En årsrytm som håller

En årsrytm som håller

Många hör med avund om björnens vinteride. Tänk att få sova alla långa vintermånader. För att sedan lufsa fram lagom till dess att vårens sol återigen värmer kinden. En sådan årsrytm är knappast möjlig med en mänsklig kropp men kanske finns en god inspiration att hämta?

I vårt nya liv som driftsansvariga på Dahlströmska gården rum och frukost har vi faktiskt närmat oss björnens årsrytm. Efter en mycket intensiv (och rolig) sommarperiod är hösten lugnare. Och inför jul och i början av januari har vi valt att hålla helt stängt. Även om vi sysselsätter oss med mycket planering och förberedelser av olika slag inför kommande säsong är tempot onekligen ett annat. Vi unnar oss mera sömn och oplanerade dagar.

Vi är medvetna om att dessa yttre ramar med en sysselsättning som är koncentrerad till sommarmånaderna är få förunnade. Ändå tror jag att fler aktivt skulle kunna välja en årsrytm som tillåter lugnare perioder. I det gamla bondesamhället var arbetsdagarna långa under den ljusa sommaren. När dagarna blev kortare under hösten och vintern fick även arbetsdagen bli kortare. Årsrytmen anpassades efter de yttre faktorerna.

Idag invaggas vi lätt i upplevelsen att vi står utanför naturen. Vi väljer själva hur länge det ska vara ljust och kan arbeta samma tider sommar som vinter. Genom att anpassa vår egen årsrytm till årstidernas växlingar, närmar vi oss istället ett visst mått av samhörighet med vår icke artificiella värld. Samtidigt får vi vila i en årsrytm som människan varit van vid ända fram till de senaste hundra årens blinkning i vår historia.

Även utan att byta arbete kan vi alla anpassa vår årsrytm till den mörka årstiden. Bara genom att acceptera en större trötthet sänks våra krav till en mera rimlig nivå. Kanske kan du inspireras av en elfri kväll då och då. Dessa kvällar brukar inte bara ge goda samtal och tankar utan även behaglig trötthet och nattsömn. Att stänga av datorer och smarta telefoner efter kvällsmat kan också vara ett sätt att inte hålla sig vaken på konstgjord väg när man inte behöver göra det.

Välkomnar vi dessa återhämtningsperioder som årsrytmen kan erbjuda kanske våra mörka månader blir något att längta till. Och vi slipper frestas att fly vilan genom en problematisk quick fix i form av flyg till sol och värme.

Hållbara förebilder

Hållbara förebilderIbland behöver man hämta inspiration och luta sig mot andra som gör bra saker. Jag har tidigare skrivit om att lära av mor och far. Nu tänkte jag uppmuntra till att tänka igenom vilka dina förebilder är, så att du kan påminna dig om dem när det känns trögt och lära av dem hur du skulle kunna utvecklas. Vilka personer har du påverkats av och vilka skulle du vilja bli mer som?

Det här är ju en sida för miljötips och därför tänker jag förstås mest på goda förebilder på miljöområdet. Men samlar man på förebilder kan en del av dessa konkret ägna sig åt hållbarhet och andra vara viktiga på andra sätt. Är någon kanske extra bra på att kommunicera och få människor att lyssna? Går det att lära sig något av hur den personen gör? Är någon bra på att organisera och planera så att det man funderar över faktiskt blir gjort? Är någon bra på att laga och fixa saker kan det vara nyttigt att lära av även om den personen inte motiveras av miljömedvetenhet.

En del förebilder kan vara allmänt kända. Sådana du inte känner, men inspireras av genom deras filmer, musik, bloggar, podar, eller hur de nu uttrycker sig. Det kan vara någon som uttryckligen engagerat sig för klimatet som Leonardo di Caprio, Johan Rockström eller Malena Ernman, eller någon som är bra på att förmedla ett budskap även om det handlar om något annat. En av mina kända förebilder är Martin Lönnebo. Ödmjuk, klok och fantasifull lyckas han beröra så många, både inom och utanför kyrkan. Där finns också ett genuint engagemang för miljön och klimatet fast det inte är det han talat mest om. Häromdagen såg vi en dokumentär om Gösta Ekman. Jag börjar skratta direkt när jag ser honom som Papphammar. Men där finns också ett starkt engagemang för den lilla människan och den kloka insikten att det är när du vågar visa din egen skörhet, sprickan i dig, som du verkligen kan beröra.

Andra förebilder kan finnas närmare tillhands. Föräldrar, lärare, syskon, käraste, vänner, grannar, kollegor. En förebild behöver inte vara perfekt på alla sätt. Det är det ingen som är. Liksom med ett klänningsmönster, eller ett recept, behöver du inte följa förebilden helt och hållet. Ibland kanske det bara är en liten del du använder, som att det är en intressant krage, eller att det verkar gott att ha kardemumma i mat.

Jag har ett antal personer jag tänker på ibland som jag tycker är socialt begåvade. De tar inte nödvändigtvis mycket plats i ett sällskap, men är bra på att möta människor och öppna upp för samtal. Jag, som ofta blir obekväm med nya människor, försöker lära mig av hur de gör. På miljöområdet känner jag en präst, som skrivit om det som kallas ekoteologi. Hon har också deltagit i långa pilgrimsvandringar bl a till klimattoppmötet i Paris och för att uppmärksamma vapenindustrin. En mycket lågmäld, genuin och på något sätt konsekvent människa. Och så inspirerar vi varandra, jag och Peter, är varandras förebilder. Han är positiv och lösningsfokuserad och det behöver jag.

Vilka skulle finnas på din lista över hållbara förebilder?