Öva på att avstå

Ovningar i att avstaVi hörde till dem som såg BBC-dokumentären med Michael Mosley när den visades på Vetenskapens Värld och blev nyfikna på periodisk fasta. Ingen av oss har behov av att går ner i vikt, men dokumentären fokuserade mycket mer på hälsa och skydd mot åldersrelaterade sjukdomar än övriga media och den senare bokutgivningen i ämnet har kommit att göra. Egentligen har vi aldrig följt Mosleys metod 5:2, men inspirerades av den till att äta ytterst begränsat ett dygn i veckan. Peter gör det fortfarande och trivs med det. Mitt (Sofias) problem var nog att jag inte lyckades äta tillräckligt mycket övriga dagar och därför efter ett tag kände mig försvagad. Själva detta att avstå från att äta under mycket längre tid än jag brukar upplevde jag annars som en intressant övning. Det väckte också tankar om på vilka andra sätt det vore motiverat att öva på att avstå.

När jag har kunnat välja har jag jobbat 75%. Heltid har aldrig lockat. Peter började med en tjänstledig dag i veckan innan han bytte jobb och kraftigt gick ned i både arbetstid och lön. Att avstå pengar för att vinna tid kan vara ett sätt att upptäcka vad som verkligen är värdefullt i livet. Hur stora möjligheter man har att välja detta beror delvis på vilket jobb man har, men många fler skulle kunna göra det än de som nu tar chansen. Om många valde en sådan väg skulle det dessutom kunna minska arbetslösheten. Att avstå pengar för någon annans skull är – utöver den hjälp mottagaren får – ett sätt att fokusera ut från sig själv. Ofta upplever man faktiskt de egna problemen som mindre om man har den inställningen än om man oroligt vaktar sitt eget. Vi skänker varje månad en tiondel av våra gemensamma inkomster till organisationer vi tror gör något bra för människor och miljö. Att lära sig leva på mindre pengar motverkar också konsumtionshetsen som tär så mycket på planeten.

När jordens resurser sinar på ett alltmer uppenbart sätt kan vi komma att bli tvungna att avstå från en mängd saker vi vant oss vid. Kan man tänka sig att avstå en del av sitt utrymme redan nu kan det både bidra till att förbättra den hotande situationen och göra att man lättare kan hantera ett läge där resurser blir svårtillgängliga eller helt enkelt tar slut. Vad jag ser som ”mitt utrymme” och därför upplever som en uppoffring att avstå från att utnyttja fullt ut, kan också vara värt att fundera över i ett globalt perspektiv. Varför jämför man sig så lätt med människor som har ännu mer än vi och överutnyttjar jordens resurser ännu mer än vi? Vi har flera gånger tidigare nämnt att det skulle gå åt tre jordklot om alla levde som vi. Vad är egentligen mitt utrymme i det perspektivet?

Man kan också avstå tid för någon annans skull eller för miljön. Att hälsa på hos någon som ofta är ensam, hjälpa någon flytta, rensa vägrenen från skräp, eller välja ett långsammare – men mer miljövänligt – färdmedel, kan vara sådana saker. Ibland tycker man samtidigt att det är riktigt trevligt, ibland skulle man hellre ha gjort något helt annat. Det spelar egentligen mindre roll.

Bekvämlighet är något många prioriterar högt, men som det ofta finns miljövinster med att ibland avstå från. Att ställa sig upp på bussen för att låta någon annan sitta är ett enkelt exempel även om det handlar mer om medmänsklighet än miljö. Många tar bilen av bekvämlighet fast det finns kollektiva färdmedel eller vore möjligt att cykla. Att ibland avstå den bekvämligheten är bra för miljön och om alternativet är cykel eller promenad, är det även bra för hälsan. Att göra fler saker för hand istället för med eldrivna verktyg kan också vara exempel på detta, eller att ibland klippa gräset med en handdriven gräsklippare.

Du behöver inte bestämma att aldrig mer köra bil, men kan kanske avstå några resor i månaden. Du behöver inte avstå alla animaliska produkter, men kan kanske äta vegansk lunch en dag i veckan. Du behöver inte byta från heltid till halvtid, men kan kanske pröva att vara tjänstledig en dag i veckan under ett halvår. Att sådana steg så småningom kan leda till mer genomgripande livsstilsförändringar kan du fundera över när den tiden kommer. Nu uppmuntrar vi till att börja öva.

Tankar om fastan

Tankar om fastan

Onsdagen direkt efter fettisdagen börjar fastan. Semlorna åt man från början för att frossa i just det man efter fettisdagen inte fick äta under 40 dagar fram till påsk. Ordet fasta har att göra med att hålla fast vid rituella regler. Fasta förekom före kristendomen och finns i olika varianter inom flera andra religioner. Den har en tid varit ganska undanskymd och bortglömd i den kristna kyrkan och ännu mer i det svenska samhället, men har börjat uppmärksammas igen. Ofta väljer man nuförtiden att tolka fastan friare än att det är vissa livsmedel man avstår från. Ibland ser man det framför allt som ett tillfälle till reflektion och fördjupning. Här beskriver vi några av våra tankar om fastan i vår tid.

Peter och jag brukar uppmärksamma fastan och har prövat olika former år från år. Ibland har det handlat om att avstå från något just under denna begränsade period och ibland om att pröva en livsstilsförändring som i vissa fall blivit bestående. Peter prövade t ex en fasta för flera år sedan att avstå från allt kött utom fisk och skaldjur och har därefter inte återgått till tidigare kost. Jag har bl a prövat att vara utan TV, att ha köpstopp och att följa en matpyramid för hållbart ätande från boken Mat & Klimat. Det var också under en fasta vi började ha elfria kvällar utöver Earth hour. I år har jag tänkt pröva att bara äta svenskproducerad mat med undantag för kryddor, frön och eventuellt några koppar kaffe i veckan. (Jag har inte heller tänkt kräva svenskproducerad mat om jag blir bortbjuden.) Peter prövar att vara utan fisk.

På ett plan handlar våra tankar om fastan om att växa och fördjupas som människa. Det är en övning i att avstå något för ett högre syfte. Är man inte troende kan detta högre syfte vara en Bättre Värld. Ofta har våra fasteövningar handlat om sådant som har med vårt miljöengagemang att göra. 40 dagar är inte bara ett symboliskt uppmärksammande som Buy nothing day eller Earth hour. Men det är inte heller särskilt långt om man jämför med att t ex ha ett köpfritt år. Det kan alltså kännas möjligt att anta även ganska svåra utmaningar under en så begränsad tid.

Vid nyår bestämde vi att ett tema för det här året ska vara att fundera kring hur vi kan öka vår grad av självförsörjning. Då kan det ligga i linje med det att pröva hur svårt det är att i princip välja bort import. Eftersom vi inte har några planer på att ha djur, eller börja fiska, kan det på samma sätt vara värt att pröva hur det är att dra ned ytterligare på de animaliska produkterna. Det är inte i alla lägen bäst att helt utesluta vare sig import eller fisk, men det här kan vara ett sätt att bli motiverad att utforska alternativen.

För dig kanske någon annan förändring ligger närmare till hands. Använda bilen mindre, avstå från läsk, ta dig tid att läsa in dig på någon aktuell miljöfråga, bara köpa miljömärkta produkter, avstå från semester utomlands, börja baka eget bröd, ta dig en ordentlig funderare på hur ditt leverne påverkar andra, miljön och framtiden… Det finns hur många varianter som helst. Se bara till att du har bestämt dig i förväg för hur kriterierna ska se ut. Om du vid nyår bestämde dig för en miljövänlig livsstilsförändring kan fastan vara ett tillfälle att vässa detta lite ytterligare. Om du gav ett nyårslöfte, men har kommit av dig kan fastan bli en nystart.