Ta vara på rester

Ta vara på rester. Undvik matsvinn genom ex. goda chokladbollar.

Under en sommar då vi ofta varit fullbelagda på vårt B&B, Dahlströmska gården i Vadstena, har det varit svårt att helt undvika matsvinn. Ändå blir det förvånansvärt lite. Vi plockar fram lite i taget till vår frukostbuffé och kan själva ta vara på de rester som ändå blir. Kaffesump, äggskal och sådant som frukostgästerna själva slänger blir genom vår Bokashikompost till fin odlingsjord. Idag tipsar vi om några av våra knep för att ta vara på rester.

I somras var det speciellt Bregott och löskokta ägg som vi fick mycket över av. Detta hänger delvis samman med livsmedelsregler kring att upplagd mat på en buffé inte ska läggas upp en gång till. Även om detta inte är de vanligaste resterna för vanliga hushåll kan det vara bra med tips på alternativ användning. Bregott går ju förutom som pålägg bra att använda vid stekning och löskokta ägg kan göra vilken soppa eller gryta som helst mera matig. Ett enkelt sätt att använda lite större mängder Bregott visade sig vara vid bakning. I de flesta bakverk fungerar det nämligen fint att byta ut vanligt smör mot Bregott. Även löskokta ägg fungerade överraskande väl, åtminstone när smeten skulle mixas med mixerstav. I detta recept på muffins kunde jag byta ut smör mot Bregott, råa ägg mot löskokta och mjölken mot smaksatt yoghurt. Resultatet blev förstås inte precis som receptmakaren tänkt – men väldigt gott. 

Chokladbollar har jag också prövat att göra med Bregott. I detta recept används dessutom en del överblivet kaffe. Som synes på bilden ovan hade jag inga kokosflingor hemma utan toppade med smält choklad. Kaffe fungerar annars (liksom kaffesump) bra som näring till växter. Liksom de flesta andra drycker gör det sig dessutom utmärkt i bröd. Byt bara ut vattnet i degvätskan mot kaffe, mjölk, yoghurt eller vad du nu råkat få över. Du slipper matsvinn och brödet blir troligen bara mera smakrikt.

Ett annat vardagligt sätt att ta vara på rester är att spara också på små ”slattar” av såser, grytor och liknande. De blir allt som oftast utmärkta smakförstärkare i kommande maträtter. De kan fylla liknande funktioner som buljong eller fond i en soppa eller pastasås. Umamirikt och resurssmart. 

På Livsmedelsverket har de lanserat några nyord på tema matsvinn. Bland annat ges ytterligare tips på hur du kan ta vara på dina matrester under rubriken restsamtal.

Låt dig gärna inspireras även där.  

Bröd och spannmål

SpannmalFör närvarande är mitt favoritmoment när jag (Peter) med degskrapan delar den färdigjästa baguettedegen i lagom stora bitar. Med varsamma händer drar jag ut den elastiska och luftiga degen i passande längd. Ofta får de blivande baguetterna också snurra ett kvarts varv innan de landar på plåten. Tidigare favoritmoment har handlat om förtjusningen över att se den snittade degytan resa sig och forma fina mönster under brödets gräddning i ugnen. Ofta ingår en blandning av sinnesintryck; doften av nygräddat bröd, smöret som smälter och den sega texturen när första tuggan tas med ett krasande. Bröd och spannmål har många dimensioner.

Min egen kärlekshistoria till bröd och spannmål har nu varit levande i närmare ett decennium. I början av hösten tog jag relationen ännu ett steg vidare när jag påbörjade en tjänstledighet för att satsa mer på mitt hembageri Vadstena Bröd. För de flesta tar inte relationen till bröd lika stor plats, men det är inget förvånande att bröd väcker känslor. I mänsklighetens historia har bröd och spannmål haft en central roll under många tusen år. När vi under den neolitiska revolutionen för 10 000 år sedan lämnade jägar/samlarstadiet för att bli jordbrukare/boskapsskötare fick också spannmålen en grundläggande plats i våra liv. Det var genom råg, korn, ris, vete, hirs etcetera vi fick vår huvudsakliga näring och dagliga energi. Genom den nya kosten blev vi människor fler och kunde leva längre.

När vi lämnade den tidigare nomadiska tillvaron började människorna sätta större avtryck i närmiljön som nu odlades upp. Dessa avtryck till trots är spannmål idag något av det mest miljökloka vi kan äta eftersom det kan odlas på friland i Sverige och medför relativt korta transporter. Genom att äta spannmål i kombination med exempelvis bönor eller linser får vi även i oss fullvärdigt protein – ett klimatsmart alternativ till det mycket sämre köttet.

Det är först under de senaste hundra åren som något radikalt hänt med människors relation till spannmål. Genom en omfattande förädling av äldre spannmålssorter premierades volym framför näring och smak. Inom den ”moderna” oekologiska produktionen av spannmål används dessutom stora mängder oljedopad konstgödsel som skyndar på grödans tillväxt; vanligen också detta med negativ inverkan på smak och näringsvärde. Samtidigt använder vi sällan helheten av nyttigheter från sädeskornet. Istället är kornets frövita utsållat (som i vetemjöl). Vi missar då hela uppsättningen av goda fetter, mineraler och vitaminer som finns i resten av kornet.

För att ta del av sädens många positiva hälsovinster blir alltså det naturliga valet sådant som är ekologiskt odlat. Självklart är detta också betydligt bättre för miljön. För att få nytta av sädens näringsämnen bör så stor del som möjligt av sädeskornet användas. Själv mal jag gärna mitt eget mjöl och får då ett näringstätt fullkornsmjöl till brödbakningen. Genom att blötlägga och koka hela korn av exempelvis dinkel, vete eller råg får du ett matigt och mycket gott alternativ till ris. De hela kornen passar utmärkt i sallad, till en krämig linsgryta, i vegetariska biffar eller något annat gott.

Vill ni få inspiration till att använda allt mer Säd i daglig kost rekommenderas Annelies Schönecks bok med just denna titel. Boken har något av en klassikerstämpel vilket känns klart välförtjänt.