Miljövänlig hudvård och hårvård

Naturlig hudvardNär det gäller produkter för hud- och hårvård tänkte jag (Sofia) lyfta fram tre aspekter. Det är de kemikalier man får på huden och spolar ut i avloppssystemet, hur produktionen av ingredienserna går till och förpackningsåtgång. Alla dessa spelar roll när man vill välja miljövänlig hudvård och hårvård.

Det påpekas ibland att kemikalier varken är onaturliga eller dåliga i sig och att ordet används slarvigt. Samtidigt är det så att vi får i oss en cocktail av kemikalier som är främmande för kroppen och att många ämnen sprids i vattendrag och natur som antingen är främmande för den miljön eller koncentreras i alltför höga doser. En bra utgångspunkt för att undvika att schampon och hudsalvor har sådana effekter är att välja innehållsförteckningar där man i stort sett förstår vad allting är. Få ingredienser är ofta ett gott tecken. I schampon och produkter för hudrengöring ingår ofta väldigt uttorkande medel som skapar eller förstärker behovet av hudkrämer och balsam. Naturliga ingredienser, i den bemärkelse man brukar mena med det, har sällan den oönskade effekten. ”No ‘poo” är en rörelse, eller idé, som går ut på att välja bort alla onödiga kemikalier i hårvårdsprodukter. Ordet är en lek med den dubbla betydelsen ”inget schampo” och ”ingen skit”. Tankarna appliceras oftast också på hudvård och ibland även på andra områden som hushållet. Vanligt är att blanda ihop egna produkter som är så giftfria att man i princip skulle kunna äta dem. Inspireras gärna.

När man väljer naturliga ingredienser innebär ju detta att det är något som odlas eller plockas i naturen. Gällande vilda växter är det bra att vara uppmärksam på om något kan vara utrotningshotat och fundera kring om det skulle gå lika bra med något som växer i Norden som med någon exotisk växt. Vid odling gäller samma saker som när det är växter man äter eller dricker. I konventionell odling används ofta konstgödning och bekämpningsmedel. I vissa fall förstörs viktig natur för att anlägga plantager. Detta gäller t ex palmolja som vi försöker undvika helt. Förhållandena för de som arbetar på odlingarna kan ibland också vara undermåliga. Välj därför miljömärkta och gärna rättvisemärkta produkter även till hår och hud. Hälsokostbutiker har ofta ett bra utbud och annars finns mycket för miljövänlig hudvård och hårvård på nätet t ex Ren skönhet och Jordklok. Båda har även ekologiskt smink. Det östgötska företaget Medevisalvan har också mycket bra produkter. Själv använder jag ringblomssalvan och arnicasalvan. Jag har fet hy och har efterhand insett att jag egentligen inte behöver smörja in mig varje dag. Särskilt inte sedan jag började tvätta ansiktet med olivtvål och särskilt inte på sommaren. Ringblomssalvan är ganska fet och smörjer jag in ansiktet på morgonen blir huden för blank, men det fungerar utmärkt att smörja på kvällen och bara skölja av ansiktet på morgonen. Man ska vara försiktig med att tvätta bort hudens naturliga skydd, särskilt om man ska vara ute i kyla och/eller starkt solsken. På vintern kan vissa delar av kroppen bli så torra att jag får eksem. Då hjälper salvan mot det. Den är också välgörande om man har små sår eller myggbett. Arnicasalvan har en skön effekt på trötta muskler och leder. Att salvorna inte innehåller vatten sparar förpackningsmaterial och gör dem väldigt dryga. Vill man späda ut dem något kan man fukta händerna först. Vad den egna huden behöver är förstås individuellt och man får pröva sig fram.

Ännu mer förpackningsmaterial sparar man om man gör salva själv och återanvänder burkar. Jag är novis på området, men det är inte svårt. Senast gjorde jag så här: Ta 15 g bivax, 35 g rapsolja och 1/2 tsk anisfrön. Värm i en kastrull till dess bivaxet smält. Sila bort kryddorna och häll den varma blandningen i en burk. Rör om medan det svalnar. Det är framför allt när den börjar tjockna som det är bra att blanda ordentligt. Låt svalna helt. Bivax kan finnas i hälsokostbutiker och går annars att beställa t ex hos Nea of Sweden. Med de här proportionerna blir det en fast salva, nästan som cerat. Den får mjukare konsistens om man har mer olja, men då blir den också fetare och kan lukta lite för mycket matolja om man inte tillsätter doft. Destillerat vatten ska också gå att använda för mjukare konsistens, men det har jag inte prövat. Det gav inte så mycket doft att ha i anis på det här sättet. Kanske ska man låta det koka lite försiktigt, eller låta det dra en stund på svag värme. En annan gång använde jag färsk pepparmynta på liknande sätt och det gav en frisk doft. Ska fortsätta experimentera med egentillverkad miljövänlig hudvård. Andra recept finns t ex här och här.

Som jag har skrivit om tidigare har jag övergått till att använda schampokakor istället för flytande schampo och då sparas en hel del plast och annat förpackningsmaterial. Man undviker också att transportera vatten i onödan. Det nämns ibland att man behöver tvätta ur beläggningar av silikoner och mineraloljor när man går från ”vanligt” schampo till ett naturligt, men jag fick aldrig problem med detta. Balsam behöver jag inte längre använda. Tips om naturlig hårvård finns här.

Smells like green spirit – såpa

Använd såpa

Visst vore det en skön känsla att kunna låta barnen leka med rengöringsmedlet till ugnen och att själv, utan oro, andas in ångorna från fönsterputsningen. Kanske till och med tänka att medlet som används för badrumsstädningen fungerar som tillsats i fredagens chips; även om det sistnämnda är lite obehagligt. Genom att välja bort dyra, miljöskadliga och ofta direkt hälsovådliga rengöringspreparat till förmån för vanlig såpa blir allt det ovannämnda faktiskt möjligt. Såpan lämpar sig utmärkt för rengöring av en smutsig ugn men tillsammans med diskmedel, vatten och glycerol (eller bakpulver) bildas även ett fascinerande lekmaterial för stora och små barn.

För den som tar sig för med att läsa varningstexterna på olika rengöringsprodukter är det lätt att bli mörkrädd. Vanlig såpa behöver inte tynga användaren med långa varningstexter. Däremot förekommer produkten i lite oväntat sällskap; fast då under beteckningen E 470a. Som denna tillsats fungerar såpan som stabiliserings- och emulgeringsmedel. Används bland annat i chips och andra snacks.

Trots den trygga vetskapen att såpa även är godkänt som ”övrig tillsats” i livsmedel föredrar vi den i andra sammanhang framför allt då vi tar oss för med att storstäda. Då råvarorna är förnyelsebara och produkten är lätt nedbrytningsbar i naturen kan den vara det mest miljösmarta sättet att hålla rent. Njut av den behagliga doften och glöm tankar på att du måste ha rummet välventilerat om du även fortsättningsvis ska lyckas lösa sudoku med den högre svårighetsgraden.

En rekommendation är att pröva och se hur väl såpan fungerar i de flesta rengöringssituationer. Rensa sedan ut det som blivit överflödigt i form av miljötveksamma rengöringsmedel i städskåpet. Lämna dessa produkter till närmaste återvinningsstation där detta miljöfarliga avfall kan tas omhand för att undvika vidare skada på människa och natur.

Förutom till rengöring använder vi såpa på vår kolonilott och på krukväxter om något angripits av ohyra. Häll ordentlig med såpa i en sprayflaska, späd ut med vatten och spraya på bladlöss eller andra ovälkomna gäster bland växter ute eller inne.

Inspiration för såpans mångsidiga möjligheter finner du på Grummes hemsida (förutom städtips även recept på såpbubblevatten exempelvis).

Trots att såpa är något av ett universalmedel för rengöring finns det förstås även andra naturliga och miljökloka alternativ. Naturskyddsföringen tipsar om en del i sin gröna städguide.