Minskad arbetstid och basinkomst

Minskad arbetstid och basinkomstTänk dig en tillvaro där du och alla i din omgivning kan vila i tryggheten av en ekonomisk bas som täcker det grundläggande. Denna bas finns oavsett hur mycket lönearbete du har eller inte har. Tänk hur många ton av oro som skulle försvinna. Kanske inte för dig men för många i din närhet. Föreställ dig kraften som frigörs när oron för att inte ha ett arbete försvinner – eller när pressen att tvingas gå till ett arbete där man vantrivs försvinner. Tänk dig vilket samhälle som skulle kunna växa fram. Allt detta är möjligt. Vi har tidigare skrivit om att arbeta mindre och återkommer nu till ämnet. Denna gång fördjupas texten till att beröra både minskad arbetstid och basinkomst.

Hösten efter mitt förra inlägg om minskad arbetstid slutade jag mitt myndighetsarbete för att satsa på det ekologiska bageri jag börjat driva. Samtidigt började jag också en halvtidstjänst som assistent åt en autistisk man. Även om bageriet kommit igång bra så drivs det medvetet i liten skala och som hembageri. Den vinst företaget ger stannar till största delen i företaget, vilket innebär att jag på några år gått från heltidsanställning i akademikerjobb till att leva på lönen från ett lägre betalt halvtidsjobb. Parallellt med mitt egenvalda arbetsbyte blev dessutom min fru uppsagd och startade då ett eget företag. Hennes företag har också kommit igång men inte i den omfattningen att hon tagit ut någon lön därifrån. Nu under hösten har arbetssituationen ändrats en del för henne och hon arbetar i kombination med företaget deltid som bibliotekarie. Men under omkring ett och ett halvt år kunde vi leva på lönen från mitt halvtidsjobb.

Jag skriver inte detta för att visa på något slags ”duktighet” utan mer som ett konstaterande att en kraftig nedtrappning i inkomst kan fungera utomordentligt väl. Vi har inte behövt göra några större uppoffringar även om vi naturligtvis sett över våra utgifter. Vissa månader har vi använt en del sparpengar och andra månader har det blivit pengar över. Det är mer än tio år sedan vi ägde någon bil men vår hyreslägenhet tillhör inte de billigaste på orten och vi väljer nästan konsekvent ekologiskt. Matkontot blir ändå ganska litet då vi lagar den mesta maten själva, är vegetarianer och odlar mycket. Långväga semesterresor valde vi redan tidigare bort men under de senaste åren har vi sett över vårt resande ytterligare.

Det ovanstående är inga extrema val och inte något som minskat vår livskvalitet. Tvärtom – att prioritera det meningsfulla har sammanfallit med hälsa, små utgifter och ett begränsat klimatavtryck. Det behöver inte vara på samma sätt för alla som minskar sin arbetstid men att det generellt sett finns samband mellan klimatavtryck och arbetstid är ganska uppenbart (se ex. sidan 11 här)

Det är nu tydligt för allt fler att en ständig tillväxt på en ändlig planet inte fungerar. Intressant är exempelvis hur Nationalencyklopedin beskriver tillväxt: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder”. Situationen, till följd av bland annat exponentiell tillväxt, är för planeten minst sagt kritisk. För att hålla oss under en medeltemperaturökning på 2 grader talar SMHI om en minskning av koldioxidutsläpp på 40-70% fram till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara på nära noll eller till och med negativa. För oss i de rika länderna innebär detta dessutom att vi behöver gå ännu längre eftersom dagens utvecklingsländer behöver en viss tillväxt och då av rättviseskäl bör få en större del av möjliga framtida utsläpp.

Tillsammans med bland annat teknikutveckling, skogsplantering och ändrade kostvanor är ett effektivt sätt att minska vår klimatpåverkan att växla över allt mer av vår inkomst till tid. Utifrån allt positivt denna tid kan användas till har jag svårt att se hur detta skulle vara någon uppoffring. Tidsväxlingen kan användas till att vara nära dem du bryr dig om, utveckla nya sidor och talanger hos dig själv, sköta din hälsa bättre genom motion och ordentligt lagad mat, få sova ut oftare, möjlighet att engagera dig mer i lokalsamhället och i nationella eller globala frågor. Växlingen av en del inkomst till tid kan förstås se ut på ungefär sju miljarder olika sätt men bara genom att själv börja fundera på vad som vore meningsfullt att fylla din tid med har du påbörjat en positiv spiral. Dessa funderingar kan också vara bra inför mötet med andra. Egentligen tycker jag inte minskad arbetstid skulle behöva någon speciell motivering men då normen att arbeta heltid är stark blir det nog lättare om du, när frågorna kommer, kan beskriva några orsaker till att välja bort heltidsarbetet.

Minskad arbetstid och basinkomst, ja. Den minskade arbetstiden har de flesta med arbete möjlighet att välja men basinkomst behöver beslutas politiskt. Orsaker att pröva basinkomst handlar långt ifrån bara om miljön. Tack vare en ökad automatisering och produktionsökning har många arbeten rationaliserats bort idag. På många sätt är detta bra. Slitsamma och farliga jobb försvinner bort men när normen, att alla ska arbeta heltid är stark, blir konsekvenserna också att till synes onödiga arbeten uppfinns och att den som förlorat sin anställning blir stigmatiserad.

Ett sätt att komma runt detta är om vi helt enkelt delar på de arbeten som finns. Samtidigt lär vi oss att leva på en lägre inkomstnivå. Mera radikalt och rättvist vore att också införa en basinkomst. Basinkomst skulle innebära att alla invånare villkorslöst får en viss summa per månad, kanske 7000 – 10000 kronor. En tidig förespråkare för detta var Martin Luther King. Han beskriver i sin sista bok, Where Do We Go from Here: Chaos or Community?, basinkomst som ett effektivt sätt att faktiskt utplåna fattigdomen istället för att bara bekämpa dess konsekvenser.

Många reagerar nog instinktivt på talet om både minskad arbetstid och basinkomst som något mycket utopiskt och ogenomförbart. Själv vet jag att minskad arbetstid fungerar alldeles utmärkt och basinkomst har redan prövats på många håll i världen. Lyckade exempel från USA, Indien, Brasilien, Canada, Namibia etcetera pekar på det rimliga. Man såg där också att basinkomsten inte ledde till passivitet utan personerna fortsatte arbeta, men i mindre omfattning och oftare som egenföretagare. En viss tyngd har också stödet från flera nobelpristagare i ekonomi som pekar på det möjliga i att införa basinkomst. Här i Sverige skulle en del av finansieringen komma från andra socialförsäkringssystem. Liksom den kontrollapparat som är sammankopplad med a-kassa, sjukpenning och socialstöd blir dessa system överflödiga. Jag har själv arbetat i sammanlagt mer än tio år på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Av egen erfarenhet vet jag att många människor i dagens trygghetssystem tvingas ägna hysteriskt mycket tid och energi åt att försöka få arbeten som de ofta inte vill ha och som samtidigt 10-, 50- eller 100-tals andra försöker få. Jag har redan skrivit om vilken kraft som kan frigöras om arbetskravet skulle försvinna. Gällande arbetssökandets ofta förspillda energi tror jag den skulle kunna driva flera kärnkraftverk.

I Sverige börjar det faktiskt röra sig gällande basinkomst. Under hösten lämnade fyra riksdagsledamöter från Miljöpartiet in en motion om en utredning i frågan. De nämner där ytterligare möjliga finansieringsmöjligheter. Utvinning av naturresurser, koldioxidutsläpp, höga inkomster och finanssektorn skulle alla kunna beskattas betydligt högre än idag. Ett intressant förslag finns också från den välrenommerade klimatforskaren och tidigare NASA-chefen, professor James Hansen. Han talar om en hög och successivt stigande skatt på koldioxid där intäkterna från skatten helt enkelt delas ut jämnt till alla invånare.

Frågan tror jag inte är om minskad arbetstid och basinkomst är möjlig utan om vi vill införa det. Vill vi fylla våra liv med mer statusprylar eller mer mening? Verkar det mest lockande med mer mening och du vill undersöka möjligheter till tjänstledighet eller liknade finns en del konkreta tips i min tidigare text om ämnet. Stöder du tanken på basinkomst kan du påverka genom insändare, kontakt med politiker med mera. Frågan är fortfarande klart kontroversiell. Starka kapital och näringslivsintressen kommer säkerligen motsätta sig varje rörelse i denna riktning så de förtroendevalda som driver frågan om basinkomst behöver allt stöd de kan få – liksom jag tror vår planet behöver detta stöd.

Comments are closed.