ut med avloppsvattnet i onödan. Då själva mikrofiberduken är tillverkad av olja som råvara är den inte oproblematisk men i detta fallet bedöms materialets fördelar överväga.

Efter en torrmoppning kan det ibland vara behövligt att våtmoppa. Då är varmt vatten och såpa bästa alternativet. I golvstädningens topp tre placerar Naturskyddsföreningen dammsugningen först på tredje plats; efter torr- och våtmoppning. Hemma hos oss har ”snabeldraken” fått allt mindre att göra och om jag oftare tar mig för med att skaka våra mattor istället för att dammsuga av dem kan dammsugaren halka ner från medaljplacering.

Hållbar konsumtion – icke kommersiell belöning

Hållbar konsumtion - icke kommersiell belöning

En av de saker jag (Peter) tog med mig från Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar var beskrivningen av hur alla individuella problem skall lösas genom konsumtion i vår kultur. Känner du dig nere uppmuntras du till tröstande köp av choklad eller kläder (har du anledning att fira något uppmuntras du till detsamma). Hinner du inte med vardagspusslet med städning, renovering, läxhjälp etcetera finns gott om kommersiella tjänster för detta. Lider du av stress föreslås du betala för en lång resa, en spabehandling eller kanske en personlig coach? Istället för att uppmuntras till att växa gemensamt som medborgare menar Nina Björk att vi ses främst som konsumenter. I allt fler sammanhang kallas vi kunder och frågan kring hållbar konsumtion känns befogad.

Reklamens budskap är ofta att vi ska unna oss saker, belöna oss själva och sätta guldkant på tillvaron. Själva tanken att belöna sig själv med en klapp på axeln när man genomfört något svårt eller att låta vardagen bli mer skimrande genom att uppmärksamma dess magi tror jag kan vara bra i grunden. Däremot behöver vi inte förminska oss själva och vad vi är värda till vad annonsernas ”because you’re worth it” viskar till oss. Trots reklamens och tidsandans bakgrundsbrus tror jag att det är möjligt att välja andra vägar och att vi själva och definitivt vår planet skulle må bättre av det.

I vår överflödskultur är det knappast fler materialistiska saker vi behöver som mest. Inte heller tror jag vi mår bra av att inför alla livets situationer tänka i ekonomiska termer. Det bästa i mitt liv har varit gratis, som David Shutrick sjöng i början av 90-talet. Att ge sig själv tid till något man verkligen uppskattar är ofta en present som håller längre än något man kan köpa.

En egen favoritbelöning till mig själv är att avsätta ett par timmar eller en halv dag till biblioteksbesök. Jag kan se fram emot botaniserande i någon spännande ämneshylla, likt Qcae. Ofta blir det också nya och äldre bekantskaper i den rika floran av tidskrifter. Besöken kostar ingenting i pengar utan endast i tid; tid som ger mig mycket inspiration och ny energi.

På liknande sätt kan jag även glädjas åt tid avsatt för löpning, besök på gymmet eller en tågresa med mycket tid att lyssna på nedladdade poddar. Andra gånger är det telefonsamtal eller möten som blir en form av belöningar genom att jag tar mig tid för dem.

Kan vi släppa taget om det vanliga sambandet mellan belöning och saker som kostar pengar kan vi kanske lära oss att uppskatta de icke kommersiella belöningarna mer. Förhoppningsvis blir vi då även mer lyhörda för vilka ”morötter” i vardagen vi mår bäst av och mest behöver i stunden. Efter en lång arbetsvecka med många möten tycker vi oss måhända vara förtjänta av en ny fin tröja eller ett par snygga jeans. Men det vi djupare sett skulle behöva är kanske snarare ett par timmars återhämtning genom en promenad fylld av fågelsång eller en stunds sittande vid en vacker utsikt.

Miljövänlig träning

Miljövänlig träning

På semestern i juni var jag (Sofia) ett par dagar hos mina föräldrar som bor nära en skog. Pappa tränade friidrott i sin ungdom och var bra på 800 m. Nu tog vi en runda i skogen tillsammans; promenerade en del, joggade en del och sprang lite fortare ibland. Han känner den där skogen mycket väl och vi pratade om naturen och om träning. Under många av sina yrkesverksamma år var han cykelbrevbärare och fick en massa ”gratis” träning genom det. Han och någon av hans bröder brukade jogga till branta backar som de sprang fort uppför och långsammare nedför. På vintern hände det att han och några träningskompisar åkte skidor till ett ställe där det var bra ytor för att pulsa i snö (rejäl träning för benen och konditionen). Tankar väcktes hos mig om hur mycket vi krånglar till det nuförtiden och att många av de omvägar vi tar till motionen gör det till mindre miljövänlig träning.

Inte är det väl så ovanligt att köra bil till jobbet, fast det är på cykelavstånd och sedan köra bil till ett gym för att få röra på sig. Träningslokalen är ofta kraftigt upplyst och innehåller elanslutna redskap som inte sällan imiterar rörelser man kan göra i naturen – löpband, motionscyklar, roddmaskiner… Hur man ser ut har också blivit viktigt trots att man väl måste träna rätt länge innan man faktiskt gör det snyggt! Det leder till ökad konsumtion, liksom all den extra kringutrustning ingen tidigare tänkte på att man behövde.

Själv började jag försiktigtvis löpträna strax före årsskiftet och har fastnat för det trots att det går väldigt långsamt framåt. Eftersom jag var osäker på om jag skulle lyckas göra det till en vana köpte jag inte nya träningskläder utan sprang i vanliga fritidsskor och lånade Peters för stora träningsoverall. Jag insåg efter ett tag att det var bättre för benhinnorna att köpa skor anpassade för löpning och när jag fyllde år i maj önskade jag mig en egen träningsoverall. letade jag efter ekologiskt producerade träningskläder och skor, men det utbudet är tyvärr fortfarande litet (förutom när det gäller yoga). Det fick bli vad jag tror är bra kvalitet istället. I grunden gäller samma råd för köp av träningskläder och skor som för andra kläder och skor.

Löpning är miljövänlig träning. Även om det tillkommit många prylar, kräver det egentligen minimalt med utrustning. En annan fördel är att man inte behöver transportera sig någonstans. Det är bara att kliva ut genom dörren och börja springa. Om den bästa löpslingan är en bit bort kan ett bra alternativ vara att cykla dit som uppvärmning och hem som nedvarvning. Cykling är ett miljövänligt motionssätt i sig. Cykeln är så användbar i så många andra sammanhang också att den inte ens behöver ses som extra träningsutrustning. Vill man träna styrka kommer man långt med den egna kroppstyngden och kanske ett par hantlar. På sommaren verkar det ha blivit populärt att ordna träningspass utomhus och det kan vara ett bra sätt att använda den omgivande miljön istället för att göra träningen till något konstruerat som drar energi. Att träna ute kan dessutom vara en naturupplevelse. Väder och årstider skapar naturlig variation. Man kan se motvinden som en uppförsbacke som gör träningen effektivare och pappa brukar alltid säga att det är mer syre i luften när det regnar. I vinter hoppas åtminstone jag på mycket snö att pulsa i. Att uppleva naturens krafter brukar påminna mig om både min litenhet och mitt ansvar.

Sedan är ju motion något ganska personligt och det är viktigt att hitta något som känns roligt för att det inte bara ska bli ett tillfälligt ryck. Energin man får från motionen kan man behöva för att orka engagera sig i annat – t ex för miljön. Men om träningen inte utgår från en passion för en viss sport utan handlar mest om att få röra på sig, skadar det inte att ha miljön i åtanke även när man väljer motionsform. Några punkter för miljövänlig träning kan vara dessa:

  • Träna nära där du bor eller nära jobbet. Låt inte träningen innebära en extra tur med bilen. Ta vara på den omgivande miljön.
  • Håll huvudet kallt när det blir mycket kringutrustning man bara måste ha. Behövs det verkligen? Kommer du faktiskt att använda det? Tillför det något väsentligt?
  • Gör inte träningen till en modevisning vilket leder till att man måste köpa nytt ofta. Det viktiga är att det är praktiskt och bekvämt och helst håller länge.
  • Träna gärna utan att förbruka el, t ex utomhus och utan eldrivna redskap. Framtidens melodi blir kanske att använda liknande teknik som vi skrev en del om förra veckan så att el kan produceras i träningslokalerna istället för att förbrukas. Ansatser åt det hållet finns redan.

För den som söker goda råd och inspiration när det gäller löpning rekommenderas Bli en bättre löpare med Malin Ewerlöf, av Malin Ewerlöf.

Att använda mindre energi – avelektrifiering

Att använda mindre energi - avelektrifiering

I David Jonstads utmärkta bok, Kollaps, beskriver han ett experiment från BBC-serien Bang goes the theory. Det är en illustration av hur välbehövligt det vore att använda mindre energi. En vanlig tvåbarnsfamilj flyttar in i ett hus med instruktioner om att bete sig precis som hemma. Huset kopplas under natten bort från det vanliga elnätet och istället kopplas det till ett mänskligt kraftverk bestående av cyklar som konverterar åttio cyklisters arbetande benmuskler till el. Vid familjens frukost är de flesta av cyklisterna igång; att koka upp en halv liter vatten kräver under processen tjugo personer, mikron åtta personer och brödrosten tio vältränade cyklister. Under dagen får cyklisterna det allt tuffare i takt med att dammsugare, datorer och tv-spel används inne i huset. Åttio cyklister, drypande av svett, högröda i ansiktet och frenetiskt trampande räcker inte till framåt middagstid. När söndagskycklingen sätts in i ugnen samtidigt som pappan dammsuger och barnen ser på tv går strömmen i huset.

Översätts experimentet till svenska förhållanden, där den totala energiåtgången är 612 terawattimmar om året, skulle vi behöva kalla in 700 miljoner cyklister. För varje svensk 75 personer som dag och natt cyklar; för vårt ljus, vår värme, transport, mat, konsumtion etcetera. David konstaterar att dessa cyklister i verkligheten till 85% består av energi som kommer från olja, kol och gas. Alltså energi som det tagit 100-tals miljoner år att framställa och vars utsläpp av koldioxid nu rubbar villkoren för allt levande på ett tidigare inte skådat vis.

Hur ska då du och jag göra för att använda mindre energi? Jag tror att en hel del är vunnet genom att medvetandegöra att vår vardagliga och bekväma elanvändning i själva verket inte alls är oproblematisk. Det lönar sig att försöka se sig själv och ens beteenden utifrån. Vad i vardagen använder du el till och vad av detta kan minskas eller upphöra? Varför ska lampor egentligen lysa i de rum du inte befinner dig och vad är egentligen poängen med att datorns skärm inte stängs av helt och hållet då den inte används? Saknar du fysiska funktionshinder kan du troligen öppna dörrar av egen kraft istället för att trycka på den elektriska dörröppnaren.

Genom att välja det energisnålaste alternativet vid nyinköp gör du även plånboken en tjänst då vi knappast behöver tvivla på att dagens elpriser kommer att höjas kännbart i takt med att den förrädiskt billiga oljan blir allt mer kostsam att frambringa. Även vi har många prylar som drivs av el, inte minst i köket, men börjar vid inköp på allvar fundera kring om det finns alternativ som varken har batteri eller sladd. Min (Peters) klocka har visserligen batteri men det laddas upp av ljus och är nu inne på sitt fjärde oklanderliga år. När vår plastiga digitaltermometer lämnades bland elavfallet kändes det fint att sätta upp en pålitlig analog variant som pryder sin plats utanför fönstret. Väljer du att ge bort fantasifulla kvalitetsleksaker av trä kan de mycket väl bli en större fullträff än överskattade blipp-bloppande energislukande plastprylar som sällan håller till nästa generation.

Många av oss har gjort den årliga Earth Hour till en mysig tradition med en timme av levande ljus och vilande elapparater. Vi brukar låta det bli en helkväll med goda samtal och kanske lite Kalaha. Man behöver ha tänkt ut något att äta som inte behöver värmas och tända några ljus (100% stearin) i badrummet innan det mörknar, men särskilt svårt är det inte. Under ett år prövade vi i fastetid att utveckla detta till en kväll per vecka och det kändes ofta som tillfällen att se fram emot snarare än som en uppoffring. Vi har nu planerat att unna oss åtminstone en sådan kväll per månad. Självklart drar till exempel kyl och frys el även dessa timmar, men det är ändå verkligen att använda mindre energi och inte minst en påminnelse om att mycket el används på rutin snarare än för att det är nödvändigt.

Stor betydelse för miljön har även vilken sorts el vi väljer. Alltså vilket elbolag vi ger förtroendet att producera vår el. Många vet exempelvis att vårt statliga bolag Vattenfall haft, och har, gigantiska satsningar på kolkraft i Tyskland. Bortsett från att detta bolag går bort kan dock valet vara ganska knepigt. Lyckligtvis har Greenpeace gjort en behändig lista där de anger hur stor andel förnyelsebar energi de olika elbolagen har. Gå gärna in och byt till ett bättre val redan idag!