En av Amerikas största flygplatser har sedan en tid förbjudit försäljning av vatten på plastflaska. Talespersonen för flygplatsen låter uppriktigt stolt när han berättar om vilken skillnad de gör och hur de hoppas att andra flygplatser följer efter i deras miljöarbete. Att som affärsidé erbjuda sina kunder bland det sämsta de kan göra för klimatet – och samtidigt minska på onödig plastanvändning. Det kan positivt tolkat ändå ses som ett steg i rätt riktning. Mer krasst är det cynisk greenwashing och dessutom en situation där vi kan tala om negative spillover.
Jag hörde talas om negative spillover första gången i den utmärkta Klimatpsykologipodden. Nu har jag även börjat läsa den bok som samma personer gett ut. Klimatpsykologi. En hel recension av boken kommer i senare inlägg men idag tänkte jag begränsa mig till negative spillover. Eller oavsiktlig biverkning som de kallar fenomenet på svenska.
Som bekant är vi människor inte alltid rationella i vårt handlande. En förväntat positiv effekt av en handling kan utebli eller till och med bli negativ. I boken Klimatpsykologi förklaras hur det finns en positiv spillover effekt, en generalisering. Denna brukar för de flesta personer fungera vid liknande handlingar. Börjar någon sopsortera papper är sannolikheten stor att personen också tar med sig glas till återvinningsstationen. Stänger du av vattnet under tandborstningen gör du det troligen även vid schamponering av håret. Däremot visar forskningen faktiskt inte på att dessa ”små frön av förändring” leder till förändring på andra områden.
För majoriteten är det ovanligt med beteendeförändringar gällande små handlingar som successivt utökas till allt fler och större. Tyvärr finns det istället en påtaglig risk för motsatsen. Medvetet eller omedvetet förhandlar vi med oss själva och unnar oss att ”synda” på miljöområdet ifall vi gjort något som är bra. Här finns också ett effektglapp som gör att klimatpåverkan av små handlingar likställs med stora. Flygresandet skaver mindre då flygplatsen inte säljer vatten på flaska. Efter att du blivit vegan kan du unna dig minst en årlig flygresa till solen. Ost och nötkött bärs hem från butiken i en medhavd tygkasse.
Det är förstås bra att ta bort plastflaskor, att bli vegan och att ha med en egen kasse till butiken. Men orsakar vårt goda handlande oavsiktliga bieffekter, negative spillover, sker det med ökad mängd koldioxidutsläpp totalt sett. Och i den brådska vi har för att minska klimatförändringarna finns inte tiden för små steg. Speciellt inte om dessa är kontraproduktiva.
Istället bör vi som privatpersoner ta reda på var våra klimatavtryck är störst. Genom Klimatkontot eller liknande tjänst. Fokusera först på att förändra det eller de områden där du idag orsakar störst miljöpåverkan. Samma sak behöver gälla i större perspektiv. I haven uppskattas 46% av allt plastskräp komma från gamla fiskenät. Och en absolut majoritet av all så kallad mikroplast som kommer från land men hamnar i haven kommer ifrån trafiken (slitage av däck och vägbanor). Att då ägna kraft år förbud mot engångssugrör och plast i smink kan tyckas missriktat. Inte för att dessa nedskräpningskällor saknar betydelse utan för att kraften behövs i arbetet mot de mycket större utsläppskällorna.
Risken med att fokusera på ”många bäckar små” tycks alltså vara större än att förändringarna stannar vid små rännilar. Bestäm dig istället för att lägga störst kraft på att förändra där du gör störst skillnad. I ditt eget liv och i din omgivnings. Detta ska dock inte tolkas som att det är fritt fram att ursäkta sig med att något annat är värre. Inte heller som att vi kan göra en stor förändring och strunta i resten. Gör allt du kan – men börja i rätt ände.