Den komplexa sanningen

KomplexitetI sociala medier är det ofta så mycket som flödar förbi att man måste bli fångad av rubriken för att läsa vidare. Helt ovanligt verkar det inte vara att dela vidare utan att egentligen ha läst hela texten. Bildrutor med något som är tänkt att vara en klok sentens delas väldigt ofta. Jag märker att jag allt oftare bara scrollar förbi dem. Min reaktion är att det inte är riktigt så enkelt. En god vän använder gärna uttrycket ”å ena sida å andra sidan” och det är ofta vad hon kommer fram till efter långa resonerande samtal. Det är klokt. Många andra snöar gärna in på ett spår och vägrar se att det finns andra aspekter, att det kan vara både och eller beroende på. Så den här veckan tänkte jag försöka skriva om värdet av att acceptera den komplexa sanningen om tillvaron och miljöfrågorna.

En fråga där det ofta blir polariserat eller ensidigt är om maten ska vara svenskproducerad eller ekologisk. När någon uppmanar till att välja ekologiskt i sociala medier är det till exempel väldigt vanligt att det dyker upp kommentarer om att det i själva verket är att välja svenskt som är det viktiga. Varför vill man markera detta när båda är bra, bäst i kombination? Sojabönor är ett livsmedel som det finns flera vitt skilda aspekter på. Den storskaliga konventionella odlingen är mycket miljöskadlig med både nedhuggning av regnskog och användning av riktigt gifta kemikalier. Men det finns också ekologisk produktion som inte har någon av dessa nackdelar och dessa bönor är utmärkta livsmedel för människor att äta, till exempel i form av tofu. Om sojabönan bara användes så skulle man utan problem kunna odla den på ett hållbart sätt. Problemet är att den i mycket stor skala används som djurfoder. Vissa verkar ändå tro att om det är dåligt på ett sätt så är det dålig på alla sätt. Rykten om att sojabönor är skadliga att äta sprids och misstänkliggör vegetarianers användande av soja. Man har svårt att acceptera den komplexa sanningen att sojabönor är väldigt bra på vissa sätt och väldigt dåliga på andra och att den sämsta användningen är där den syns minst och inte ens står med i innehållsförteckningen – dvs när man köper konventionellt kött och oekologiska mejeriprodukter.

Ibland verkar människor ge upp när det visar sig finnas problem med något som först verkar vara den ultimata lösningen på ett miljöproblem. Vindkraft och solkraft är till exempel mycket bättre alternativ än olja, gas och kol, eller för den delen kärnkraft, men vid konstruerandet av vindkraftverk och solceller används sällsynta jordartsmetaller och andra ändliga resurser. Istället för att då utbrista ett ”jaha, då är det väl lika bra att fortsätta med olja då” – kan man börja leta lösningar på det problem som uppmärksammats. Går det att utveckla bättre sätt att återvinna materialen, kan man prioritera var de används på ett annat sätt, kan man satsa forskning på att hitta sätt att bygga vindkraftverk och solceller med mer tillgängliga material? Dessutom bör man kunna fundera kring dessa frågor samtidigt som man försöker dra ned på elförbrukningen. Detta är ju två tätt sammanlänkade frågor som ändå ofta diskuteras separat. Med biobränslen finns det sådana problem som att mark ibland används för att odla bränsle istället för mat. Istället för att hävda att vi väl då får hålla oss till bensin trots allt, kan man försöka hitta det alternativ som i nuläget är bäst och uppmuntra politiker att satsa på att hitta ännu bättre alternativ, men också se till att använda bil så lite som möjligt. I båda de här fallen finns en komplicerad fråga; att hitta en energikälla eller ett drivmedel som är miljövänligt ur alla synvinklar – och en enkel; det är alltid bra att använda mindre el och köra mindre bil. Textilier i kläder kan det också ofta finnas flera aspekter på. All bambu är till exempel inte miljövänlig, det beror på hur fibrerna utvunnits. Med merinoull kan det finnas problem med hur fåren behandlas. Bomull är fortfarande en mycket vattenkrävande växt även om den produceras ekologiskt. Men en enkel åtgärd är att konsumera färre klädesplagg och oftare välja second hand när man ändå köper. Acceptera den komplexa sanningen och gör det bästa val du kan utifrån de kunskaper du har. Gör bättre nästa gång om du har mer kunskap då istället för att ge upp och bli frustrerad.

Ett annat perspektiv är att inte blunda för när det dyker upp ny, tillförlitlig information om att något man från början trodde var bra visat sig innebära problem. Även här kan en textilie användas som exempel. Fleece består av återvunnen plast. Att återvinna är ju vanligtvis bra för miljön. Men när man gör kläder av det, som tvättas då och då, läcker plastpartiklar ut i vattnet. Detta är så pass dåligt för miljön att det överskuggar nyttan med att återvinna. Att acceptera den komplexa sanningen handlar alltså också om att kunna ändra sig när man får ny kunskap. Även i denna fråga finns samtidigt en enkel del; det är alltid bra att dra ned på plastförbrukningen.

Att kunna hantera mer komplexa resonemang är en del av vuxenblivandet och av att mogna som människa. Att förstå komplicerade texter, delade meningar bland forskare på ett område, eller invecklade samband kan utöver det kräva en vana vid att ta till sig den sortens information och ett visst mått av intelligens. Det kan man inte förvänta sig av alla. Men när man hamnar där är det en rimligare hållning att tänka och säga – det här förstår inte jag – än att utifrån något slags magkänsla bestämma sig för att det är på ett visst sätt och envist hävda det. Självinsikt är en bra sak i det här sammanhanget. Låt inte heller de komplicerade frågorna stå i vägen för alla de enkla val vem som helst kan förstå. Att ibland ta sig för med att sätta sig in i en mer komplicerad fråga kan också ge en känsla av tillfredsställelse och kanske göra att man slipper undra varje gång man står inför val som har med detta att göra framöver. Visst tar det tid och energi, men är ibland värt det. Peter tog till exempel reda på en hel del om hur våra pengar, på banken och i pensionsfonder, investeras och letade sig fram till placeringar där vi kan känna att pengarna gör nytta istället för att skada.

Comments are closed.