Att lära av historien

Att lära av historienDetta att lära av historien har minst två sidor tänker jag. En är att inspireras av det som var bättre förr, som vi har förlorat i vår utvecklingsiver. Den andra är att inse att allt inte var bättre förr och försöka se till att inte göra om samma misstag. Mentalt är vi väldigt instängda i vår egen tid (och plats) och gör ganska skeva jämförelser med andra tider. Detta är jag förstås inte heller fri från. Jag minns en lärare i konstvetenskap som pratade om hur man ser ett konstverk från t ex 1400-talet genom lager på lager av senare beskrivningar och tolkningar och förändringar av referensramar. Man kan aldrig se konstverket som det sågs när det var nytt.

Men jag gör ett försök ändå att lära av historien när det gäller miljön. Man kan se det som ett sätt att närma sej frågan, ett perspektiv att fundera vidare kring. Ibland uttrycks tanken att allt jordbruk var ekologiskt förr. Det beror på vad man menar med förr. Mycket i det ekologiska jordbruket är inspirerat av hur man odlade innan de kemiska bekämpningsmedlen uppfanns. Men det är också så att några av de mest giftiga bekämpningsmedlen är förbjudna idag, i alla fall i Europa. Ett exempel är DDT.  Det gjordes första gången redan på 1870-talet, men dess insektsdödande egenskaper upptäcktes på 1940-talet. Han som upptäckte det fick nobelpriset, så det var ju inte utifrån idealism man odlade giftfritt innan utan för att man inte hade några alternativ.

Vi arbetar nu i ett historiskt hus; Dahlströmska gården rum & frukost, som var hospital för bättre bemedlade män 1836 till någon gång på 1950-talet. Byggnaderna är kulturminnesmärkta och många som kommer hit är intresserade av byggnadsvård. En sak att lära av historien i det sammanhanget är att vårda och laga istället för att ständigt byta ut och köpa nytt. Det förbrukar förstås mycket mindre resurser. Många material som används är naturliga och åldras vackert, som linoljefärg. Men när jag själv var på ett byggnadsvårdsläger diskuterades blyvitt, som man på sina håll fått dispens för att använda där originalfärgen var sådan. Det pigmentet är annars alltför giftigt för att tillåtas. Så det är ju inte så att all byggnadsteknik var mer miljövänlig förr. Gamla tapeter kunde t ex också innehålla arsenik.

Industrialiseringen började redan på 1800-talet och den sortens problem med luftföroreningar och smog som Kina har idag var vanliga i Europa i industrialiseringens barndom. Med industrialiseringen kom urbanisering och en snabbt ökande teknikutveckling. Många som flyttar ut på landet idag tänker att de lever mer som man gjorde förr, men pendlar ofta till städer. Bodde man på landet förr var det självklart att man brukade jorden och man levde sitt liv i hög grad nära hemmet. Liksom de som flyttade till städerna både bodde och arbetade där. För miljön är det bättre. Det är ett nytt fenomen att det är så enkelt och billigt att transportera sej att man kan välja arbetsplats och bostadsort relativt frikopplat från varandra. I pappas släktforskning kan man se att våra förfäder flyttade ofta för att få arbete, men de flyttade inom ett ganska litet område. Pendlingsavstånd var en sträcka man kunde gå varje dag, eller möjligen åka häst och vagn. Senare cykla.

En sak man kan lära av historien är att ta vara på det man har. Nyligen läste jag att det finns mer äpplen i privata trädgårdar än den kommersiella odlingen och importen tillsammans. En stor del av året skulle Sverige utan problem kunna vara självförsörjande på äpplen – och upphöra med konventionell odling med besprutning – om de som har fruktträd tog hand om sin frukt. Det gjordes i mycket högre grad förr. Att ta bort alla fruktträd och annan odling till förmån för gräsmattor och trädäck är ett dåligt alternativ som tyvärr blivit populärt. Att ta vara på det man har innebär också att den som har en trädgård behöver använda åtminstone en del av det potential en trädgård har. Det gjordes också i högre grad förr.

Nu har jag bara skrapat på ytan till att lära av historien. Fortsätt gärna reflektera själv och ta reda på mer.

Comments are closed.