Distansarbeta mera

Gå eller cykla till jobbet - Distansarbeta mera

Sedan snart ett halvår sköter jag (Peter) mina arbeten hemifrån respektive på tio minuters cykelavstånd. Åren dessförinnan var min pendlingstid omkring en timme enkel väg och de flesta månader hade jag åtminstone någon längre arbetsresa som inbegrep övernattning. Det resande livet hade förstås sina fördelar och jag trivdes med många av arbetsuppgifterna. Men, med ett halvårs perspektiv på mitt skifte, kan jag ändå känna en förvåning över att vi är så många som ägnar en så stor del av våra liv åt att transportera oss fram och tillbaka. Ett sätt att minska detta vore genom att distansarbeta mera.

Jag är fullt medveten om att vi inte alltid kan välja vilket arbete vi ska ha. Som handläggare på Arbetsförmedlingen informerade jag ofta om regelverket kring att behöva pendla eller flytta till ett arbete. Trots det tror jag många av oss bortser från möjligheter som faktiskt kan minska vårt resande påtagligt.

Vi har tidigare skrivit om att arbeta mindre. På liknande sätt som detta ofta är en blind fläck i synfältet kan våra faktiska möjligheter att distansarbeta vara det. Med ett bra upplägg skulle många klara av några dagars arbete per månad, eller någon dag varje vecka, hemifrån. Om inte annat kan det vara värt att lägga fram det till chefen som något att pröva under en försöksperiod. I de flesta anställningar ingår trots allt arbetsuppgifter som är platsoberoende och med relativt enkel teknik, samt förtroende för den anställde, kan dessa arbetsuppgifter koncentreras till återkommande arbetstid hemifrån. Ansvarsfullt skött kan det leda till mer motiverade anställda som genom att flera dagar varje månad slippa transportera sig till arbetet sparar in egen tid – och resurser från vår gemensamma miljö.

Ser vi på arbetspendlingen utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan det vara intressant att läsa en rapport från Trafikanalys. De har på regeringens uppdrag undersökt samhällskostnaderna, på grund av förseningar, för pendlare in till de tre storstadsregionerna i Sverige. Kostnaderna för detta var 2011 hissnande 8,5 miljarder kronor. Inkluderas miljökonsekvenser till följd av utsläpp landar de årliga kostnaderna på 11,5 miljarder. Detta kan exempelvis jämföras med regeringens satsning på ”allmän miljö- och naturvård” som i 2014 års budget tilldelas knappa 5,2 miljarder kronor.

En del av dessa trafikkostnader handlar (som jag ser det) om att pendlingen med personbil idag är på tok för billig och kollektivtrafiken ofta underdimensionerad. Men jag (och exempelvis Trafikverket) tror också problemen kraftigt skulle minska om de flesta personer kunde arbeta på distans någon dag i veckan. Sprids dessutom dessa dagar ut under vardagarna skulle storstädernas olika trafiksystem få en mycket mer hanterlig belastning.

Historiskt sett är nuvarande genomsnittliga restid till arbetet på nästan en timme dagligen värd att höja på ögonbrynen över. Från att ha bosatt oss där arbetet fanns väljer vi nu istället ett beroende av olika transportsystem (oftast bilen tyvärr). Bryter vi med detta beroende (genom att bo närmare arbetet, ta ett arbete närmare hemmet eller distansarbeta mera) vinner vi både tid och pengar.

För min egen del har jag gått från att vara tjänstledig på 20% och arbeta hemifrån någon dag då och då till valet att inte pendla alls. Detta byte av arbete kanske låter som en orimlig utopi men jag tänker mig att det utopiska är fullt nåbart för många fler i detta fall. Det var först när bitarna för mitt eget byte av arbete och satsning på mitt företag föll på plats som jag verkligen vågade räkna på hur många timmar i veckan som bokstavligen var transportsträckor. Att bo på samma ort som jag arbetar har också lett till en annan känsla för hemorten och en större vilja till engagemang för den. Genom att minska beroendet av transporter skonar vi inte bara miljön utan det som kallas resiliens i lokalsamhället stärks dessutom. Fler invånare som i ökad utsträckning bor och verkar på samma ort gör livet där mer levande. De bidrar också till ett gynnande av lokal produktion av varor och tjänster, vilket gör att dessa delar kan växa lokalt istället för att oljedopad produktion av motsvarande utbud ska växa långt bort.

Att på allvar börja se vilka kostnader i tid, pengar och miljöpåverkan ditt nuvarande pendlande har och att tänka igenom vilka vinster ett minskat (eller helt upphört) pendlande skulle få, ger troligen en öppenhet för förändring. Kanske går det oväntat enkelt att distansarbeta någon dag per vecka? Kanske vågar du till och med ta ett arbete med lägre status och lön eftersom det ger andra fördelar, såsom eliminerad pendling.

Arbeta mindre

Arbeta mindre

För oss som har ett arbete tar detta vanligen den största delen av vår vakna tid. Majoriteten av oss har samtidigt tillräckligt goda ekonomiska marginaler för att konsumera prylar, kläder, resor etcetera i en historiskt oöverträffad omfattning. Ibland motiveras även konsumtionen med att den ger nödvändig energi till våra arbeten – som egentligen tar för mycket tid och kraft. Motvalls detta handlar följande text om att arbeta mindre.

Att bryta normer är svårt men vi tror det vore välgörande för många att bryta med ovanstående ekvation av för mycket arbete och konsumtion. Inte minst är nuvarande tillväxt ett allvarligt hot mot vårt gemensamma livsrum. Vår stigande tillväxt som bygger på ökat energi- och råvaruanvändande behöver redan idag fler jordklot än det vi bor på och hotar klotets ekologiska jämvikt. Ett radikalt och effektivt sätt att bromsa vår framfart mot stupet vore om fler valde att gå ner i inkomst genom att arbeta mindre. Samtidigt delar vi då mer solidariskt på redan existerande arbeten. Istället för att överutnyttja våra gemensamma naturresurser frigör vi i samma veva egen tid för odlande av andra sidor i livet än arbetet.

För egen del började jag (Peter) med 20% tjänstledighet för närmare två år sedan. Utlösande orsak var då planer på en eventuell företagsstart och studier i samband med detta. Även om företaget sedan startade i betydligt mindre skala än det inledningsvis var tänkt har jag kunnat fortsätta med min tjänstledighet och trivs mycket bra med det. Den extra dagen ledigt ger andningsutrymme och är ett bra växelbruk till mitt vanliga arbete. Även Sofia har aktivt valt bort heltidsarbete för att få en bättre balans och exempelvis utrymme till vardaglig reflektion.

När vi tar oss tid att på allvar fundera över vad som är vår längtan eller i slutet av våra liv ser tillbaka på vad som varit viktigast är det få som främst längtar efter en hög lön eller främst värdesatt all tid vi varit på arbetet. Vanligen är de nära relationerna, hälsa och meningsfullhet sådant som värderas högre. Om vårt arbete till och med riskerar att försämra vår hälsa och våra nära relationer och inte heller ger en djup upplevelse av meningsfullhet är frågan varför vi ändå väljer att ägna så mycket tid åt det. Enligt exempelvis Roland Paulsen vid Uppsala universitet skulle vi i Sverige bara behöva arbeta 4-5 timmar per dag för att behålla dagens välstånd och vår syn på arbete ser han i denna intressanta artikel som främst ideologisk.

Om vi tar steget och bryter normen att arbeta heltid får vi mindre pengar att röra oss med varje månad. Istället vinns en annan form av rikedom som stavas tid. Tidigare kanske vi arbetade hårt för att på vår fritid behöva ta hand om våra prylar. Genom att skala av både en del arbete och materiellt välstånd tror jag vårt välmående kan öka påtagligt. Då finns plötsligt större utrymme för relationer och aktiviteter som ger oss glädje, frid och meningsfullhet i vardagen.

Nu är jag inte blind för att det finns människor, även i Sverige, som lever på marginalen och inte bara jämfört med normen i vårt överflödssamhälle faktiskt är fattiga. För majoriteten av oss finns däremot möjligheter till ändrade prioriteringar. Väljer vi en frivilligt enklare livsstil där arbetet får mindre plats vinner vi själva, vår omgivning och själva planeten på detta. Om fler släpps in på arbetsmarknaden genom att många arbetar mindre kan även dagens stora klyftor minska.

För en tid sedan var jag ledig en dag och åkte då till en stad i närheten. Planerna för dagen var att ge tid åt tankar kring vart jag ville växa och hur mitt arbete skulle se ut; samt vilka steg jag kunde ta för att åstadkomma denna förändring. Dagen kom bland annat att fyllas av ett flertal listor där jag försökte sammanfatta mina tankar. En sida fick rubriken ”Vad vill jag arbeta med? – Vad är min längtan”. Det var intressant att få tankarna på pränt och anteckningarna har i efterhand varit till hjälp när kompassriktningen ska tas ut i små eller större beslut.

Om du vill få tips på rättigheter och möjligheter gällande att ta ut tjänstledighet rekommenderas följande fackliga artikel. I samtal och artiklar kring minskad arbetstid kommer ibland begreppet downshifting och Voluntary Simplicity upp. Begreppen är ganska etablerade i USA och här hemma talar vi vanligen om frivillig enkelhet istället. Handfasta tips och underlag för egen reflektion kring detta, vår tid och vardag finns i boken Rik på riktigt av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson. De är även grundare till föreningen Tidsverkstaden vars hemsida är rik på inspiration och vägar vidare.