Källkritik

Källkritik

Om du vill bygga en livsstilsförändring på den kunskap som idag finns på ett visst område, t ex hur man lever mer miljövänligt, måste du söka information. Du måste också kunna använda källkritik, alltså reflektera över hur pass tillförlitlig den information du finner är, för att inte fatta beslut på felaktiga grunder.

I arkivsammanhang använder man gärna uttrycket ”gå till källorna” och menar med det originaldokumenten. På det sättet kan man försäkra sig om att ingenting förvanskats på vägen t ex i en slarvig avskrift eller bristande översättning. Men självklart kan även original innehålla faktafel eller presentera en syn på ett ämne som inte stämmer med dagens etablerade forskning. När man skriver uppsats på universitet eller högskola uppmanas man att helst använda primärkällor som referenser. Det behöver inte vara unika originaldokument som i ett arkiv, men om man hänvisar till en forskares teorier är det bättre att referera till en text denne själv har skrivit än till någon annans tolkning av den. I tolkningar kan det nämligen uppstå missförstånd kring vad forskaren egentligen menade eller vad forskningsresultaten egentligen kunde visa. Den ovan avfotograferade boken är utifrån detta inte att betrakta som den bästa källan att hänvisa till om man är intresserad av ”Jesu werkliga dödssätt”. Där står: Troget efter femte upplagan af den tyska öfwersättningen från originalmanuskriptets latinska afskrift.

Även i ett traditionellt bibliotek samsas många olika teorier och åsikter i hyllorna. Böcker genomgår oftast någon form av faktagranskning och förlagen gör urval. Detta urval görs långt ifrån alltid utifrån vem man tror vet mest om ett ämne, eller vem som har mest rätt, men det är ändock inte vad som helst som publiceras var som helst. Vilket förlag som har givit ut en bok kan ge en fingervisning om vilka kriterier man har utgått från vid urvalet och vilken kvalitet förlaget har krävt av författaren. Det i sin tur kan säga något om hur stor tilltro man kan sätta till texten. Vem författaren är spelar förstås också roll. Kan den här personen förväntas vara insatt i det här ämnet? Har den här personen något egenintresse i att en viss syn på frågan sprids? Kan det finnas kommersiella intressen bakom? Forskare har inte alltid rätt och i vissa frågar är de oeniga, men man bör kunna förvänta sig att de vet mer om sitt ämne än en glad amatör. Inom ett annat ämne kan forskaren förstås vara en glad amatör. De flesta som säljer varor ljuger inte om sina produkter och många är väl insatta i ämnen som har med produkten att göra. Men om en rapport visar att ost har kraftig klimatpåverkan är det kanske inte en ostproducent man ska fråga om detta stämmer.

På nätet blir det ännu svårare. Där finns gedigna forskningsrapporter i fulltext sida vid sida med amatörtyckare som inte skulle bli publicerade om de skickade sina texter till förlag. Vem som hamnar överst på träfflistorna har ingenting med tillförlitligheten att göra. I vissa omdebatterade frågor finns det högljudda grupper som skriver mycket, både på egna bloggar och i kommentarsfält. Ibland är de konspirationsteoretiska och upplever sig tystade av det så kallade etablissemanget. Då skriver de gärna ännu mer, medan de som står för vad de flesta etablerade forskare tror i frågan inte har samma behov av att hävda sig, eller inte diskuterar i lika allmänna forum. Det kan ge intrycket att en avvikande åsikt är mer allmänt spridd än den egentligen är. Att de flesta träffarna man får på ett ämnesord hävdar en viss ståndpunkt behöver därför inte alls betyda att det är vad de tror som är mest insatta i ämnet.

Dagstidningar åtnjuter hos många stort förtroende, men det beror mycket på vad de skriver om hur stor tilltro man bör ha till det. De har också oftast en politisk inriktning som märks tydligast på ledarplats, men också kan färga av sig på artiklar. Vi har reagerat flera gånger när vår morgontidning rapporterat om aktuell forskning. Dels överförenklar man kraftigt och dels vinklar man ofta så hårt att den bild man får av forskningens resultat faktiskt blir helt falsk. Man fick det t ex att låta som om det aktuella forskningsläget är att LCHF är det mest hälsosamma för alla att äta när en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) presenterades. Rubriken löd något i stil med ”Glöm allt du trodde dig veta om hälsosam mat!”. Med tanke på att rapporten studerat effekter på kraftigt överviktiga, visat att det på sex månaders sikt är effektivare med lågkolhydratkost än lågfettkost, men att det därefter inte är någon skillnad i viktminskning, att den länge hyllade medelhavskosten verkligen skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom och att det inte finns forskningsunderlag nog för att säga varken bu eller bä om den så bespottade potatisen, undrar man om tidningen ens hade läst den enkelt tillgängliga sammanfattningen av rapporten. Många vanliga läsare trodde kanske att rapporten var svår att få tag på eller omöjligt svår att läsa, men i det här fallet är SBU:s egen sammanfattning inte svårare att förstå än tidningarnas artiklar, men betydligt mer återhållsamt skriven. Ett tydligt exempel på när det gör skillnad att gå till primärkällan.

Kolla gärna flera olika källor. Ofta är primärkällorna mer lättillgängliga än man tror. De kan finnas i fulltext på nätet och inleds ofta med en överskådlig sammanfattning. Fundera över vem avsändaren är, både utifrån vilka kunskaper personen kan tänkas besitta och vilka egenintressen personen kan tänkas ha i frågan. Är man riktigt intresserad av ett visst forskningsresultat är det bra att försöka ta reda på hur studien är gjord. Har man ställt rätt frågor? Går resultatet att tolka på något annat sätt? Det sistnämnda kanske är överkurs om man är ovan vid att läsa forskningsrapporter, men kan vara värt att ha med sig. När någon bombsäkert påstår något i tidningen, i en blogg, eller vid fikabordet på jobbet, kan det vara värt att ställa sig frågan var denna information kommer från? Det är lätt att bli överrumplad när någon låter väldigt säker, men många självsäkra människor har helt fel och de flesta seriösa forskare uttrycker sig tvärtom mycket försiktigt. När en stor mängd seriösa forskare säger att något är mer än 90% säkert – som att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan – då ska man verkligen lyssna. Men om personer med koppling till köttindustrin påstår att vi behöver äta ännu mer protein, eller att sojabönor inte är hälsosamma för människor att äta, då kan man ta det med en nypa salt. Bra källor när det gäller miljö och klimat är Naturskyddsföreningen och WWF. När IPCC uttalar sig är de också tillförlitliga, men deras rapporter tillhör inte det mer lättlästa. Ni får förstås själva avgöra om Bättre Värld är en bra källa till kunskap!

Inspireras av kultur

Inspireras av kultur

Inför större och mindre förändringar i livet; som byte av arbete eller militärtjänst har jag (Peter), halvt på skämt och halvt på allvar, försökt inspireras av kultur genom att läsa någon förberedande litteratur. Det började med att jag, sommaren före min militärtjänst, delvis av en slump kom att läsa På västfronten intet nytt. Sedan har jag exempelvis läst Kafkas Slottet kort innan jag skulle börja som handläggare på Försäkringskassan. Dessa läsupplevelser kom nog för mig att bli något av vaccinationer som minskade risken att själv bli någon jag inte ville vara i de nya miljöerna.

Ibland kan insikten om att vi behöver genomföra en förändring vara stark. Det kan handla om att minska vår klimatpåverkan eller att börja med bättre matvanor. För att komma vidare och förbi den ”tröskel” som vanligtvis finns tror jag ett aktivt uppsökande av kulturella uttryck att inspireras av kan vara ett sätt att ge ambitionerna framgång. Tar vi del av berättelser om människor som i skilda sammanhang fattar svåra beslut, vilket för dem vidare, påverkas även vi som sitter i läsfåtöljen eller biosalongen. Plötsligt kanske de steg vi själva behöver ta inte ter sig så stora.

Periodvis har vi fastnat för dystopiska filmer som utspelar sig i en mer eller mindre avlägsen framtid där vår nuvarande civilisation brakat samman. Vägen, Children of Men, Beast of the Southern Wild med flera var definitivt underhållande i stunden och flera filmsekvenser etsar sig fast. Frågorna väcks också vad jag kan göra för att bromsa framfarten mot en så svårt skadeskjuten värld? De postapokalyptiska scenerna som skildras kan även ge en förnyad uppskattning av det vi har omkring oss av skönhet och vardaglig trygghet.

Att aktivt låta sig förundras över skönhet och komplexa sammanhang i naturen behöver egentligen inte vara konstigare än att ta en skogspromenad, eller att gå ner på alla fyra för att studera insekternas dramatik i jorden. För att få en mer guidad upplevelse finns det en stor spännvidd av naturfilmer att fascineras av. Själva fastnade vi exempelvis för den storslagna Planet Earth-serien som kom för några år sedan. Att det mest näraliggande kan vara lika storslaget är Mikael Kristerssons film Ljusår ett bra exempel på.

Genom att öva upp vår inlevelseförmåga tror jag möjligheterna till ett fördjupat engagemang och mer helhjärtade val ökar. När vi engagerar oss i filmers, pjäsers och böckers karaktärer blir vi mer vana att betrakta situationer från andras perspektiv och inlevelseförmågan stärks rimligen. Exempel där vi rent konkret har fått lättare att identifiera oss med grönsaksarbetare, nykläckta kycklingar av manligt kön och ursprungsindianer från Borneo är filmerna Vårt dagliga bröd och Sagolandet samt utställningen som utgick från boken Vår tid på jorden.

Med tanke på vilka utmaningar miljöproblemen erbjuder oss som individer och kollektiv kommer våra behov av kreativa lösningar vara stora. Ett sätt att tänka utanför den berömda ”boxen” är att inte bara samla rena faktauppgifter utan stimulera den kreativa nyfikenheten med exempelvis konstutställningar, musik eller dansföreställningar. Kanske får vi upp ögonen för att våra svåra gordiska knutar har oväntade men möjliga lösningar.

Utan att vilja ifrågasätta kulturens egenvärde tror jag det finns många konkreta vinster med kultur. Inom vården har dessa samband allt mer tydligt kunnat valideras av forskningen men även för att förstå komplexa sammanhang, väcka ökat engagemang och inlevelse etcetera spelar kulturupplevelser stor roll. När vi är medvetna om detta kan vi också än mer medvetet ta del av den kraft kulturen kan vara för att själva komma vidare i tanke och handling.