Förunderliga fåglar

Förunderliga fåglarI skrivande stund har jag hunnit halvvägs i en tegelsten till bok av Peter Halldorf som heter Alla himlens fåglar har flytt. Den handlar om profeten Jeremia, en dystopiker jag kan känna ett visst släktskap med. I Bibelns värld är detta när fåglarna flyr och fågelsången tystnar en bild av den totala katastrofen. När jorden blir öde och tom, nästan som före skapelsen. Men fåglar är också en djup källa till förundran och förebilder i sin bekymmerslöshet. Kanske har vi inspirerats av fåglar på fel sätt och blivit avundsjuka på att de kan flyga.

Jag känner åtminstone två som kan väldigt mycket om fåglar. Själv känner jag bara igen några få arter som är vanliga här. Men jag stannar alltid upp och söker med blicken när jag hör gäss som flyger över huvudet när jag är på kolonin. Och jag kan stå vid våra fönster och betrakta småfåglar som byggt bo under takpannorna på huset mittöver. Hur de studsar upp som små bollar. Bli full i skratt när det låter som att änderna skrattar åt oss när vi springer förbi. Eller sluta ögonen och njuta av koltrastens sång.

Nyligen såg vi en fascinerande naturfilm som heter Flyttfåglar. I den finns en scen där en äldre kvinna i huckle kommer ut på en åker där några tranor samlats. Först tror man nästan att hon ska jaga bort dem. Men hon går långsamt fram till dem och sträcker fram händerna där hon har något gott för dem att äta. Det är så rörande vackert. Jag tänker att om vi hade den relationen till djuren och naturen skulle vi aldrig kunna förstöra så mycket som vi gör.

Fåglars parningsdanser kan vara ett fantastiskt skådespel. Det har jag bara sett på film. Ibland är det vackert och graciöst synkroniserat och ibland komiskt när hanarnas behov av att imponera på kräsna honor drivits till sin spets.

Kråkfåglar är oerhört intelligenta djur. De kan bland annat använda redskap, tänka i flera steg, både minnas och planera. Råkor tror jag knappt att jag hade sett innan vi flyttade till Vadstena, men här är de vanliga. De låter inte särskilt vackert, men är intressanta. Nu när några byggt bo bakom Dahlströmska har vi kunnat studera dem på nära håll ibland. Ett beteende vi lagt märke till är när de samlar grenar till sina bon. De kan lyfta upp en gren med näbben och sedan släppa den för att pröva en annan. Med utgångspunkt från artikeln i Allt om vetenskap kan man nog tänka sig att de har en idé om vilken sorts gren de just då behöver. Och det valet gör de med omsorg genom att känna hur de är att lyfta.

Hoten mot fågelarter i Sverige är sådant som utdikning av våtmarker och avverkning av gammal lövskog. Det handlar ofta om att häckningsplatser och livsmiljöer förstörs eller att det finns för mycket störningar där. För rovfåglar är också miljögifter ett hot. Oljeutsläpp dödar många sjöfåglar och där kan även plast som misstas för mat vara ett stort problem. Eftersom många är flyttfåglar kan miljön i andra delar av världen påverka de fåglar vi är vana att se här vissa årstider. Samtidigt gynnas en del fågelarter av det intensiva jordbruket och klimatförändringarnas varmare vintrar. Tranor och grågäss finns bland dem som ökat kraftigt i Sverige. De blir ett problem för bönderna, men också för en del andra fågelarter. Även detta handlar om ett slags rubbad balans på grund av mänsklig aktivitet.

Då vissa fågelarter snarare ökar i antal är vi kanske inte på väg mot en värld där alla himlens fåglar har flytt. Men det är en bra bild. Föreställ dig den ödsligheten. Stanna sedan upp och lyssna till sången. Ta en stund till att betrakta en fågels rörelsemönster. Vad är det nu för värld vi vill se och bidra till?

Comments are closed.