Rörelser och motrörelser

Rörelser och motrörelser inom miljö och klimatförändringar.

Det senaste året eller så har jag känt att det till slut går att börja prata om klimatförändringarna. Något börjar röra på sig och det är inte en ickefråga längre. Även i lite oväntade sammanhang kan ämnet komma upp och tas på allvar. Samtidigt växer högerextremismen och flera mer rumsrena partier kantrar högerut. I dessa kretsar finns också klimatförnekelsens mest högljudda röster. Tillsammans med dem som påstår sig tro på klimatförändringarna, men vägrar ta in vad som behöver göras och därför aktivt motarbetar det. Ett slags förnekelse i praktiken. Rörelser och motrörelser.

När jag började tänka på detta insåg jag att det finns en del jag kan relatera till. Om motsatsen till min egen uppfattning får mycket uppmärksamhet är det lätt att bli obstinat. Att jag blir mer engagerad och vrider upp volymen mer än om det inte talas så mycket om frågan. Jag tänker t ex på LCHF och den efterföljande vågen av att undvika gluten. Innan hade jag inte tänkt så mycket på hur förtjust jag är i bröd. Det hade aldrig behövt försvaras. Nu var jag dessutom gift med en hantverksbagare. När det jag älskar och mår bra av beskrivs som skadligt blir jag upprörd. Det blir svårt att föra ett sansat samtal om det. Rörelser och motrörelser. Som när två bockar reser sig på bakbenen för att stångas.

Så, när någon som Greta till slut lyckas nå igenom bruset. När en extremt torr och varm sommar får till och med solälskande svenskar att reagera. Och flygskam blir ett nyord. Då finns det plötsligt anledning att försvara sig om man vill hålla fast vid det gamla. Här finns det förstås flera skillnader. Vi är intresserade av forskning, ganska tränade i att läsa vetenskaplig text och att källkritiskt söka information. Utifrån det vi ser finns det ingen anledning att tro att gluten eller kolhydrater överlag är ohälsosamma. Att klimatförändringarna pågår och orsakas av människan är vetenskapen däremot ungefär lika enig om som att jorden är rund. Och ingen som på allvar räknar på helheten tror att det räcker att vare sig flyget eller bilarna byter bränsle. En annan skillnad är att hur vi hanterar klimatförändringarna påverkar allas våra livsmöjligheter. Medan huruvida man äter gluten är en privatsak.

Rörelser och motrörelser är sällan ett konstruktivt sätt att möta oliktänkande. Just bockar som reser sig på bakbenen är en passande bild. En blir besegrad till slut. Under kampen kan båda bli skadade. Och segern handlar inte om rätt eller fel utan om råstyrka. Inte minst i sociala medier handlar vem som ”vinner” om helt andra saker än sanning och kunskap. Jag känner ofta att det är helt fel krafter och personer som blir tillfrågade och lyssnade på. Då är det lätt att bli än mer frustrerad och höja rösten än mer. 

När jag funderade på vad som vore en bättre väg kom jag att tänka på Navid Modiri. Bland annat känd för att han samlade in pengar för att vinna en golfrunda med Jimmie Åkesson. En meningsmotståndare som han ville få ett samtal med. Ett samtal, inte debatt. Jag kommer också att tänka på ett barndomsminne. Det kretsar kring en illustration av bävrar där svansarna var avbildade lite uppifrån. När min bror påstod att bävrar har platta svansar trodde jag honom inte. Det såg inte ut så på bilden. Han är fem år äldre, kanske den smartaste jag känner och i alla fall då intresserad av vilda djur. Men ju mer han argumenterade, desto mer obstinat blev jag, började gråta och sprang till mamma. När auktoriteten mamma sade att min bror hade rätt var jag till slut tvungen att ge mig. 

Ibland handlar dagens polariserade debatter om saker man kan ha olika åsikt om. Men också ofta om frågor där det finns ett rätt svar, i alla fall utifrån det vi idag kan veta. Den slutgiltiga auktoriteten mamma finns däremot inte där. Därför fortsätter det bara att skruvas upp istället för att lösas. Om jag hade varit mer mogen hade jag nyfiket frågat mer om bävrar. Om min bror hade varit det kanske han hade kunnat framföra sin kunskap på ett annat sätt. Men om klimatförändringarna kan man inte vara diplomatisk på samma sätt som när man har olika musiksmak. Liksom min bror inte borde ha sagt att vi kanske bara såg det här med bävrar på olika sätt. 

I bästa fall kan man se motrörelsen som ett tecken på att den rörelse vi vill se har vuxit sig stark. Men att bemöta motrörelsen på ett konstruktivt sätt är en svår utmaning.   

Konsumtion inom planetens gränser

Konsumtion inom planetens gränser

Vårt avslutande tema på vårens studiecirkel ”Lev inom planetens gränser” var konsumtion. Vår nuvarande konsumtion i västvärlden påverkar i hög grad miljön. Både här i vår närmiljö och på andra sidan jorden där många av våra produkter är tillverkade. Utsläppen från vår svenska konsumtion är i princip lika stor idag som den var 1993. Skillnaden mot då är att utsläppen i Sverige och i utlandet på 90-talet var ungefär jämnstora. Idag har vi förlagt dubbelt så mycket av våra utsläpp från konsumtion utanför Sveriges gränser.

Men vi delar som bekant samma stora ekosystem, jorden. Även om en del av våra konsumtionsbaserade utsläpp i vissa beräkningar inte tas med på vårt nationella konto så finns de i högsta grad. Bland våra kursdeltagare var det vissa som fick en ögonöppnare genom testet på Klimatkontot då det visade sig att just olika former av konsumtion gav oväntat höga avtryck på det privata koldioxidkontot. 

I vårt samtal på kursen betonade vi vikten av att inte bara välja miljömärkta varor och i övrigt fortsätta med gamla konsumtionsvanor. Miljömärkta produkter är förstås ett bra steg som gör skillnad. Men konsumtionen i sig behöver också minska eftersom vår enda jord inte har nog med resurser för allas konsumtion på vår nuvarande nivå. Ett sätt att göra detta kan vara att inte utsätta sig för så många frestelser. Vi kan välja bort mycket av den reklam som dagligen riskerar att överskölja oss. Vilken miljö vi rör oss i spelar också stor roll. Själva märker vi stor skillnad mellan att, som tidigare, leva mitt i Göteborg med dess alla konsumtionsbejakande budskap – jämfört med småstaden Vadstena. Arbetar du i en stad behöver du kanske inte ta din lunchpromenad i en galleria utan kan uppsöka en näraliggande park.

En av deltagarna beskrev hur hon i nätbutiker lade diverse produkter i varukorgen. Men utan att slutföra köpet. Kicken av att handla kom men inte baksmällan av dess belastning på miljö och plånbok. 

Att vänta något dygn, efter att du bestämt dig för ett köp, kan också vara klokt. Du undviker spontaninköp av sådant som du egentligen inte behöver och värderar det du verkligen köper ännu mer. Vid inköp brukar vi själva undersöka möjligheten att köpa begagnat i första hand. Detta går inte alltid men överraskande ofta. Bland annat elektronikprodukter som datorer och mobiltelefoner har vi flera gånger köpt via Blocket eller Tradera. Bra tjänster finns också från företag som säljer kontrollerade datorer och mobiltelefoner. Detta kan för vissa upplevas som säkrare än köp från privatpersoner. Greentech och Inrego är exempel på sådana sidor.

Ofta skulle delande och gemensamt ägande kunna ersätta traditionell konsumtion. Hjälp till detta finns genom flera internetbaserade tjänster. Swinga Bazaar, appen Hygglo uthyrning genom Rentl med flera. Vissa finns främst i större städer men på de flesta orter finns någon köp/sälj/bytes/skänkes-sida via Facebook. Saknas det på din ort kanske du själv kan starta en?

Flera på kursen fick också inspiration att rensa hemma och skänka bort saker. Att så många upplever det som befriande säger något om hur mycket grejer vi har. Det kan man påminna sig om innan man fyller på med något nytt.

Nu när vi gått in i juni månad kommer vi ha en intensiv period med arbete på vårt kulturhistoriska och miljövänliga bed and breakfast i Vadstena. Vi har därför bestämt oss för att under sommarmånaderna göra ett inlägg varannan vecka här på denna sida. Istället för ett varje vecka. Till hösten tänker vi återgå till vår vanliga inläggsfrekvens. 

Mat inom planetens gränser

Mat inom planetens gränser

Det tredje temat vi närmade oss på vår studiecirkel var mat inom planetens gränser. Vid tidigare tillfällen hade vi bara kort nämnt vad temat för kvällen gällde och sedan låtit var och en säga några ord. Mat kändes som ett område där det kan bli diskussion och där man kan ha mötts av motstridiga uppgifter om vad som är bra att göra. Därför inledde vi denna gång med en lite längre introduktion. Som vi uppfattar det går det att hitta en linje där alla seriösa analyser pekar åt samma håll.

Med klimatpåverkan i fokus är det två punkter som är viktigast. Det ena är att äta växtbaserat och det andra är att inte kasta mat. Visionen behöver inte vara en värld helt utan djurhållning. Betande djur bidrar till den biologiska mångfalden och gödsel behövs i odling. Men det är ingen tvekan om att svenskarnas konsumtion av kött och mejeriprodukter drastiskt måste minska. Att övergå till en växtbaserad kost tillhör det som en enskild person kan göra som gör stort skillnad på ens klimatavtryck.

Fokuserar man på biologisk mångfald är det viktigt att välja ekologiskt och då finns det två märkningar – EU-ekologiskt och KRAV. Av dessa har KRAV de striktaste bestämmelserna och är därför det bästa valet om man tvekar mellan dessa. Om man äter kött ibland är naturbeteskött det som bidrar till den biologiska mångfalden.

Att välja svenskt, eller närproducerat, är något många har lätt att ta till sig. Men egentligen kommer det långt ned på listan över vad som är viktigt att tänka på för miljön i mataffären. Störst betydelse har det för det som kallas resiliens – motståndskraft. Om Sverige blir avskuret av konflikt eller att transporter försvåras behöver vi ha matproduktion i Sverige och vi är inte alls självförsörjande idag. Är det antibiotika eller djurhållning man tänker på så är det viktigare med ekologiskt. Är det transporterna man tänker på är transporten från producent till butik en väldigt liten del av utsläppen. Det är effektivt packade fordon och den allra största andelen utsläpp sker i produktionen. Undantaget är känsliga produkter med kort hållbarhet som flygs hit. Att själv köra bil till affären är däremot en transport med väldigt lite varor i förhållande till fordonets storlek. 

Flera i gruppen åt redan mycket vegetariskt, medan det för en del var en stor utmaning att närma sig det. Två svårigheter som kom upp var att det lätt blir smaklöst och att det inte är lika mättande. Några tips vi gav för att få grönsaksrätter att få mer djup i smaken var långsamt fräst gul lök, kaffe, soja, tomatpuré, oliver och svamp. Det är också ofta gott med kryddor som spiskummin, kanel, ingefära och kardemumma. En del grönsaker med mycket sötma, som rödbetor, tjänar också på någon syra som äppelcidervinäger eller citron. Några tips på mättande ingredienser blev potatis, bönor, linser och fullkorn. Kokade hela korn av sädesslag är ett mättande alternativ till ris. Allra mest mättande sägs sädesslaget korn vara. Enklast att använda är sådant som matvete.  

Ett par frågor kollade vi upp i efterhand. Det ena gäller ekologisk potatis, som någon trodde inte kunde odlas utan besprutning. Vi hittade ingenstans att potatis skulle ha några undantag från KRAVs regler mot bekämpningsmedel. Det här är de allmänna reglerna för växtskydd vid KRAV-odling

Det andra handlade om ekologiska ägg som någon hört innehåller mer dioxin. Då hittade jag en intressant artikel som reder ut det. Som i många fall när något får uppmärksamhet så nämns inte hela sammanhanget. De största källorna till dioxin i maten är kött, mejeriprodukter och fisk. Allra mest finns i fet insjöfisk, som gravida ofta ombeds undvika. Det finns dioxin även i konventionella ägg, men inte lika mycket, vilket verkar bero på fodret. Nu har fodret ändrats och halterna sjunkit. Men det bästa sättet att undvika dioxin är alltså att äta – växtbaserat!

Vad vi inte kom in på den gång det handlade om mat, men pratade om senare, var odling. Liksom att plocka ätbart i det vilda. När vi utvärderade kursen var det flera som hade bestämt sig för just att börja odla mer ätbart. 

Vi kom också in på att om man tycker att det är jättesvårt att äta vegetariskt kan man börja i änden att lägga till snarare än ta bort. En utmaning kan alltså vara att pröva grönsaker man inte brukar använda, äta mer av grönsaker man gillar, lära sig nya recept på grönsaksrätter… Ju mer man äter av det som är bra desto mindre plats får det som inte är så bra.