Kompost

Kompost

I naturen handlar det mesta om olika slags kretslopp; kol, kväve, vatten etcetera som ständigt fyller uppgifter i nya sammanhang. Ibland blir dessa kretslopp störda, som när vi under några decennier eldar upp den olja som tagit hundratals miljoner år att bildas. När kretsloppen får fungera på naturens egna villkor blir emellertid balansen mellan olika ämnen bättre. För oss som odlar har användandet av egen kompost blivit ett enkelt sätt att på nära håll följa – och känna oss delaktiga i – kretsloppet av näring.

Anledningarna till att ha en kompost är många och genomförandet behöver inte heller vara speciellt svårt. I grunden handlar det om att näring och nyttigheter försvinner från jorden när vi odlar och för bort det odlade. Vill vi bevara jordens balans och inte störa naturens kretslopp på just den lilla plätt vi har att förvalta behöver vi återföra annat material i samma omfattning som vi för bort exempelvis nyskördade rotsaker. Näring brukar vi tillföra vår koloni genom nässelvatten och nedmyllande av gröngödsling men själva hörnstenen är nog ändå vår kompost. Här låter vi nästan allt ogräs och växtrester från odlingen ligga och återgå till ny fin jord. Komposten kompletteras också med bland annat kaffesump och en del skalrester från hushållet. Egentligen kan allt animaliskt och vegetabiliskt material återbrukas som kompostinnehåll men använder man, som vi, en öppen kompost bör viss försiktighet iakttas med främst animaliska matrester som kan locka till sig skadedjur.

Eftersom vår kommun infört gröna påsen där hushållskompost omvandlas till biogas har vårt behov av att själva kompostera denna del minskat. Då det fortfarande vore ett ännu bättre alternativ att själva ta vara på vårt matavfall funderar vi på möjligheter till en hushållskompost i lägenhet men har ännu inte kommit vidare med detta. Något vi är nyfikna på är följande lösning genom Bokashi. I dagsläget komposterar vi en del av restprodukterna från hushållet, som är extra nyttiga för jordens näringssammansättning, i trädgårdskomposten. Detta kan förutom kaffesump vara bananskal samt torkade och mortlade ägg- och musselskal.

En av vinsterna med kompostering är att naturens kretslopp kan skötas på plats; i trädgården eller på annat sätt i nära anslutning till det egna hushållet. Restprodukterna som i annat fall skulle transporteras iväg med dyrbar energi och – brännas, deponeras eller i bästa fall omvandlas till biogas – gör nu nytta hemma i trädgården eller på odlingslotten. Genom detta återbruk blir det också överflödigt med diverse kommersiella näringspreparat. Med den naturliga sammansättning av nyttigheter som kompostjorden består av och då den är levande materia med en massa välgörande små organismer, blir den också till god hjälp att bemästra skadliga bakterier och svampar. På detta vis håller sig helt enkelt växterna friskare.

När kompostjord tillsätts förbättras också jordens struktur. Jorden får lättare att behålla luft, vatten och näringsämnen. 50 kilo fin kompostjord, humus, ska exempelvis kunna hålla nästan 100 liter vatten. Vatten som sedan avges sakta. Med inblandning av kompost minskar alltså risken för uttorkning eller vattensjuk jord.

Hur ska man då komma igång med alla dessa fantastiska möjligheter? För vår egen del har vi gjort det relativt enkelt med en träkonstruktion som har två öppningsbara fack. Komposten finns på bild här ovan och vill du inspireras till ett liknande bygge finns en skiss här. Eftersom kompostmaterialet sjunker ihop snabbt har vi i princip klarat oss med ett fack per odlingssäsong. I början av våren öppnar vi luckan till kompostens ena del där innehållet haft omkring ett år på sig att bli närande jord. När detta fack är tomt börjar vi fylla på nytt material där och låter kompostens andra fack vila till nästa vår. För snabbare nedbrytning är det bra att vända på kompostmaterialet någon gång ibland men om det redan från början är någorlunda omväxlande och lagom luftigt fungerar det att bara låta tiden arbeta. Skulle det samlas mycket torra grenar eller exempelvis grova solrosstammar i ett lager av komposthögen hinner allt kanske inte brytas ner helt. Låt det i så fall bara ligga kvar en omgång till men fördela vid behov mera och bryt sönder större bitar. Att ibland tillsätta exempelvis hönsgödsel i komposten brukar vara ett tips för snabbare nedbrytning. Vi som är utan djur har under dessa år istället klarat oss väl med andra kväverika produkter såsom nässlor och klöver.

För att komma igång med komposteringen behövs egentligen inte mer än att börja samla organiskt material i en hög på odlingsmarken. För att få det lite finare och lättare att organisera rekommenderas någon behållare med åtminstone två fack (eller två behållare). För diverse ytterligare inspiration och fördjupning finns en hel del information i nätets olika trädgårdsforum. När jag vid ett biblioteksbesök undersökte böcker med ordet kompost i titeln fanns bara där fyra/fem böcker. I samband med denna veckas miljötips har jag inspirerats av en bok som kort och gott heter Kompost, av Charlie Ryrie.

Lappa och laga

Lappa och laga

I vårt samhälle uppmuntras vi från många håll att köpa nytt när något börjat bli slitet eller trasigt istället för att lappa och laga. Det kan gälla kläder, skor, tekniska prylar, möbler etcetera. Inte minst handlar det nog om kommersiella krafter som låter oss känna behov som tidigare inte fanns. I hög grad tror jag (Peter) också att vi ger våra ägodelar så kort livslängd helt enkelt för att vi har de ekonomiska möjligheterna. Att köpa nya skor istället för att laga de gamla ses inte som någon uppoffring utan tvärtom upplevs det lättare än att laga de vi redan har.

Genom att lyfta blicken från vår egen plånbok och butikernas förmånliga erbjudanden kan bilden bli en annan. Jag lyssnade nyligen på en intervju med den inflytelserika professorn i naturhushållning, Johan Rockström. Han beskrev där hur vi påverkas av tre stora subventioner på det vi köper idag. Dels genom vårt nuvarande ekonomiska system där vi i stor omfattning lever över våra tillgångar; på lånade pengar. För det andra i form av billig arbetskraft från andra länder. Slutligen genom planetära subventioner där vi genom överutnyttjande ”lever på kredit” och utan att betala för den skada vi orsakar. I takt med att dessa subventioner allt mer börjar vackla i grunden kan vi lika gärna redan nu börja anpassa oss till att våra varor i själva verket har ett annat pris än dess röda prislapp.

I början av vintern tog jag mig själv för med att lämna in ett par vinterskor som burit mig i många säsonger. Skomakaren gav skorna nya sulor och sydde samman en del sömmar som lossat. Den ekonomiska kostnaden för arbetet blev omkring hälften av vad ett par nya skor hade kostat. De största vinsterna ser jag dock i att kunna fortsätta använda något jag trivs i. Vetskapen om att några ytterligare djur inte behöver ge sitt skinn eller miljön utsättas för betungande utsläpp vid garvning av nya skor värmer dessutom mer än fötterna vid vinterns promenader. Vissa kläder, likt en skinnjacka jag köpte för omkring 15 år sedan, blir till och med bättre med åren. Då innertyget för några år sedan var slitet kunde jag bara lämna jackan till en skräddare som gav den nytt liv. Sofia har allt oftare börjat lappa och laga och sy om kläder som fått hål eller tappat formen.

Vi har tidigare skrivit om köpfrihet och citerade där Sven Lindqvist om hur relationer till våra föremål fördjupas först efter en längre tids användning. Genom att nöta våra föremål och med Lindqvist ord, investera liv i dem, händer det även att de behöver repareras. Saknar du själv handlag i detta undersök istället vilken hjälp du kan få hos din närmaste skomakare, skräddare, vitvarubutik, lampbutik, möbelsnickare med mera. I det korta, rent ekonomiska perspektivet kanske du inte alltid vinner så stora summor på att få din micro eller soffa lagad. Fundera då en extra gång över vilka slags subventioner som egentligen ligger bakom att det kan ”löna sig” att köpa nytt. Njut även av det själfulla hem du får genom att ta vara på äldre föremål.

För dem som vill inspireras till egen reparation eller återbruk med nyskapande användningsområden till gamla prylar finns mycket att hämta via nätet. En spännande sida som jag börjat utforska är Zickermans värld. Via tidningen Camino gavs nyligen även tipset om sidan iFixit som har omfattande guider för egen reparation av tekniska prylar.