Biokol

BiokolFörsta gången jag på allvar fick upp ögonen för biokol var vid en lyssning på Miljöpodden. De intervjuade två drivna konsulter som bland annat samarbetat med Stockholms stad i satsningar på biokol. Efter lyssningen ville jag själv prova att odla med detta intressanta jordförbättringsmedel där det lagras kol i marken under långa tider. Att hitta en återförsäljare var inte helt lätt men en annons i JAKs medlemstidning ledde till Neldorin trädgårdar. De har en småskalig tillverkning av biokol i Värmland och skickade gärna en leverans per post. Detta var i våras så jag har bara använt biokolen en kortare tid och den största effekten kommer troligen på längre sikt. Men resultatet redan nu är lovande och inte minst finns vetskap om mängder av spännande miljövinster.

I korthet består biokol av organiskt material, exempelvis trädgårdsavfall eller träprodukter. Detta förbränns men med mycket lite syre i processen (så kallad pyrolys). Kvar blir en produkt som liknar grillkol men bitarna är vanligtvis mindre. Kolet är i denna form mycket stabilt och det kan nu vara bundet i hundratals eller till och med tusentals år. Detta att jämföra med ett vanligt träd som binder koldioxid (kol) under sin levnad men när det sedan bryts ner eller eldas upp släpps samma mängd kol ut i atmosfären igen. Med biokol förlängs tiden som kolet är bundet högst påtagligt. På detta sätt skapas alltså en kolsänka. Något vi är i stort behov av med tanke på vår skenande klimatförändring med för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. När de i podden talade om biokolens potential som kolsänka påpekade de samtidigt att detta inte möjliggör business as usual i fråga om koldioxidutsläpp. Däremot möjliggör användandet av biokol ett slags amortering av vår miljöskuld.

Tekniken att använda olika slags biokol tros ha varit känd redan av Mayaindianerna för ett par tusen år sedan. En sak som skapar de jordförbättrande egenskaperna är att biokolen är mycket porös och full av håligheter. Detta ger en stor yta som effektivt håller kvar vatten, näring och syre. Även nyttiga mikroorganismer frodas. Extra bra att använda biokol ska det vara i näringsfattig jord men även en rikare jord kan bli mera lucker och full av liv. Själv har jag, förutom till kolonin, också använt biokol till en del krukväxter. Här ser jag också stor potential. Inte bara för trött krukväxtjord utan också till sådana krukväxter där det är svårt att ordna tillräckligt stor kruka. Med biokol kan dessa växter faktiskt må bra också med relativt liten jordvolym. Andra användningsområden ska vara olika former av filter och som fodertillskott för kreatur.

En av egenskaperna hos biokol är att den suger upp ämnen från exempelvis den omgivande jord den grävts ner i. För att inte tillfälligt urlaka jorden på näring bör därför biokolen laddas med näring innan den används som jordförbättring. Eftersom vi använder oss av komposteringsmetoden Bokashi har vi nu sammanfört dessa båda goda ting. När jag startar en ny hink Bokashi börjar jag numera med ett tidningspapper i botten varpå jag lägger i biokolen (då det är sotigt känns det bra med något skydd). När sedan hinken fylls på med hushållskompost ges gott om tid för biokolen att laddas upp med näring. När slutligen allt innehåll grävs ner på kolonin är all biokol i optimal kondition. Positivt med biokol tillsammans med Bokashin är också att lukten minskar. Saknar du tillgång till just Bokashi fungerar det lika bra att näringsladda biokolen med vanlig kompost, nässelvatten, guldvatten eller liknande.

Tanken på att själv kunna skapa minusutsläpp är en uppmuntrande känsla. Men för att verkligen göra skillnad i det stora behövs drastiska amorteringar av vår klimatskuld. Ett sätt kan vara om många tillverkar egen biokol av sitt trädgårdsavfall;  Farbror Grön visar här hur det kan gå till. Det är också uppmuntrande med de större försök som faktiskt görs. I exempelvis Eskilstuna satsas det för närvarande på två större anläggningar för tillverkning av biokol. Förutom att tidigare problem med avfall vänds till en resurs kommer även överskottsvärmen vid tillverkningen att kunna användas till uppvärmning av fastigheter. Verkligen en fråga om vinster i flera led.