Ett slag för tygnäsdukar

Ett slag för tygnäsdukar

Nyligen sydde jag några tygnäsdukar av gamla påslakan i glada färger till Nätbutiken Bättre Värld. Tanken när de var klara var; varför har jag inte gjort detta tidigare? Det många gånger tvättade tyget är mjukt mot näsan. Färger och mönster är mycket gladare än de tygnäsdukar vi haft sedan tidigare. Det kan man ju behöva i förkylningstider.

Vill du sy dina egna tygnäsdukar är det bara att leta fram ett påslakan som blivit för slitet för att använda som sådant. Antingen om du har något liggande, eller hittar second hand. Enklast tyckte jag att det var att klippa ut en kvadratisk kartongbit som mall. Min är 36 cm bred. Hitta ett ställe där tyget är fint och rita efter mallen. Klipp ut. Vik in kanterna två gånger och pressa med strykjärn. Snyggast är en så smal kant som möjligt. Sy kanten med raksöm. Hörnen är trixigast. Jag fixade till det för hand. Vill/kan/orkar du inte sy själv finns det som sagt att köpa i nätbutiken.  

När jag sytt klart började jag googla för att få en uppfattning om vad som skulle vara ett rimligt pris för dem. Snabbt förstod jag hur många det är som uppfattar det som ohygieniskt att använda tygnäsdukar nuförtiden. Någon sida listade saker som ingen rynkade på näsan åt för femtio år sedan, men som är otänkbara nu. I en kommentar på en annan sida nämnde någon att de fått rådet att kasta använda pappersnäsdukar i papperskorg med lock för att undvika smitta. Hur hamnade vi där…? Det kändes som att jag hade levt under en sten.

Näsan rinner ofta när jag är utomhus. Det kan vara för att det är kallt, eller blåsigt. Den kan också börja rinna när jag kommer in, kanske på grund av temperaturväxlingen. Jag har alltid en tygnäsduk i jackfickan. När jag är riktigt förkyld använder jag toapapper ibland. Men är jag ute använder jag oftast tygnäsduk även då. Jag vet inte var jag skulle göra av allt papper annars. Det är säkert två år sedan jag var förkyld och jag är väldigt sällan sjuk. Peter är ännu mer konsekvent med tygnäsdukar och är ännu mer sällan sjuk.

Det skulle förstås kännas ohygieniskt att dela tygnäsduk med varandra eller någon annan, eller torka tårar med en man snutit sig i. Men det är mycket större risk att bli smittad av någon som nyser på bussen, eller ta i hand med någon som inte tvättar händerna ordentligt än av att använda tygnäsduk. Eller för den delen av en pappersnäsduk kastad i en papperskorg utan lock… Som så ofta när det gäller hygien handlar det mycket mer om känslor än om faktiska faror. Vi har tidigare skrivit om rädslan för bakterier.

Så, hur är det då med miljöaspekterna? Tygnäsdukar är ofta gjorda av bomull. Det är en vattenkrävande växt där det ofta används mycket bekämpningsmedel i konventionella odlingar. Enligt Kottkrigaren går det åt ännu mer vatten vid produktion av pappersnäsdukar, men mindre energi. Den stora fördelen med tygnäsdukar är förstås att man kan använda dem många gånger medan en av papper kastas efter bara en användning. De tygnäsdukar vi använder hade Peter när vi träffades 2003. Trots flitig användning håller de utan problem. Om man då syr tygnäsdukar av återbrukat tyg blir miljöfördelarna ännu mycket större.

En annan sak som nämns är energin som går åt när man tvättar tygnäsdukar. Men de tar ju nästan ingen plats, så själv petar jag in dem i en annars nästan full maskin med annan tvätt. Att tvätta dem separat vore bara dumt. Pappersnäsdukar är en slit- och slängprodukt förpackad i plast. Jag har svårt att se hur det skulle vara bättre än en produkt man kan återanvända i mer än tio år.

Nätbutiken Bättre Värld – miljövänlig webshop

Miljövänlig webshop - Nätbutiken Bättre Värld

Som en del av er redan sett har vi nyligen kopplat en nätbutik till Bättre Värld. Detta är något vi löst har funderat på en längre tid, men som ställdes på sin spets när jag (Sofia) blev uppsagd från mitt jobb. Det var ett tungt besked och periodvis har jag mått ganska dåligt, men nästan på en gång kom ändå tankarna på att åtminstone försöka använda mina förmågor till att skapa något riktigt bra. Kunde Peter och jag tillsammans göra något konstruktivt i form av en miljövänlig webshop av all denna ovisshet?

Idén som växte fram var att kombinera en nätbutik med uppdrag som korrekturläsare (tips mottages tacksamt) och något som katalogisatör. Förhoppningen är att vi ska kunna försörja oss utan att behöva flytta eller pendla och samtidigt kunna ägna oss mer åt det vi är mest engagerade i. Att själva odla mycket av det vi äter och att ta vara på det naturen ger, ingår också i planerna. Det är ibland spännande och ibland skrämmande, men nu har jag lagt ned så mycket tid och kraft på det att jag åtminstone måste pröva och se om vingarna bär.

I processen med att utveckla egna produkter till nätbutiken har jag lärt mig mycket som kan vara miljöklokt att tillämpa även i det privata livet. Jag har t ex kommit igång med att sy i begagnat tyg. Det är en helt annan upplevelse att gå i second handbutiker nu. Jag tänker inte längre att det jag hittar behöver vara något jag vill ha som det är. Det kan lika gärna vara råmaterial till något jag vill skapa. Egentligen tycker jag att den allra mest sympatiska varianten av second hand är där sakerna skänkts och pengarna till stor del går till välgörande ändamål. Samtidigt blir utbudet ofta svårt att överblicka på sådana ställen och jag har inte brukat ha tålamod att hitta något som passar. Upptäckten att man kan få tag på väldigt fina tyger (i form av stuvbitar eller t ex gardiner) och bokomslag där gav på något sätt inspiration och en positiv kick. Jag köper sällan kläder över huvudtaget numera, men de senaste plagg jag köpt var skänkt second hand.

Vi har tänkt tanken att det kanske ser märkligt ut med en butik på en sida som har ”minskad konsumtion” som en rubrik. Men att konsumtionen skulle hejdas helt är det väl ingen som tror. När man ändå tänker köpa något är det bra om det finns miljökloka alternativ. Vi vill gärna bidra med några sådana. Ibland hittar vi produkter vi blir förtjusta i när vi gör research för att skriva tips och steget till att sälja en del av dem är kanske inte så stort. Att på ett tydligare sätt samverka med andra som bryr sig om miljön ger också ett positivt driv.

Jag vaknade vid fyratiden en natt med orden miljöklokt – smakfullt – brukbart i huvudet. Som tur var hade jag sinnesnärvaro nog att skriva ned det. Dessa ord har vi som måttstock när vi väljer produkter till nätbutiken. Det miljökloka vill vi också ska genomsyra alla delar; även förpackningar och transporter. Vi hade långtgående planer på att använda Postens klimatekonomiska varubrev, men det strandade på att det inte finns något inlämningsställe för sådana här i Vadstena. Själva har vi fortfarande inga planer på att ha bil och hämtar t ex leveranser från klostret till fots. Smakfullt är ju ett dubbeltydligt ord och vi menar det i båda betydelserna, även om inte allt vi säljer är ätbart. Ordet brukbart anspelar både på återbruk och på att produkterna antingen ska vara användbara i vardagen eller gå att äta.

Välkommen att botanisera i vår butik!