För något år sedan, hörde jag på radion, om en kvinna som var påtagligt besviken på morötterna hon köpte i svenska butiker. De hade ju ingen blast. Själv var hon van vid att använda också denna del av moroten och nu var det som om halva grönsaken fattades. Efter att vi själva började odla har även vi fått upp ögonen för de många sätt man kan äta blast från våra vanliga grönsaker och tipsar här nedan om några favoriter.
En av poängerna med att äta blast ifrån exempelvis morötter och rödbetor är blastens höga näringsinnehåll. Blasten kan till och med vara nyttigare än den del av grönsakerna vi vanligtvis äter. Godast och nyttigast är den färska blasten. Och nu när många rotsaker skördas är det högsäsong. Men för dem som fortfarande äter oekologiska grönsaker kan riskerna med att få i sig extra mycket bekämpningsmedel från blasten göra det olämpligt att äta också denna del på de besprutade rotsakerna. Värt att notera är också att all grönsaksblast inte går att äta (inte ens om den är ekologisk). En del är till och med giftig. Detta gäller exempelvis potatisblast liksom bladen från rabarber och tomater. Allt för mycket blast från rödbetor bör också undvikas då den har en hög halt av nitrat. Mycket blast kan dessutom vara en smula svårsmält så ta det lite försiktigt med mängderna när du börjar pröva.
Färsk och ouppvärmd använder vi återkommande späda blad från morötter och rödbetor i olika sallader. Bra för att skapa volym, god smak och nyskördad känsla. Det kan också passa bra att strö över en tallrik soppa. Morotsblasten ger en mild morotssmak och bra fräschör. Bladen från rödbeta ger framför allt en färgklick men också bra smak. Själva skaften från rödbetorna kan tillagas ungefär som färsk sparris – ett par minuters uppkok i lättsaltat vatten eller snabbfrästa i olja och salt.
Nyligen prövade vi ett enkelt recept på pesto med morotsblast som grund. Riktigt gott blev det och roligt inte minst för oss som sällan får vår basilika att växa tillräckligt mycket för att kunna göra pesto på den. Som en av många möjliga varianter på receptet prövade jag också att minska ner på mängden olja, utesluta osten och ha i ett gäng broccoliblad istället för morotsblast. Då blev det ett vackert grönt pålägg som i konsistens påminde om de nötsmör jag tidigare tipsat om. Något annat som är enkelt att göra och lätt kan varieras är stuvning eller sås på den blast du för tillfället har hemma. Gör först en redning genom att blanda rapsolja med mjöl. Späd långsamt med havremjölk medan du rör om. Häll den grovhackade blasten i kastrullen och låt det koka ihop under några minuter så att bladmassan sjunker ner till en hanterlig nivå. Mixa med stavmixer, smaka av med salt och valfria kryddor samt späd eventuellt med mera havremjölk. Gott och nyttigt ihop med grönsaksbiffar, pasta eller något helt annat.
På liknande sätt som du kan klippa persilja eller gräslök över den färdigkokade potatisen eller pastan kan du också använda blast. Pröva till exempel att använda de dilliknande strån som sitter på fänkålen för att få en subtil lakritssmak eller rädisblad för mild rädissmak. Ytterligare ett bra användningsområde är när du vill öka smak och näringsinnehåll i dina smoothies. Ja, när du väl fått upp ögonen för blastens möjligheter är det bara fantasin som sätter gränser för möjligheterna att äta blast från dina favoritgrönsaker. Ännu fler exempel på blast och blad som är goda att äta finns här. Precis som kvinnan i radioprogrammet lagt märke till är det sällan som blasten är kvar på de grönsaker man köper i butik, men i gårdsbutiker och vid torgförsäljning kan det finnas. Man kan ju också ta det som ännu ett gott skäl att odla själv.