Hållbar turism

Hållbar turism

Vi har i många år nu varit engagerade i miljö- och klimatfrågor. Med turism har vi bara arbetat sedan våren 2017 då vi tog över driften av Dahlströmska gården rum & frukost. Att verka i det sammanhanget väcker funderingar kring vad hållbar turism är, eller skulle kunna vara.

Den ände vi började i är den enklaste. Att göra den egna verksamheten så miljöklok som möjligt. Redan innan vi tog över användes miljömärkt el och mycket på frukostbuffén var ekologiskt. Vi drev det ett par steg till och KRAV-certifierade vår servering på den högsta nivån som innebär att minst 90% av inköpsvärdet är ekologiskt. Dessutom började vi sköta alla transporter med vanlig cykel eller lastcykel. Både till mataffären och återvinningen. Ur den synvinkeln kan hållbar turism vara att välja boende och restauranger med hög miljöprofil på den plats man besöker. Men räcker det? Vi skulle säga nej.

Turismen påverkar miljön allra mest genom själva resorna. Hur du som turist tar dig till besöksmålet är avgörande. Därmed också att du väljer ett besöksmål som det går att ta sig till på ett hållbart sätt. Det kom nyligen mycket nedslående rapporter om att svenskarnas flygande återigen ökar kraftigt. Att den här sommaren inte är så solig och varm som den förra tros vara orsaken. Visst hade man gärna velat tro att medvetenhet om klimatkrisen låg bakom den tidigare minskningen. Men så verkar inte ha varit fallet. Att välja ett besöksmål som man i princip måste flyga till, eller flyga till ett besöksmål dit man hade kunnat ta tåget är inte hållbar turism.

Här kan man komma in på ett klurigt område. Det som kallas ekoturism. Då är turismen tänkt att rädda en miljö eller djurart, eftersom lokalbefolkningen kan tjäna pengar på bevarande istället för på jakt och exploatering. Bergsgorillorna i Rwanda är ett sådant exempel som också framgångsrikt verkar ha räddat gorillorna. Ändå måste vi tänka ett varv till här. De ekoturister som betalar för att se gorillorna kommer inte från närområdet. De allra flesta, eller kanske nästan alla, har flugit dit. I förlängningen är det inte ett hållbart sätt att rädda gorillorna på hur väl man än menar med detta. Klimatförändringarna är ett alltför stort hot mot både djurarter och människor för det. Här har jag ingen lösning. Men jag tror att det är viktigt att vrida på problemet tills man hittar sätt som inte skapar andra problem.

Klimatkompensation förtjänar ett eget inlägg, men det är ingen lösning för flyget. Om man verkligen måste flyga är det bättre att klimatkompensera än att inte göra det, men för klimatet är det oerhört mycket bättre att avstå från att flyga. 

Har då vi som turistföretag något ansvar i detta? Absolut! Riktar vi vår marknadsföring till USA och lyckas med det kommer dessa gäster att flyga hit. Bäst är om människor kommer hit med tåg och buss, eller allra bäst med cykel. På vår hemsida har vi tagit bort informationen om närmaste flygplats och har lagt informationen om kollektivtrafik först. Att vi hyr ut cyklar kan ge inspiration att se omgivningarna utan bil och vi funderar kring fler sätt att berätta om detta härliga färdsätt. 

En annan aspekt på hållbar turism är när ett besöksmål ger inspiration till mer hållbara val i den vardag man återvänder till. Ibland är människor öppnare och mer nyfikna på semesterutflykten. Själva återkommer vi i tankarna ofta till Kretsloppshuset i Mörsil som var en sådan plats för oss. Nyligen var vi på ett möte om just hållbar turism på Urnatur. Det tror vi också är en sådan plats och vi ska verkligen försöka få till en övernattning där i höst. Bilden är därifrån.

Detta inlägg skrapar bara på ytan till vad hållbar turism skulle kunna vara. Vi lär återkomma i ämnet. 

Låt förpackningar cirkulera mera

Låt förpackningar cirkulera mera. Plantera ex. tomatplantor i mjölkkartonger.

Vi är synnerligen konsekventa när det gäller att lämna förbrukade förpackningar av olika material till återvinning. Det handlar om glas, metall, kartong, tidningar, plast, tyg, elektronik med mera. Men i avfallstrappan är egentligen återvinning ett av de sista stegen. Något jag funderat en del på under senare tid är istället hur vi kan låta våra förpackningar få nya användningsområden.

Efter att förpackningen till havremjölk fyllt sin första funktion och drycken är använd lämnas den vanligen till återvinning. Den blir då en ny slags kartong. Bra så. Men innan dess kanske vi kan nyttja den tomma mjölkkartongen någon vända till. Låta den cirkulera vidare i användning. En klassiker för denna typ av förpackning ser ni på bilden ovan. Omskolning av växter. Genom att göra lite hål i botten av förpackningen blir den utmärkt att växa i för tomater eller andra växter som väntar på att planteras ut. 

Andra har jag hört använder gärna ursköljda tetrapack vid infrysning av bär. Genom att inte fylla hela vägen upp kan förpackningens översta del vikas ner till ett lock som försluts med frystejp. Praktiskt då de är fyrkantiga och platseffektiva i frysen. Detta är inget vi själva prövat ännu men kanske blir det av i sommar. 

Något vardagligt jag ofta cirkulerar vidare bland förpackningarna är papperspåsarna till flingor och gryn. Dessa är behändiga för kortare transporter av fikabröd, smörgåsar till utflykten och liknande. Situationer där många kanske väljer en ny plastpåse istället Bra vid dessa tillfällen är även de snygga Mårda-påsarna. Men det ena alternativet behöver inte utesluta det andra. 

Vid infrysning av matrester använder vi oftast glasburkar. Burkar där det tidigare varit honung, marmelad eller liknande. Istället för att de genast lämnas till återvinning (som för just glas är ganska energikrävande) får de användas ett tag till. De fylls också ibland med nykokt marmelad, eller chutney och vi använder dem ofta för att transportera överblivna pålägg hem från Dahlströmskas frukostbuffé

Att låta förpackningar cirkulera vidare och komma till nytta i vardagen är ett sätt att vara sparsam med jordens resurser. Kan vi dessutom förändra vår blick på diverse olika förpackningar kan större vinster göras. Vi behöver ofta tänka om. Inte genast se en glasburk eller mjölkkartong som avfall så snart dess ursprungliga syfte är uppfyllt. Tar vi på oss ett par öppna och kreativa glasögon ser vi plötsligt en rad sätt för vårt tidigare skräp att göra nytta. Ett varv till.

Nu är det förstås inte bara förpackningar som vi slänger. Ytterligare sätt att minska avfallet får du genom Naturskyddsföreningens sida, Fixa grejen. Här finns många bra tips på hur du förlänger livet på saker som annars kanske riskerar att hamna i soporna.