Många tycker fortfarande att det är krångligt att välja det bästa för miljön i mataffären, men där tänker jag att man kommer rätt långt med att känna till KRAV-märket. När det gäller märkningar på ekologisk hudvård, hårdvård och kosmetika däremot måste även jag medge att det är en djungel. Extra förvirrande är att det inte är samma principer som gäller där som när det gäller mat. I en sammansatt matvara, som t ex bröd, måste i stort sett alla ingredienser vara ekologiska för att brödet ska få kallas ekologiskt och det är i princip KRAV eller EU-ekologiskt som gäller. Handlar det istället om ett schampo kan det räcka med att en enstaka ingrediens är ekologisk för att det ska vara tillåtet att märka flaskan så och det finns mängder av certifieringar och märkningar där det är väldigt stor skillnad på hur högt ställda kraven är.
Bland konsumenter som bryr sig om miljön är det vanligt att ha kommit längre med att välja ekologisk mat än med att efterfråga det mest miljövänliga när det gäller hygien- och skönhetsprodukter. Länge var det så även för oss. För ett antal år sedan beställde jag ibland ur en katalog som cirkulerade på jobbet och när jag såg en rengöringsprodukt för ansiktet och solskyddskräm som kallades ekologiska hakade jag glatt på. När katalogen återkom nästa gång fick jag syn på det finstilta. Jag minns det som att det var endast 5% av innehållet som var ekologiskt! Innan dess hade jag inte trott att det var tillåtet. I väntan på att reglerna skärps får man alltså vara uppmärksam.
En märkning på ekologisk hudvård och hårvård som man verkar kunna lita på är Soil Association. Så vitt jag förstår har KRAV nämnt den certifieringen som tillförlitlig och med högt ställda krav. En annan relativt vanlig märkning är Ecocert. När det gäller den finns en lurighet att vara uppmärksam på. I texten under själva märket kan det stå ”organic cosmetic”. Då ska minst 95% av de växtbaserade ingredienserna komma från ekologisk odling och minst 10% av slutproduktens vikt måste vara av ekologiskt ursprung. Står det däremot ”natural cosmetic” är motsvarande siffror 50% och 5%. Då kan man alltså komma undan med ganska mycket och ändå ge intryck av att sälja en miljömärkt produkt. Vissa ingredienser – som vatten – kan inte certifieras som ekologiska så det måste, ur det här perspektivet, inte vara så dåligt om endast 10% av ett flytande schampos vikt är ekologisk. Som vi har skrivit om tidigare är det däremot av andra skäl klokt att välja bort transport av vatten genom att använda fast tvål och schampo i fast form. Här finns några fler märkningar kortfattat beskrivna och med länkar.
I samtal med andra har jag förstått att många förväxlar Astma- och allergiförbundets symbol med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Båda föreställer flygande fåglar och kan finnas även på hygienprodukter. Astma- och allergiförbundets symbol kan förstås ha betydelse för den som är allergisk eller känslig, men ska inte uppfattas som en miljömärkning. Bra Miljöval lägger tyngdpunkten på att ingredienserna inte är miljöskadliga i sig, inte på att de producerats ekologiskt. Det är alltså en miljömärkning, men inte på samma nivå som Soil Association. Detsamma gäller Svanen. Ordet ekologisk är kopplat till odling och inte tillämpbart på alla typer av ingredienser. Ett märke med texten ”vegan” förekommer också ibland och det betyder att produkten inte innehåller några animaliska produkter – inte att de växtbaserade ingredienserna är ekologiska.
Själv kollar jag numera allt oftare innehållsförteckningen, eller annan mer specifik information på förpackningen. Man får inte i innehållsförteckningen skriva att en viss ingrediens är ekologisk om den inte är det på något påvisbart sätt och man kan inte definiera ”ekologisk” hur som helst, även om det ibland verkar så när man ser hur produkter marknadsförs. Kemisk-tekniska leverantörsförbundet skriver att påståenden om att något är ekologiskt eller naturligt ska vara ”tydliga, begripliga, relevanta och ta hänsyn till målgruppens förmåga att förstå budskapet”. Konsumentverket skriver också att påståenden om en produkts miljöpåverkan måste vara relevanta och kunna styrkas med dokumentation. Man får alltså enligt marknadsföringslagen inte påstå vad som helst utan belägg även om just ordet ”ekologisk” inte verkar vara lika hårt styrt när det gäller hygien- och skönhetsprodukter som när det gäller mat. Jag får onekligen intrycket att det tänjs mycket på ord som har med miljö att göra när man namnger en produkt och i det ”storstilta”, men läser man lite mer av vad det står på förpackningen så får man en tydligare bild av hur allvarligt menat detta är. Många certifieringar kräver att en procentsats anges för hur stor andel som är ekologisk. Är det en låg procent kan man kolla om flera ingredienser är sådana att det är rimligt att de inte kan certifieras, t ex om vatten står först i listan. Samtidigt kan man passa på att se till att produkten inte innehåller palmolja – eller om den gör det – att den åtminstone är märkt som ekologisk i innehållsförteckningen.
När jag startade Nätbutiken Bättre Värld och ville ha tvålar och schampon i den kändes det viktigt att de var riktigt noga utvalda ur miljösynpunkt eftersom det är själva grundtanken med företaget och viktigt för mig själv. Då hade vi själva kommit en bra bit på väg i våra val, blivit mer konsekventa och hittat några favoriter vi litade på. Tvålarna från Hjo som vi säljer har ingen märkning, men är baserade på svensk, KRAV-märkt rapsolja. Ofta ingår också ekologisk kokosolja och Fair-Trade paranötolja. Så många fler ingredienser är det inte. När Nioma kallar en produkt ekologisk innebär det att 90% av vikten är från ekologiska råvaror. Soda, som behövs i fötvålningsprocessen, går inte att få tag på ekologiskt, vilket förklarar de 10 resterande procenten.
När det gäller ekologisk hudvård, hårvård och kosmetika kan jag alltså tyvärr inte påstå att det är enkelt. Men det går att nysta i och leta sig fram till några produkter, eller företag, man tycker håller måttet. Väl där behöver man ju inte varje gång lusläsa innehållsförteckningarna på allt som finns att välja på. Ofta behövs inte heller så många olika produkter för olika ändamål som reklamen vill göra gällande.