Problemet med prydlighet

Problemet med prydlighet. Bild på lummig trädgård.

Under sommaren har vi hjälp med frukosten ett par dagar i veckan på Dahlströmska gården av Pia. Hon är, liksom vi, mycket intresserad av odling och har en stor trädgård som man vissa tider kan besöka. En morgon började vi prata om problemet med prydlighet. 

I vårt samtal sade hon att hon tänker att hon underställer sej trädgården. Den får bestämma. Inte helt och hållet, men mer än de flesta låter den göra. Kommer en växt upp där man inte sått eller planterat den är det kanske där den trivs och då kan den få vara där. I veckan blev det till slut av att besöka Pias trädgård, med svärmor och svägerska. Bilden är därifrån. Ibland beskriver gäster som kommer till Dahlströmska det som att de sänker axlarna där. Så kände jag hos Pia. Lummigt, ombonat, härligt brokigt. Jag hade kunnat strosa där länge, slå mej ned med en kopp kaffe i något av rummen som öppnade sig i grönskan och sedan strosa lite till. Vi skulle vidare, men jag ville genast komma tillbaka, bara Peter och jag utan tid att passa, eller bara jag.

Vad är då problemet med prydlighet? I en trädgård är en välklippt gräsmatta prydlig, men i princip en biologisk öken. Att låta den bli en mer vildvuxen ängsliknande yta är en insats för den så viktiga biologiska mångfalden. Pappa är en mycket noggrann, men också fantasifull man, inte minst när det kommer till trädgård. Han har nu låtit en del av gräsmattan bli ängsliknande och hos dem verkar det ha blivit väldigt mycket blommor.

På Naturskyddsföreningens Facebook-sida är veckans hållbara trädgårdstips att städa mindre. De skriver bl a att småfåglar finner plats för bon och skydd mot rovfåglar i snåriga buskage. ”Och i alla slags skrymslen – i rishögar, hålrum, stenmurar o s v – lever tusentals insekts- och spindelarter.” Dessa boplatser förstörs i en alltför prydlig trädgård. Dessutom blir detta ett slags dubbelfel eftersom många av djuren är bra på att hålla ordning och balans i trädgården. ”Daggmaskar omvandlar löv till jord, spindlar och steklar äter bladlöss och andra insekter. Detta lockar fåglar som äter larver och mygg. Ett gott råd är alltså att städa mindre.”

Sår man i räta rader och rensar bort allt ogräs emellan ser det prydligt ut, men för jorden är det bättre att låta ogräset vara kvar. Bar jord torkar ut mycket fortare och blir efterhand utarmad. Man vill förstås inte låta ogräset kväva det man sår och odlar, men många rensar betydligt mer än så. Att täcka den rensade jorden med organiskt material är ett alternativ vi försöker tillämpa. Från Dahlströmska har vi tillgång till mycket gräsklipp och att täcka med det ser också prydligt ut. Detsamma gäller träflis, men egentligen kan man lägga blast, nedklippta växter och t o m ogräs så. Om man inte är så noga med prydligheten. 

Ofta strävar vi nog efter den där prydligheten för grannarnas skull, eller gäster och förbipasserande. Kanske för att vi tror att de skulle tycka illa om en friare trädgård utan att egentligen ha frågat dem. Många som besöker Pias trädgård kommenterar det istället som härligt befriande. En del av problemet med prydlighet är kanske att det stressar oss helt i onödan. Om vi var lite mer tillåtande mot varandras olikheter skulle vi må bättre.

Jag associerar vidare till vår tids hygieniver. Detta att duscha och tvätta håret varje dag, tvätta kläderna på rutin efter en användning. Ofta är det väl vad vi tror att andra ska tycka som driver det där. Egentligen kan förstås ingen se om vi har dödat alla bakterierna på vår diskbänk, eller hur varmt vi tvättat kläderna, men kanske är det ett slags förlängning. Ska det vara rent är det bäst att det är extremt rent för säkerhets skull. Second hand har i många kretsar till slut blivit modernt, men annars kan även viljan att köpa nytt istället för att laga och att vilja ha det senaste, ha en del gemensamt med det här fenomenet. Problemet med prydlighet är att vi triggar varandra att upprätthålla en fasad som ökar konsumtionen, kemikalieanvändningen, stressen och minskar den biologiska mångfalden. 

Då menar jag verkligen inte att vi helt ska släppa vare sig hur vi själva eller våra trädgårdar ser ut. Estetik är viktigt för mig. Men det kan göras med måttfullhet och det går att hitta en balans där det mindre prydliga faktiskt är vackrare. Som Pias trädgård. Följ gärna hennes härliga bilder och betraktelser om livet i trädgården på Instagram under namnet @piasgimmickry.

Att lämna ekorrhjulet

Lämna ekorrhjulet - lev enklare

I höstas hörde jag talas om Åsa Axelssons bok ”Jag lämnar ekorrhjulet”. Berättelsen om att välja bort heltidsnormen utlovade både identifikation och inspiration så jag blev nyfiken. Efter ett tag, då jag reserverade den på biblioteket, råkade jag istället välja den snarlika titeln. ”Ut ur ekorrhjulet”. Den boken är istället skriven av Oskar Lindberg och Maribel Leander. Misstaget uppdagades efter ett tag men då även paret Lindberg/Leanders bok verkade intressant kom jag under våren att läsa dem båda. Böckerna kompletterar också varandra bra. Med högst skilda utgångspunkter delas samma strävan efter större frihet och meningsfullhet i vardagen. Och inte minst insikten om att lämna ekorrhjulet, i form av traditionellt lönearbete, kan vara en väg till detta mål.

Att lämna ekorrhjulet har vi på lite olika sätt skrivit om tidigare. Bland annat med den tidigare arbetsförmedlarens uppmaning att arbeta mindre. Själva har vi fått många nyfikna och positiva reaktioner då vi valt bort heltidsnormen. Även reaktionerna på de båda ekorrhjulsböckerna tyder på stort intresse från många. Tanken på ett enklare liv med mindre andel lönearbete och mera frihet lockar onekligen många. 

I Åsa Axelssons bok lämnar hon ekorrhjulet, i form av ett stressigt lärarjobb, på grund av utbrändhet. Det var mer eller mindre omöjligt att gå tillbaka och idén föddes kring hur olika besparingar i familjens ekonomi kunde minska ner behovet av lönearbete. Första ögonöppnaren blev mjölken. Med fyra barn och två vuxna i hushållet hade det gått åt mycket mjölk. Hon får igenom en begränsning av familjens mjölkdrickande till högst två dagliga glas per person. Denna, ganska modesta, förändring gav besparingar som motsvarade två veckors arbete för henne. 

Uppmuntrad av detta fortsätter hon att genomdriva liknande besparingar inom mat, frisörbesök, resor, shopping med mera. Allt kopplas till den arbetstid det skulle ha tagit att tjäna in motsvarande mängd pengar. Den tid som frigörs används för egen rehabilitering. Men även att sköta allt löpande i ett hem med fyra barn. Sådant som tidigare sällan hanns eller orkades med. 

Efter ett års försök, där Åsa Andersson, lyckades få en överblick och kontroll över familjens ekonomi visade det sig att (denna ganska normala medelklassfamilj) hade sparat över 300 000 kr per år. Maken utbrast att frågan inte var ifall de hade råd att leva på en lön. Frågan var om de verkligen hade råd att lönearbeta båda två.        

Drivkraften att lämna ekorrhjulet i Lindberg och Leanders fall var ganska annorlunda. Bland annat var mötena med människor i USA avskräckande. När de under några år bodde träffade de många med välbetalda jobb. Personerna var samtidigt svårt skuldsatta – och låsta utav detta. De började planera för ett liv där de var ekonomiskt fria. 

Deras bok ger också många konkreta exempel. I det mindre formatet. En budget för underhållningsutgifter där någon med flera streamingtjänster, nya mobiler med mera skiljer sig fascinerande mycket från någon med fullt fungerande budgetalternativ. I det större perspektivet handlar det bland annat om bostadsort. Kan du välja att bo någonstans där dina intressen och arbete är inom gång/cykelavstånd kommer vinsterna i många led. Inte bara ekonomiskt. I deras fall sammanföll detta även med en bostad som är billig. Förändring i form av flytt går inte alltid att genomföra på kort sikt. Men med en planering för detta finns stora utgifter att spara in. 

Ingen av böckerna utgår från ett miljötänkande. Istället är förändringarna nödvändiga efter utbrändhet eller så är det längtan efter större meningsfullhet och frihet som väger tyngst. Däremot konstateras i båda böckerna hur stor skillnad deras nya livsval gör för planeten. Genom att bruka mindre resurser blir deras planetära avtryck mindre. Samtidigt som de mår bättre och har en ökad frihet.

Att ta del av deras berättelser om olika vägar ut ur ekorrhjulet kan också inspirera dig till stora och små steg. Nästan helt säkert är att du hittar några lågt hängande frukter som kan öka din ekonomiska frihet. Samtidigt som ditt klimatavtryck minskar. 

Hållbar turism

Hållbar turism

Vi har i många år nu varit engagerade i miljö- och klimatfrågor. Med turism har vi bara arbetat sedan våren 2017 då vi tog över driften av Dahlströmska gården rum & frukost. Att verka i det sammanhanget väcker funderingar kring vad hållbar turism är, eller skulle kunna vara.

Den ände vi började i är den enklaste. Att göra den egna verksamheten så miljöklok som möjligt. Redan innan vi tog över användes miljömärkt el och mycket på frukostbuffén var ekologiskt. Vi drev det ett par steg till och KRAV-certifierade vår servering på den högsta nivån som innebär att minst 90% av inköpsvärdet är ekologiskt. Dessutom började vi sköta alla transporter med vanlig cykel eller lastcykel. Både till mataffären och återvinningen. Ur den synvinkeln kan hållbar turism vara att välja boende och restauranger med hög miljöprofil på den plats man besöker. Men räcker det? Vi skulle säga nej.

Turismen påverkar miljön allra mest genom själva resorna. Hur du som turist tar dig till besöksmålet är avgörande. Därmed också att du väljer ett besöksmål som det går att ta sig till på ett hållbart sätt. Det kom nyligen mycket nedslående rapporter om att svenskarnas flygande återigen ökar kraftigt. Att den här sommaren inte är så solig och varm som den förra tros vara orsaken. Visst hade man gärna velat tro att medvetenhet om klimatkrisen låg bakom den tidigare minskningen. Men så verkar inte ha varit fallet. Att välja ett besöksmål som man i princip måste flyga till, eller flyga till ett besöksmål dit man hade kunnat ta tåget är inte hållbar turism.

Här kan man komma in på ett klurigt område. Det som kallas ekoturism. Då är turismen tänkt att rädda en miljö eller djurart, eftersom lokalbefolkningen kan tjäna pengar på bevarande istället för på jakt och exploatering. Bergsgorillorna i Rwanda är ett sådant exempel som också framgångsrikt verkar ha räddat gorillorna. Ändå måste vi tänka ett varv till här. De ekoturister som betalar för att se gorillorna kommer inte från närområdet. De allra flesta, eller kanske nästan alla, har flugit dit. I förlängningen är det inte ett hållbart sätt att rädda gorillorna på hur väl man än menar med detta. Klimatförändringarna är ett alltför stort hot mot både djurarter och människor för det. Här har jag ingen lösning. Men jag tror att det är viktigt att vrida på problemet tills man hittar sätt som inte skapar andra problem.

Klimatkompensation förtjänar ett eget inlägg, men det är ingen lösning för flyget. Om man verkligen måste flyga är det bättre att klimatkompensera än att inte göra det, men för klimatet är det oerhört mycket bättre att avstå från att flyga. 

Har då vi som turistföretag något ansvar i detta? Absolut! Riktar vi vår marknadsföring till USA och lyckas med det kommer dessa gäster att flyga hit. Bäst är om människor kommer hit med tåg och buss, eller allra bäst med cykel. På vår hemsida har vi tagit bort informationen om närmaste flygplats och har lagt informationen om kollektivtrafik först. Att vi hyr ut cyklar kan ge inspiration att se omgivningarna utan bil och vi funderar kring fler sätt att berätta om detta härliga färdsätt. 

En annan aspekt på hållbar turism är när ett besöksmål ger inspiration till mer hållbara val i den vardag man återvänder till. Ibland är människor öppnare och mer nyfikna på semesterutflykten. Själva återkommer vi i tankarna ofta till Kretsloppshuset i Mörsil som var en sådan plats för oss. Nyligen var vi på ett möte om just hållbar turism på Urnatur. Det tror vi också är en sådan plats och vi ska verkligen försöka få till en övernattning där i höst. Bilden är därifrån.

Detta inlägg skrapar bara på ytan till vad hållbar turism skulle kunna vara. Vi lär återkomma i ämnet.