Socker och miljö

Socker och miljö

Bland hälsointresserade talas det idag ofta om socker som det vita giftet. Många försöker utesluta socker helt. Själva upplever vi mycket av denna sockerskräck som överdriven. Att ta en bulle till kaffet eller en tårtbit ibland gynnar nog vårt psykiska välmående tillräckligt mycket för att kompensera för eventuella kroppsliga minus. Socker är dessutom utmärkt att använda vid konservering av många livsmedel. Samtidigt handlar även detta om en balans. För den som, på grund av mycket läsk, godis och sockrad färdigmat, får en stor del av sitt dagliga energiintag från socker blir detta ett problem. Men det finns också andra problem förknippat med stort sockeranvändande. I följande text kommer jag inte in så mycket på socker och hälsa utan fokuserar på socker och miljö. Är det rimligt att mycket av vår bästa åkerjord används till att odla något många äter sig sjuka av och som inte bidrar med några näringsämnen?

Jag blev påmind om kopplingen mellan socker och miljö under läsningen av boken Miljödieten, som kom förra året. Här på hemsidan har vi tidigare skrivit om den stora landåtgång som behövs vid framställning av animaliska produkter. Även sockret behöver en hel del plats och dessutom är det ofta den mest bördiga marken som används. Här i Sverige odlar vi våra sockerbetor främst på Götalands södra slättbygder samt Skånes väst- och sydkust. Vad som sticker ut med sockerodlingen är att dess slutprodukt inte tillför något av näringsmässigt värde. Vi kanske blir lite gladare åt att äta sött fikabröd till eftermiddagskaffet men sockret tillför egentligen bara onödig energi. Jämför detta med animalier – som vi också mår bättre av att äta mindre av. Men de innehåller ändå vitaminer, proteiner och annat som kroppen har nytta av.

Konflikten mellan socker och miljö har inte uppmärksammats speciellt mycket vad jag sett. Ändå används mycket av den bästa åkermarken, inte bara i Sverige, utan i övriga Europa till sockerodling. Kommer sockret istället från rörsocker som odlats i tropiska områden kan sockret även ha bidragit till regnskogsskövling och minskad biologisk mångfald. Tänk då på alternativet. Att odla något näringsrikt och mättande på denna mark istället. Eller att låta bli att bruka delar av denna jord helt. Låta en naturlig mångfald få större utrymme istället.

Som jägare och samlare var det en bra sak att hitta extra söta bär eller honung. Idag har vi till skillnad från våra förfäder stort överflöd på lättillgänglig energi i form av söta produkter. Vi behöver istället begränsa vårt intag. Detta är inte bara ett skonsamt hushållande med våra naturtillgångar utan gynnar också vår egen hälsa.

I Miljödieten uppger de att medelsvenskens energiintag från socker idag ligger på 12-15%. Detta motsvarar cirka 100 gram socker eller en liter Coca Cola per dag. En mera hållbar nivå och deras rekommendation är att istället låta upp till 5% av vårt dagliga energiintag komma från socker. Detta behöver inte vara speciellt asketiskt eftersom den mängden motsvarar omkring 25 gram socker, 6 Ballerinakex eller 8 sockerbitar per dag.

Socker och miljö tror jag kommer ställas emot varandra oftare. Vi blir fler människor samtidigt som mycket odlingsbar mark förstörs. Att i tider av brist på naturresurser – som odlingsbar mark, vatten och näring – storskaligt odla socker, istället för näringsrik mat kommer bli allt mer provocerande.

 

 

Comments are closed.