Topp fyra för klimatet

Känner du dig osäker på vilken ände du ska börja i för att förändra ditt liv i mer hållbar riktning? Ett sätt är att börja med de lågt hängande frukter som ligger närmast tillhands för dig. Ett annat är att börja med det som gör störst skillnad. Nyligen publicerades en studie från Lunds universitet där man nystat i vilka val detta är. De kommer fram till topp fyra för klimatet. I det här inlägget reflekterar vi kring dessa punkter.

Topp fyra för klimatet är att ha färre barn, avstå flyg, vara bilfri och äta växtbaserat. Den mest kontroversiella punkten är att ha färre barn, eller egentligen att ett beslut om att inte ha ett barn till har stor påverkan på klimatet. Detta inser även vi ligger på ett annat plan än de övriga. Vi är själva frivilligt barnlösa, men det beslutet har nog väldigt lite med klimatfrågan att göra. Våra biologiska klockor gick bara inte igång och vi började aldrig längta. För många är det istället det viktigaste i livet och det är vi inte ute efter att ifrågasätta. Däremot är det onödigt att lägga social press på människor då det är en stark norm att ha barn.

Att inte flyga borde vara ett betydligt enklare beslut även om så inte verkar vara fallet när man ser statistiken. Denna fråga har uppmärksammats mer i medier på sistone. Flera offentliga personer har gått ut med att de nu väljer bort flyg. Även sådana som man får anta måste resa en hel del i sina yrken, men alltså accepterar betydligt längre restider. Isobel Hadley-Kamptz skrev en krönika jag inte egentligen känner igen mig i då jag inte alls upplever det som en uppoffring att avstå flyg, men jag fastnade för en formulering: ”Jag hatar att jag är så autistisk att jag måste leva som jag tänker, måste leva efter det jag kommit fram till är rätt.” Jag skulle inte uttrycka mig genom att jämföra med en diagnos, men jag förstår precis vad hon menar. När vi vet det vi vet om klimatet och om flyget då är slutsatsen att vi inte bör flyga. Alltså flyger jag inte. Varför är det beteendet så udda?

Bilfria har vi varit i många år nu. Själv har jag aldrig haft egen bil och därmed aldrig vant mig vid den bekvämligheten. Peter upplevde det som en befrielse när hans bil blev stulen. Det är värt att lägga märke till att det gör stor skillnad även att gå från elbil till bilfrihet. Den stora diskussionen borde alltså inte handla om det bästa drivmedlet utan om hur vi får fler att cykla, gå och åka kollektivt så pass att man inte behöver ha varsin bil. Vi använder bil ibland, men så sällan att det går utmärkt att låna eller hyra. Ett första steg kan förstås vara att använda sin bil mindre ofta och stegvis bli mindre beroende av den.

Den fjärde punkten på forskarnas topp fyra för klimatet är att äta växtbaserat. Bäst för klimatet är vegansk kost. Väljer man mellan lakto- och ovo-vegetarian så är det bättre att äta ägg än mejeriprodukter. Vi är vegetarianer med stor andel vegansk kost. Bilden går att komplicera med viltkött, egen småskalig uppfödning i permakultur och flygimporterad avocado, men som valen ser ut för gemene man är grundregeln sådan här. Ju större andel vegetabilier desto bättre.

Nu är poängen inte att andra val är betydelselösa. Många bäckar små gäller både klimatet och andra miljöfrågor. Vi filar ständigt även på detaljerna. Men det är bra att ha perspektiv. Och eftersom klimatfrågan blir alltmer akut är det bra om många fattar de beslut som gör störst skillnad. Länk till hela studien finns här. En femte punkt som kommer högt upp, men som de ändå inte tar med på topplistan, är att välja förnyelsebar el. Jag har inte fördjupat mig i detta, men uppfattar det som att det ibland har stor effekt och ibland inte och att den osäkerheten gjort att de inte uppmärksammar det valet lika mycket.

Kompostkvarn

Kompostkvarn

För oss som odlar är det denna tid lätt att engagera sig i alla planer för kommande säsong. Fröer som ska väljas och kanske nya områden i trädgården som ska tas i anspråk. Mitt i allt detta skissande av odlingarna vill vi idag tipsa om en investering som kan sluta lokala kretslopp och påtagligt förbättra din odlingsjord. Det handlar denna gång inte om Bokashi utan om kompostkvarnar. Kompostkvarn, eller flismaskin, som den ibland kallas låter dig ta vara på trädgårdsgrenar och kvistar på ett förnämligt sätt.

För vår del blev behovet att göra något med alla nedfallna och beskurna grenar påtagligt i våras. Vi hade då tagit över driften av Dahlströmska gården rum och frukost, där en trädgård med bland annat flera stora träd ingick. Istället för att låta grenarna och kvistarna vara ett problem började vi se dem som en möjlig resurs. Likt gräsklippningens skördande av gräs blir en tillgång vid täckodling kan mycket väl alla grenar bli det.

Eftersom det hårda träet tar lång tid att förmultna ifall de bara läggs på hög är det vanligt att de eldas upp eller körs iväg till en återvinningscentral. Med en kompostkvarn blir den stora otympliga grenhögen snabbt till några behändiga säckar med flis. Flisen är utmärkt material för täckning av jord där du odlar. Förutom att det ser prydligt ut får du samma fördelar som vid annan täckodling.  Jorden blir lättare att hålla ogräsfri. Du gynnar mikrolivet i jorden genom att ge dem mat. Vatten och temperatur hålls jämnare i odlingarna och jorden får en bättre struktur.

Så vad är då nackdelarna med en kompostkvarn?

  • Jo, tyvärr låter de ganska mycket varför hörselskydd rekommenderas. Å andra sidan behöver du inte använda den många gånger på en säsong och kanske då kan välja tider utifrån kommande grannsämja.
  • De är ännu en maskin i trädgården som drar energi. Samtidigt går den på el och används miljövänlig sådan bedömer jag att fördelarna överväger. Inte minst om det sparar in flera transporter till en sopstation.
  • En bra kompostkvarn, som är robust och kan flisa så grova grenar som möjligt, kostar flera tusen. Själva hade vi lyckan att kunna köpa vår kompostkvarn begagnad, av en bekant som hört att vi letade efter en. Det finns också en andrahandsmarknad via exempelvis Blocket. Detta är dessutom en trädgårdspryl som passar utmärkt att dela inom grannskapet och då kan även kostnaderna delas av fler. Oavsett om du investerar i en ny eller begagnad bör den kunna ge glädje och nytta åt flera.

På bilden ovan håller jag på att göra flis av 2017 års julgran. Det var onekligen en skön känsla att kunna ta vara på den och låta julens utstädande bli till nytt liv i odlingarna. Likt många med Bokashi får en lysten blick, när de ser kaffesump och bananskal, händer något med blicken för oss med kompostkvarn. Tidigare problem är nu härligt material till jordförbättring. Pröva du också. Gärna tillsammans med fler som har överskott av grenar i din trädgårdsnärhet.

Klimatutmaning

Klimatutmaning

Inspirerade av sådana stämpelkort man ofta får i butiker och av de julkalendrar med goda gärningar varje dag, som kommit i flera versioner på senare år, började vi spåna. Skulle man kunna samla på ”stämplar” i en klimatutmaning och få en belöning om man kommer upp i ett visst antal? Skulle ett sådant upplägg kunna uppmuntra till att faktiskt komma igång? Vi vet inte, men här kommer ett försök. Vi har skapat en klimatutmaning under fastan, alltså från askonsdagen till påskafton (14e februari till 31e mars).

Om du vill vara med gör du så här: Välj tre utmaningar från ”stämpelkortet”. Meddela oss (sofia.asthamn@gmail.com) vilka du tänker satsa på, eller gör denna klimatutmaning för dig själv. Om du är bosatt i Vadstena med omnejd, eller ändå vill komma hit på fest, bjuder vi på en belöning för dem som klarar sina utmaningar. Det blir en smarrig vegansk buffé med lite underhållning och möjlighet till samtal på Dahlströmska gården rum & frukost. Hör gärna av dig under utmaningens gång och berätta om både framsteg och svårigheter. Vi försöker stå till tjänst med tips och peppning.

Haka gärna på och ordna en egen belöning på din ort, eller var med för klimatets skull och belöna dig själv. Skapa din egen spelplan med egna utmaningar om du vill. Gå samman på din arbetsplats ungefär som med stegtävlingar.

Ett par saker vi tänkt på angående denna klimatutmaning är: Det ska inte vara för lätt! Här i Vadstena har på senare år en Earth Week anordnats i samband med Earth Hour. Då kunde man anta en utmaning, minns inte om det bara var för den veckan eller längre. I vilket fall var det några olika områden där man inom varje kunde välja svårighetsgrad. När det gällde bilåkning fanns det tre nivåer som handlade om hur lång sträcka det fick vara innan man tar bilen. Jag minns det som att det längsta sträckan var den vi satt som enda motsvarande alternativ – 5 km. Den kortaste var 500 meter. En sådan sträcka ska man bara ta bilen om man är rörelsehindrad, eller ska flytta möbler eller liknande. Vi måste inse att klimatfrågan är akut och då är det inte rimligt att betrakta 500 meter utan bil som en utmaning alls.

Men det ska heller inte vara för svårt! Själva gör vi i stort sett alla de här sakerna hela tiden, inte bara under fastan. Men inte heller vi började med allt på en gång. Vi har försökt tänka utmaningar som är enkla att förstå och där vem som helst kan hitta tre som är möjliga att genomföra. Fastan är en tillräckligt lång period för att man ska känna av det mer än elfritt under Earth Hour (och så att det gör skillnad om många gör det) och samtidigt inte en så stor ansträngning som att göra något under ett år. När det gäller flygresor vore det dock närmast löjligt att bara bestämma sig för att inte flyga under fastan.

Vi kommer att publicera namn på alla som meddelar oss att ni klarat vår utmaning (om du inte säger ifrån om detta). Även sådant du redan gör räknas. Vi vill gärna uppmuntra även er som kommit en bra bit på väg. Men finns det något på stämpelkortet du inte gjort kan det vara idé att välja just det. Även vi själva behöver fortsätta utmana oss. Om du inte kan komma när festen blir av får du som är Vadstenabo presentkort på kaffe och kanelbulle för två, på vårt fredagscafé, eller en frukost på Dahlströmska.